Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nanking - Nanking el. Nankin - Nanna - Nanneson, Per Ludvig - Nanni di Banco - Nansen, släkt - Nansen, Betty, f. Müller - Nansen, Eva, f. Sars - Nansen, Fridtjof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Nanking—Nansen, F.
702
nedan) blevo stadens förnämsta historiska
byggnadsverk, bl. a. det berömda
porslinstornet och större delen av stadsmuren (Kinas
längsta, 38 km), förstörda. Inom det av
gamla bevattningskanaler genomdragna
stads-området ligga skogklädda kullar,
betesmarker och åkrar. N. är ett av den kin.
bildningens huvudsäten. Statsuniversitetet
omorganiserades 1927; det av amerikaner 1910
grundade missionsuniversitetet har genom
specialskolor främjat silkes- och
bomullsodling. — N. är centrum i ett jordbruksdistrikt
med stor silkesodling och tillverkar
sidendamast, kräpp, porslin m. m. Exporten består
av hudar, sojabönor, sesamfrö o. a.
jordbruksprodukter, importen av bomulls- och
metall-varor, petroleum, kol m. m.
N. var under 300—500-talet och under
början av Mingdynastien, då dess glanstid inföll,
Kinas huvudstad. Namnet »södra huvudstaden»
gavs åt N., då kejsar Yung-lo anlade Peking
(»norra huvudstaden»). Under
manchudyna-stien hade N. off. namnet Kiang-ning. 1853
intogs N. av taipingrebellerna och hölls av
dem i 11 år. Under 1911 års revolution
in-togo revolutionärerna i dec. N. Staden
spelade sedermera en betydande roll under
inbördeskrigen mellan Norden och Södern. I
mars 1927 plundrades staden av där
inträngande sydtrupper, som begingo svåra våldsdåd
mot där vistande utlänningar. N. blev s. å.
säte för den nationalistiska sydregeringen och
har sedan 1928 varit hela Kinas huvudstad.
Jfr Kin a, sp. 721—722.
Nanking el. N a n k i n (av stadsnamnet
Nanking), urspr. ett kinesiskt, tätt vävt
bomullstyg i lärftbindning, till färgen gult el.
röd-gult, numera i allm. dets. som gulfärgad
domestik.
Nanna, nord, myt., Balders maka, se
B a 1 d e r.
Nanneson, Per Ludvig, agronom (f. 1881
iaU). Var lärare vid Stenstorps folkhögskola
1903-—07, blev lärare vid Hvilans
lantmannaskola 1907 och dess föreståndare 1912 samt
föreståndare för
Sveriges allmänna
lantbrukssällskaps drifts-byrå 1918 och
sällskapets verkst. dir. 1927;
t. f. lärare i
lantbrukets ekonomi vid
Ul-tuna lantbruksinstitut
1928. N. har inlagt
stora förtjänster om
utvecklingen av
jordbrukets bokföringsvä-sen och på dess
resultat grundad
behandling av jordbrukseko-
nomien. N. har offentliggjort bl. a.
Räken-skapsresultat fråniSvenska jordbruk (årl.sedan
1914), »Det svenska lantbrukets
produktionskostnader» (2 bd, 1922—23), »Rationell
lant-bruksbokföring» (1913), »Skånes
nötkreaturs-skötsel från 1800-talets början till nuvarande
tid» (1914), »Husdjurslära» (1916; 2:a uppl.
1922; tills, m. Nils Hansson),
»Jordbrukseko-nomiska förhållanden i Nordamerika» (1922),
»Arbetsförbrukningen i det svenska
jordbruket» (1923), »Häst- och traktorarbete i
jordbruket» (s. å.), »Jordbruksekonomi» (1924;
2:a uppl. 1930), »Byggnadskapitalets storlek
vid svenska jordbruk» (1924) m. m. samt en
mängd uppsatser, bl. a. i Landtmannen, som
N. redigerat sedan 1918 (intill 1928 jämte J.
G. Leufvén). H. J. Dft.
Na’nni di Ba’nco, italiensk bildhuggare
(omkr. 1375—1421), en av grundläggarna av
den monumentala stil, som vid 1400-talets
början inleder ungrenässansen i Florens. N :s
alla verk i denna storslagna anda tillhöra
hans tidigare skede; viktigast är en grupp
av fyra helgon, »Quattro coronati», i en nisch
på Or San Michele (1410). Enkel form, kraft
och vilande tyngd utmärka denna stil, som
bestämt skiljer sig från den härskande
gotikens stämningskonst. I motsats därtill
visar hans sista och förnämsta verk (1415—20),
den stora som en brusande vision gestaltade
reliefen, framställande madonnans
himmelsfärd, över Porta della Mandorla på
Florens-domens nordfasad, en rörligare och
uttrycksfullare stil. H. C-l.
Nansen, dansk-norsk släkt, som
härstammar från köpmannen i Flensborg Evert N.
(d. 1613), vars sonsons sonson Ancher
An-thoni N. (d. 1765) bosatte sig i Norge. Om
E. N:s son Hans N., A. A. N:s son H. L. N.
och dennes sonson F. N. se nedan. P. E-t.
Nansen, Betty, f. M ü 11 e r, dansk
skådespelerska och teaterdirektris (f. 1873), från
1896 g. m. författaren Peter N. (se d. o.). Hon
debuterade 1893 på Casinoteatret i
Köpenhamn, var 1896—99
och 1907—10 anställd
vid Det kongelige
teater och 1899—1903 vid
Dagmarteatret, 1903—
05 medlem av
Fol-keteatrets direktion
samt ledde 1912—13
eget sällskap i
danska landsorten och
från 1917 i olika
repriser Betty
Nansen-teatret (f. d.
Alex-andrateatret), där hon
tjänat såväl konsten
som sensationen. Fru N. har sedan 1905
gästspelat i de nordiska grannländerna och
Ryssland, 1914—-16 också i Amerika. I Stockholm
uppträdde hon 1905 och 1911. Bland fru N:s
roller märkas Kameliadamen, Rebekka West
i »Rosmersholm», Maria Stuart (Björnson),
Klara Sang i »över förmåga», Tora Parsberg
i »Paul Lange och Tora Parsberg», Magda i
»Hemmet» och Laura i »Fadren». Starkt och
levande temperament, skarp
individualise-ringsförmåga och psykologisk fördjupning
utmärka fru N:s realistiskt betonade konst,
som i teckningen av den moderna kvinnans
komplicerade nerv- och känsloliv når både
gripande och skakande effekter. G. K-g.
Nansen, Eva, f. S a r s, norsk sångerska
(1858—1907), 1889 g. m. Fridtjof Nansen.
Verkade som konsertsångerska i Oslo och gav
romansaftnar såväl i Oslo som annorstädes.
Besökte 1895—96 även Stockholm, där hon
vann publikens stora bevågenhet genom sitt
själfulla föredrag och sin angenäma röst. T.N.
Nansen, Fridtjof, norsk naturforskare
(zoolog och oceanograf), polarfarare och
politiker (1861 lo/io—1930 13/5), sonson till H. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
