Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narva (stad) - Slaget vid Narva - Narváez, Ramón María - Narval - Narvik - Narysjkin, släkt - Nas - Nasafjället, Nasafjäll - Nasaler el. Näsljud - Nasalering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
N arväez—N asalering
728
Kajer för malmlastning i Narviks hamn. I bakgrunden staden.
för den anfallande, men krisen övervanns,
sedan trupper överförts från svenska högra
till vänstra flygeln (5 e. m.) och stödjepunkten
i ställningens mitt erövrats. På förnatten
kapitulerade högra ryska flygeln mot avtåg
med gevär, på efternatten den vänstra mot
avtåg utan vapen. Ryssarna förlorade 177
metallpjäser, 171 fanor och standar samt
enl. egen uppgift 7,000—12,000 man (enl.
svensk 18.000), svenskarna 660 döda och 1.240
sårade. Ett ofantligt byte togs. Genom den
lysande segern räddades östersjöprovinserna.
Litt.: Generalstaben, »Karl XII på
slagfältet», II (1918); T. J. Petrelli och A.
Lagre-lius, »Narvatroféer i statens trofésamling»
(1907); I. Andersson i Samlaren 1927. Wdt.
Narvåez [narva’äp],Ramön Marta,
hertig av Valencia, spansk militär och statsman
(1800—68). Utmärkte sig i striden mot
kar-listerna, ledde revolten 1843 mot Espartero
och var maj 1844—febr. 1846
ministerpresident, stödd på moderados och
militärdespotism. N. var ytterligare sex ggr chef för
regeringen, bl. a. okt. 1847—jan. 1851 samt från
juli 1866 till sin död, april 1868, då hans
reaktionära styrelse bidrog att undergräva
Isabella II :s tron.
Narval, zool., se Valar.
Narvik, stad i Nordland fylke, Norge, vid
det inre av Ofotfjorden; 8,475 inv. (1930). Har
tillkommit som exporthamn för de
lappländska järnmalmsfälten, varifrån större delen
(Kieruna- och Luossavaaramalmen,
Tuollu-vaaramalmen och en obetydlig del av
Gälli-varemalmen) utskeppas över N. (omkr. 6 mill.
ton 1929). Till N. transporteras malmen på
Malmbanan (se d. o.) och den norska
Ofot-banan. De väldiga malmkajerna, där
malmen från järnvägsvagnarna tömmes ned i
båtarnas lastrum, ligga strax s. v. om själva
staden. Livliga ångbåtsförbindelser. —
Platsen utsågs 1883 av ett engelsk-svenskt bolag
till utgångspunkt för dess planerade
malmbana, började bebyggas och fick 1887 namnet
Victoriahavn efter dåv. kronprinsessan
men övergavs efter bolagets fallissemang 1889.
Norska staten övertog 1898 anläggningarna,
varefter orten hastigt utvecklats. N. blev
stad 1902.
Nary’sjkin, rysk adelssläkt, av vilken flera
medlemmar innehaft höga hov- och
statsäm-beten. En dotter till bojaren K i r i 1 1 P
o-luektovitj N. (1623—91), Natalja K
i-rillovna Narysjkina (1651—94), blev
1670 g. m. tsar Aleksej och var moder till
Peter I.
Nas, en huvudsaki. av metalliskt järn
bestående avsättning, som vid äldre
kopparframställningsmetoder bildades i bottnen på
den schaktugn, vari råkopparsmältningen
försiggick, och efter ugnens nedblåsning uttogs
i form av en stor klump eller platta. E. S. B.
Nasaf jället, Nasafjäll, gränsfjäll mot
Norge med riksröse 227; 1,210 m högt. På
svenska sidan, i Arjeplogs socken,
Norrbottens län, ligger N:s bly-, zink- och
silvergruva, som av kronan bröts 1637—58. dä den
jämte hyttan, byn och kyrkan vid Silbojokk
(vid Sädvajaure) förstördes av norrmännen.
Driften återupptogs 1770, då hytta och kyrka
uppfördes vid Adolfsström i Laisälvens dal,
6 mil ö. s. ö. om N., men nedlades, när
Adolfsström 1807 nedbrann. Jfr uppsats i Sv.
Turist-förena Ärsskr. 1911 och Janrik Bromé,
»Nasafjäll» (1923; om silververket).
Nasäler (av lat. näsus, näsa) el. N ä s 1 j u d,
sådana språkljud, vid vilkas bildning
gomseglet hålles något sänkt (så att
luftströmmen från svalget kan taga vägen genom
näsan), dock ej mer än att även vägen till
munhålan samtidigt förblir fri. Om då
luftströmmen på någon punkt inom munhålan
fullständigt avspärras, alstras de vanliga n
a-salkonsonanterna (el. n. i inskränkt
mening): m-, n- och q- (äng-)ljuden, alltefter
kontaktpunkten. Om däremot en del av
luftströmmen tillätes löpa ut genom munnen,
uppstå de olika nasalvokalerna å, è, 6
m. fl., alltefter tungläget. De senare, som
alltså bildas precis som de vanliga (orala)
vokalerna, blott med delvis sänkt gomsegel,
uppkomma i regel så, att en oral vokal genom
inflytande av en intillstående nasalkonsonant
n a s a 1 e r a s, så i franskan, där i t. ex. an
[uttal ä] a nasalerats av n (som sedan
förstummats), i portugisiskan, i polskan m. fl.
språk. A. Lbd.
Nasalèring, förändring av en vokals uttal,
bestående i att vokalen, genom att dess
normala artikulationsläge kombineras med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
