Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nansen, Fridtjof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Nansen, Fr
704
N.; jfr släktart. Vid univ. studerade N.
zoologi och företog redan 1882 sin första
ishavsfärd med ett fångstfartyg till trakten av Jan
Mayen och Danmarkssundet. N. blev 1882
konservator vid Bergens museum och 1888 fil. dr
på en avh. i jämförande anatomi. Sedan
Nordenskiöld 1883 företagit en månadslång
vandring över inlandsisen till mitten av Grönlands
kontinent, framlade N. en plan att gå tvärs
över Grönland från öst- till västkusten. Denna
färd, som först gjorde N. känd inom vidare
kretsar, företogs 1888. Fångstfartyget
»Jason» förde expeditionen till Grönlands
östkust, där dess fem deltagare 17 juli lämnade
fartyget för att över isen nå land. De drevo
emellertid söderut och kunde först 10 aug.
nå nordkusten av Umivikf jorden, där de
upp-stego på inlandsisen (jfr kartan vid art.
Grönland, sp. 1184). Efter en
ansträngande färd på skidor, ofta i snöstorm, nådde de
26 sept. västkusten vid Ameralikfjorden och
övervintrade i Godthaab. Färden skildrades
av N. i »Paa ski over Grönland» (1890; sv.
övers, s. å.) samt i Petermanns Mitteilungen,
Ergänzungsheft 105, 1892. Sina etnografiska
iakttagelser skildrade N. i det populära
arbetet »Eskimoliv» (1891; sv. övers, s. å.). —
N. blev 1889 konservator vid univ:s
zoologiska museum (Oslo). Bedan 1890 framlade han
planen på en ny polarexpedition, byggd på de
iakttagelser, som gjorts om strömningarna i
polarhavet, då spillror av det vid Nysibiriska
öarna 1881 förolyckade fartyget »Jeanette»
drivit fram till Grönlands östkust. Med ett
för ändamålet konstruerat fartyg, som under
isskruvningen skulle lyftas upp på isen och
med denna föras i havsströmmens riktning,
ville han gå så långt österut som möjligt och
sedan driva mot v. över polarbassängen.
Genom anslag av stortinget, kung Oskar m. fl.
byggdes »Fram» av C. Archer efter N :s eget
utkast och fick till befälhavare N:s
följeslagare på Grönlandsfärden kapten O. Sverdrup.
N. begav sig sommaren 1893 på väg österut
längs Sibiriens kust, där han 22 sept. n. om
Lenas mynning inneslöts av isen samt
isdriften började. Härunder gjordes särskilt
intressanta meteorologiska och
oceanografi-ska iakttagelser. 14 mars 1895 lämnade N.
jämte löjtnant F. Hj. Johansen (1867—1913)
fartyget för att med hundslädar söka nå så
långt norrut som möjligt. 7 april nådde de
86° 4’; på återfärden övervintrade de på Frans
Josefs land i en av dem byggd stenhydda.
På hemvägen följ, vår sammanträffade de 17
juni vid Kap Flora på Frans Josefs land med
F. Jacksons expedition, med vilken de 13 aug.
1896 återkommo till Vardö, dit »Fram»
anlände en vecka senare. N:s skildring av sin
färd »Fram over Polhavet» (1897; sv. övers,
s. å.) bar hans namn ånyo över världen. De
vetenskapliga resultaten av resan framlades
i »The norwegian north polar expedition 1893
—1896, scientific results» (6 bd, 1900—05).
Bland de främsta resultaten av N:s
epokgörande färd är konstaterandet av att Ishavet,
i motsats mot vad förut antogs, var ett
djuphav utan större landmas«or i det inre.
Efter Framexpeditionen ägnade sig N., som
1897 utnämnts till prof, i zoologi i Oslo,
företrädesvis åt oceanografiska forskningar, där
han blev Norges ledande man och en ban-
brytare såväl teoretiskt som praktiskt (prof,
i detta ämne i Oslo 1908). Resultaten av sina
forskningar nedlade han i ett stort antal
avh., ss. »The norwegian sea» (1909), tills, m.
B. Helland-Hansen. — Bland reseskildringar
från senare år märkas »Gjennem Sibirien»
(1914) och »En ferd til Spitsbergen» (1920).
— Den nordeuropeiska upptäcktshistorien
behandlar N. i »Nord i taakeheimen» (1910—
11). K. V. H.*
Såsom politiker framträdde N. under
uni-onskrisen, då han bl. a. i Times förfäktade
Norges sak och även utgav en särskild skrift,
»Norge og unionen med Sverige» (1905). Han
var Norges första sändebud i England (1905
—08), mångårig president i Norges
försvarsförening och under världskriget
underhandlare med Förenta staterna om den
importöverenskommelse, som ingicks 1918. Redan
s. å. började han en stor aktion för
krigsfångarnas hemsändande, närmast från
Tyskland, Ryssland och Sibirien. Från 1920 erhöll
hans verksamhet ekonomiskt stöd av
Nationernas förbund. Från 1921 till sin död var
N. förbundets »överkommissarie för
flyktingar och krigsfångar». I denna egenskap
organiserade han hemsändandet av över 400,000
krigsfångar ävensom av greker från Mindre
Asien och Östtrakien samt turkar från
Väst-trakien. För de armeniska flyktingarna sökte
han skapa en tillflyktsort i republiken
Eri-van. I samverkan med bl. a. ryska regeringen
och Röda korset ledde N. hjälpen till
hunger-distrikten i Ryssland 1921 ff., varigenom över
l1^ mill. människor beräknas ha blivit
räddade. — Ivrig anhängare av Nationernas
förbund, var N. upprepade gånger en av Norges
delegerade vid förbundsförsamlingen. Han
erhöll Nobels fredspris för 1923, vartill danske
förlagsbokhandlaren Chr. Erichsen fogade en
lika stor penningsumma; dessa anslogos av
N. till humanitära ändamål. F. K. J.
N. övertog nov. 1925 planläggning och
ledning av Kulturforskningsinstitutets arktiska
arbeten, i vilka planer främst ingick
nord-polsområdets utforskning med hjälp av
luftskepp. S. å. fick han
titlarna hedersdr och
rektor vid S:t
Andrews’ univ. i
Edinburgh. Han utgav
1927 »Gennem
Armenia», som kallats den
bästa reseskildringen
i norsk litteratur och
vari han skildrat sitt
arbete som ledare av
hjälpverksamheten för
de armeniska
flyktingarna. — N. dog på
sin egendom
Polhöi-den i Lysaker utanför
Oslo, vilken
sedermera inköpts av
sta
ten. Han begrovs i Oslo 17 maj 1930 på
statens bekostnad. Av sin förmögenhet
testamenterade han fjärdedelen till
Nansenfon-den (se d. o.). En herm av N., utförd av Kai
Nielsen, har rests i Universitetshaven i Oslo.
Litt.: F. Wartenneiler, »F. N.» (1930); S.
Starritt, »The life of N.» (s. å.). — N:s porträtt
återges på vidstående plansch. M. H.
Fridtjof Nansen på äldre
dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
