Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nansen, Hans - Nansen, Hans Leierdahl - Nansen, Peter - Nansenfonden (Fridtjof Nansens fond til videnskapens fremme) - Nan-shan - Nanterre - Nantes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Nansen, H.—Nantes
706
Parti av Nantes.
I bildens mitt börsen.
Nansen, Hans, dansk köpman och
statsman (1598—1667), son till E. N.; se
släktartikeln. Gjorde som ung vidsträckta
affärsresor och anställdes 1621 vid Isländska
kompaniet, där han sedan blev delägare. N.
blev 1639 rådman och 1644 borgmästare. Han
blev en av borgarståndets ledare på
riksdagen, utmärkte sig under huvudstadens försvar
mot svenskarna 1658—59 och var på
riksdagen 1660 Fredrik Ill:s mest betydande
medhjälpare vid arvregeringens införande. S. å.
blev N. assessor i statskollegiet och president
i Köpenhamn, 1661 medlem av Höjesteret och
överinspektör för handel och sjöfart. P. E-t.
Nansen, Hans Leierdahl, norsk
ämbetsman, politiker (1764—1821); se släktart.
Blev 1809 sorenskriver (landsdommer),
framträdde som stortingsman 1814 och 1815—16
som moderat oppositionsman och skicklig
debattör av nationalistisk läggning. Han var
1814 led. av kommittén för grundlagens
redigering samt 1815—16 led. av riksrätten över
statsrådet Haxthausen. K. V. H.*
Nansen, Peter, dansk författare (1861—
1918), sonson till M. L. Nathanson (se d. o.).
Var en för kvickhet och smidighet
uppskattad tidningsman (i Politiken från 1884) och
1896—1916 direktör i och litterär chef för
Gyldendalske boghandels forlag. Hans
berättelser (»Fra rusaaret», 1892, »Julie’s dagbog»,
1893, »Guds fred», 1895, »Brödrene Menthe»,
1916, m. fl.) äro franskt påverkade, oftast
pikant erotiska vardagsskildringar från
samtiden; med åren framträdde vemod och
medkänsla. Sami, verk i 3:e uppl. 1920. R-nB.
Nansenfonden (Fridtjof Nansens
fond til videnskapens fremme)
stiftades 1896, huvudsaki. på initiativ av
prof. W. C. Brögger och köpman A. Heiberg,
som gav grundplåten, genom frivilliga
bidrag från hela Norge med anledning av
Fram-expeditionens lyckliga hemkomst. Fonden,
vars statuter stadfästes genom k. resol. av 8
dec. 1896, lämnar bidrag till vetenskapliga
undersökningar, utgivande av vetenskapliga
skrifter, understöder framstående
vetenskaps
män etc. Fondens kapital, som aldrig får
anlitas, utgjorde 3,898,200 kr. 31 dec. 1930,
vartill komma tills. 2,689,200 kr. på 17 mindre,
med N. under samma styrelse förbundna
särskilda fonder. 1930 utdelades inalles 259.880
kr. K. V. H.*
Nan-shan [-Jan], »södra berget», en av
mellersta Kun-luns (se d. o.) huvudkedjor.
Nanterre [nätä’r], stad i fr. dep. Seine, vid
Mont Valérien; 35,843 inv. (1926). Bekant
som Paris’ skyddshelgons, S:te Genevièves,
födelsestad.
Nantes [nät], huvudstad i fr. dep.
Loire-Inférieure, 47 km från Atlanten, på högra
stranden av Loire och på öar i floden;
Bretagnes främsta stad och viktig importhamn.
Järnvägsknut. 184.509 inv. (1926). N. är en
av Frankrikes vackraste städer. Bland
sevärdheterna märkas katedralen S:t-Pierre
(från 1400-talet, fullb. på 1800-talet) med
berömda gravar (se C o 1 o m b e, sp. 1234),
Dobréemuseets arkeol. samlingar samt museet
för de sköna konsterna med rika samlingar.
Vid Place Graslin ligger Stora teatern.
Utmed hamnen, dominerad av Pont
Transbor-deur, går Quai de la Fosse, en av N:s
livligaste och mest pittoreska platser. Efter
Loires uppmuddring kunna omkr. 8 m
djupgående fartyg vid flodtid gå upp till N:s
hamn (kajlängd omkr. 2,5 km).
Kanalförbindelse med Brest och järnväg till utbamnen
S:t-Nazaire. I utrikes fart anlände till N.
694 fartyg om 742,410 ton 1929.
Importen består huvudsaki. av kol, oljor,
rörsocker och kolonialvaror. Bland mer
betydande industri märkas
sockerraffinaderier, riskvarnar, till v. av tvål, fernissor,
choklad, konserver (sardiner, grönsaker),
gum-mivaror m. m. Skeppsvarv, ylle- och
bomullsfabriker. I förstaden Chantenay (27,707 inv.)
kemisk industri (superfosfat).
N. är säte för biskop, 11 :e armékårens
kommando, lärda sällskap, ett Pasteurinstitut
samt flera under univ. i Rennes lydande
institutioner. Stadsbibliotek.
N., romarnas Portus Namnetum, behärska-
XIV. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
