Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naruszewicz, Adam - Narutowicz, Gabrjel - Narv, Narve (örter) - Narv (läder) - Narva (flod) - Narva (stad) - Slaget vid Narva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Narutowicz—Narva
726
bd, 1780—86; går till 1386), den första
kritiska behandlingen av det rika stoffet.
Narutowicz [narotå’vitj], G a b r j e 1, polsk
president (1865—1922). Var f. i polska
Livland, studerade i Petersburg och Zürich samt
blev 1907 prof, i vattenbyggnadslära i Zürich.
Från 1920 var N. minister för offentliga
arbeten i Polen och blev juni 1922
utrikesminister. Som vänsterns och de nationella
minoriteternas kandidat utsågs han 9 dec. 1922
till Polens förste president. Nationalisterna
började en våldsam kampanj mot N., och 16
dec. s. å. sköts han av en fanatisk
konsthistoriker. Po. monogr. av T. Holöwko (1924).
Narv, N a r v e, benämning på åtskilliga
mest späda och rikt förgrenade örter, hörande
till nejlikväxterna. I Mälarprovinserna avser
n. vanl. våtarven {Stellaria media). Oftast
ingår ordet i sammansättningar, t. ex.
skogs-narv (Moehringia trinervia), sandnarv
(Sper-gularia campestris) m. fl. G. M-e.
Narv på läder motsvarar den råa hudens
hårsida. Anordningen av hårporerna ger en
för varje djurart karakteristisk reliefbild,
»naturell n.», i motsats till ipressade
fantasi-el. imiterade mönster, »konstgjord n.».
Narva, ry. Narova, flod i Estland,
avlopp för Peipus; rinner mot n. till Finska
viken genom staden N., där den omsluter ön
Kränholm och bildar 6 m höga fall (60,000
utbyggnadsbara hkr), som lämna kraft till
industrien. För skogarna i Wierland utgör
N. en viktig flottled. 75 km lång.
Narva, stad i nordöstra Estland, nära
ryska gränsen, vid floden N., 13 km från dess
utlopp i Finska viken, och vid järnvägen
Reval—Leningrad; 27,022 inv. (1922), därav
7,300 ryssar. Staden ligger på ömse sidor om
floden, på v. sidan gamla staden med
rådhus (1670-talet), på östra stranden
förstaden Ivangorod (se d. o.) med ruiner av
fästningen. Den nuv. stadsbilden härstammar
delvis från svenska tiden. N. är en utpräglad
industristad (elektrisk kraft erhålles från fall
i floden N.), centrum för Estlands textilindustri
med den före världskriget i fråga om
spindlarnas antal största bomullsfabriken i Europa,
Kränholm (sysselsättande förr omkr. 11,000,
nu 1,500 pers.). N. driver handel i synnerhet
med trävaror; omlastning till djupgående
fartyg i hamnen och badorten Narva Jöessu
(Hungerburg) vid floden N :s mynning.
Bom-ullsimporten går nu med järnväg. — IN.
finnes ett stadsarkiv med samlingar
huvudsaki. från 1600-talet. M.
N., som var befäst till 1864, anlades av
danskarna i början av 1200-talet, hörde länge
till hansan och den livländska ordensstaten
men erövrades 1558 av Ivan IV. Staden
intogs 6 sept. 1581 med storm av Pontus De
la Gardie, varefter befästningsverken
förstärktes. Ett ryskt stormningsförsök 1590
avslogs, och 1658 blockerades N. någon tid
av ryssarna. Dahlbergh uppgjorde på
1680-talet en ny befästningsplan, vars utförande
ej hunnit långt vid krigsutbrottet 1700.
Ryssarna uppfordrade fästningen 18 sept. s. å.,
men kommendanten överste H. R. Horn
svarade nekande och avslog flera ryska
stormningar. Formlig belägring började 1 okt.,
men undsättning bragtes genom slaget vid
N. 20 nov. (se nedan). En ny rysk belägring
Ordensriddarnas borg i Narva.
vidtog april 1704, och Horn försvarade sig
tappert till 10 aug. s. å., då ryssarna
stormade och staden måste uppges. Under
världskriget besattes N. av tyskarna 4 mars 1918,
utrymdes på hösten s. å., besattes i nov. av
bolsjeviker men togs 28 jan. 1919 av ester
och finländare under befäl av svensken
Martin Ekström (se d. o.). (V. S-g.)
Slaget vid Narva stod 20 nov. 1700.
Sedan Karl XII sommaren 1700 betvingat
Danmark, övergick han på hösten s. å. till
östersjöprovinserna. Framför Narva fästning
stod en rysk här om 35,000 man stridande
och ung. lika mycket »löst canaille» i en
befäst ställning, vilken stödde flyglarna mot
floden. Återtågsvägen gick över bron på
högra flygeln, överbefälet utövades av
hertigen av Croy, sedan tsaren 19 nov. lämnat
armén. På f. m. 20 nov. nalkades svenska
armén, 10,000 man stark, N. Den delades i
två anfallskolonner, en på var sida om
Her-mannsberg, där artilleriet gick i ställning,
högra kolonnen under Otto Vellingk, den
vänstra under Rehnschiöld, vilken uppgjort
anfallsplanen och biträdde Karl XII vid
ledningen av slaget. Kolonnerna skulle först
bryta in i lägret och därefter upprulla
fiendens skilda delar åt sidorna, en svår manöver,
som de svenska trupperna dock lysande
utförde. Kl. 2 e. m. sattes anfallet i gång,
gynnat av plötsligt snöglopp. Stormningen av
den 4 m höga cirkumvallationslinjen gick efter
plan. Därefter vände man sig åt sidorna.
Delar av fiendens trupper började fly, varvid
bron brast. Ryska högra flygeln bjöd häftigt
motstånd, och läget syntes ganska allvarligt
Fästningen Ivangorod vid Narva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
