Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natal (Sydafrikanska unionen) - Natal (Brasilien) - Natalbark - Natalia (serbisk drottning) - Natan - Natanael - Natchez - Nate - Nateväxter - Nathansen, Henri - Nathanson, Mendel Levin - Nathhorst, Johan Theophil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Natal—Nathhorst
736
piska vegetationen upphör vid omkr. 500 m
ö. h. Låglandets skogar (lowveld) ha till
stor del fått ge vika för odlingen. Storvilt,
ss. elandantilop, skyddas på reservationer.
I kustbältet och de många vackra dalarna
upp mot bergen bedrives plantagebruk, främst
sockerrörsodling, som infördes omkr. 1850
och nu ger över 250,000 ton årl. (295,934 ton
1929). Dessutom produceras bananer o. a.
syd-frukter, tobak, indigo m. m. Black wattle (se
d. o.) är en stor exportartikel, särskilt till
Tyskland. Bomullsodlingen har utvecklats i
n., däremot har teodlingen, införd på
1870-talet, gått tillbaka. Jordbrukets
huvudsädesslag äro majs och durra. Boskapsskötseln i
det inre lägger an på ullproduktion;
mejerihanteringen är stadd i utveckling. N. har
ett av Sydafrikas rikaste kolfält i grevsk.
Klip river, med centrum i Dundee
(totalproduktion 4,6 mill. ton 1928); guld utvinnes ö.
härom, asbest i Sululand, koppar m. m.
Järnmalm förädlas i Newcastle från fält i
närheten; på valfångst grundad industri i Durban.
N:s största stad, handelscentrum och
hamnstad är Durban (se d. o.), varifrån
järnvägarnas huvudlinjer utgå längs kusten och
över Pietermaritzburg genom höga pass i
Drakbergen till Oranjefristaten och till det
viktiga gulddistriktet Witwatersrand i
Trans-vaal. N :s export till Storbritannien består
huvudsaki. av majs med biprodukter, hudar,
ull m. m. (värde: 8,268,400 pd st. 1928).
över 1 mill. färgade tillhöra prov:s
ursprungliga bantubefolkning (mest suluer).
De europeiska kolonisterna äro mest av
brittisk härkomst. Från 1860-talet infördes
asiatisk arbetskraft på plantagerna, men
denna import har nu praktiskt taget
stoppats (av inv. voro 141,336 indier o. a. asiater
1924). I folkbildningsarbetet ha
missionskyrkor varit ledande, särskilt
holländsk-reformerta kyrkan. 1925 funnos 492
statsunderstödda skolor för infödda. Den svenska
missionen i N. utövas av svenska
Kyrkan (stationen Oskarsberg anlades 1878),
Helgelseförbundet och fribaptisterna, som
tills, äga ett stort antal stationer. M.
Historia. N :s kust sågs först av Vasco da
Gama juldagen (lat. natalis Domini) 1497,
och landet fick med anledning därav namnet
Terra natalis. 1721 anlade
holländarna ett nybygge där, vilket snart övergavs.
1834 förvärvade engelske kaptenen Allen
Gardiner av kaffrerna ett stort landområde,
som konstituerades som koloni under
namnet republiken Victoria. 1836 började en
invandring av boer; dessa kämpade segerrikt
mot kaffrerna, och 1839 konstituerades
republiken Port Natal. Denna lades 1842
under engelskt övervälde, fick egen guvernör
1845 och blev 1856 en egen, från
Kapkoloni-en skild koloni, vilken successivt ökades
genom landförvärv (bl. a. Sululand). 1910
ingick N. som provins i Sydafrikanska unionen.
Litt.: A. Tatlow, N. Province. Descriptive
Guide and Official Handbook (London, årl.);
S. T. Bryant, »Olden times in Zululand and
N.» (1929). Se även litt. till
Sydafrikanskaunionen. J. F. N.*
Nata’l, huvudstad i brasil. Atlantstaten Rio
Grande do Norte, vid mynningen av floden
med samma namn; 30,696 inv. (1920).
Natalbark, den garvsyrehaltiga barken av
Acacia-arter (särsk. A. decurrens),
innehållande omkr. ^3 av sin vikt tannin. Nyttjas som
garvämne.
Natälia, serbisk drottning, se M i 1 a n I.
Nätan, israelitisk profet, mest berömd
genom sitt strafftal till konung David, när
denne försyndat sig med Batseba och
låtit döda hennes man (2 Sam. 12). N.
uppfostrade Salomo, som han sedan med Davids
medgivande smorde till konung. S. H-r.
Natanael (hebr. Netan’él, »Guds gåva»), en
i Joh. omtalad lärjunge till Jesus. Om N:s
kallelse till lärjunge berättar 1: 45—50; han
härstammar enl. 21: 2 från Kana. Hans namn
saknas i synoptikernas uppgift om »de tolv».
Vanl. har antagits, att han är identisk med
Bartolomeus. E. A.
Natchez [nä’tfiz], stad i Mississippi, U. S.
A., vid floden Mississippi; 13,422 inv. (1930).
Gr. av fransmännen, har N. sitt namn efter
en etnografiskt märklig indianstam, som
besegrades 1729; förr flodhamn.
Nate, benämning på en del vattenväxter
av olika släkten, ss. Batrachium (se A m f
i-biska växter), Potamogeton och Ruppia
(se dessa ord).
Nateväxter, Potamogetonäceae, fam. bland
monokotyledonerna. Innefattar vattenväxter
(mest i sött vatten), antingen h. o. h.
nedsänkta el. höjande blomställningarna över
vattenytan och då ofta med en del blad
utbildade som flytblad. Blommorna sitta vanl.
i ax och äro oftast tvåkönade. Hylle saknas
alldeles el. är obetydligt och hinnartat.
Fruktbladen äro fria, frukterna äro enfröiga, oftast
stenfrukter G. M-e.
Nathansen, Henri, dansk författare (f.
1868). Blev jur. kand. 1892 och var 1897—
1902 overretssagförer. 1909—11 var N.
sceninstruktör vid kungl. teatern i Köpenhamn.
Han har bl. a. skrivit romancykeln »Hugo
Davids liv» (4 bd, 1917) och skådespelen »Mor
har ret» (1905), »Daniel Hertz» (1909),
»In-denfor murene» (1912; Innanför murarna,
uppf. i Stockholm 1913) och »Dr. Wahl»
(1915). Med intim kännedom och
psykologisk skarpblick behandlar han den judiska
miljön. N. har vidare utgivit en rad
karakteristiker från scen och litteratur (»Georg
Brändes», 1929, »Portrætstudier», 1930) och
under pseud. Fräter t ac i tu r nu s
diktsamlingen »Jord og stjerne» (1928). P. E-t.
Nathanson, Mendel Levin, dansk
affärsman och författare (1780—1868), till
börden jude. Var under de två första
årtiondena av 1800-talet en av Köpenhamns
dugligaste köpmän och tjänade en stor
förmögenhet, som han delvis använde till ett
betydelsefullt arbete för att höja judarnas
ställning i Danmark. N. utgav flera
kunskapsrika verk i finansiella ämnen och var 1838—
58 och 1865—66 red. för Berlingske
Ti-dende. P. E-t.
Nathhorst, Johan Theophil, agronom
(1794—1862); se Nathorst, släktart. Tog
1818 juridisk examen i Uppsala, ägnade sig
därefter en kort tid åt ämbetsmannabanan
men ärvde efter sin far egendomen Näs i
Ade-lövs socken, Jönköpings län, och började där
driva fåravel. Vid studiebesök på Möglin i
Brandenburg inköpte han ett större antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
