Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nassau (Tyskland) - Nassau (Bahamaöarna) - Nassau-Siegen, furstehus - Nassau-Siegen, 1. Johan - Nassau-Siegen, 2. Johan Moritz - Nassau-Siegen, 3. Karl Henrik Nikolaus Otto - Nasse, Erwin - Nast, Thomas - Nasti - Nastjokin, A. L. Ordyn- - Nastrand - Nasturtium - Nasua - Nasus - Nata - Natal (Sydafrikanska unionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Nassau—Natal
734
är bördigt och producerar några av de mest
berömda Rhenvinerna. Huvudort: Wiesbaden.
Historia. N., som en gång beboddes av
ale-mannerna, kom efter fördraget i Verdun 843
till Tyska riket, styrdes av en sedan
1100-talet känd ätt (grevarna av N.) och delades
1255 mellan walramska och ottoniska
grenarna. Den förra, till vilken tyske
konungen Adolf av Nassau hörde, regerade i N.
till 1866, då preussarna annekterade landet
(jfr Adolf, sp. 171). Ottoniska linjen delade
sig i linjerna Nassau-Oranien (se O
ra-ni en), som innehade ståthållarskapet i
Nederländerna, och
Nassau-Katzeneln-bogen. Denna sistnämnda klövs i 4 grenar:
Nassau-Siegen (se d. o.),
Nassau-D illenbur g (utdöd 1739),
Nassau-Ha-damar (utdöd 1711) och Nassau-Diez.
En medlem av grenen N.-Diez, Johan
Vilhelm Friso (d. 1711), arvståthållare i
Fries-land, ärvde 1702 Vilhelm III:s av Oranien
flesta besittningar på kontinenten och antog
då titeln prins av Oranien. Från hans son
Vilhelm (d. 1751), som 1748 blev
arvståthållare i Nederländerna (Vilhelm IV), härstammar
det nuv. nederländska konungahuset. Jfr C.
Spielmann, »Geschichte von N., Land und
Haus» etc. (3 bd, 1910—12). Jfr
Nassau-Siegen. Å. S-n.
2. Gammal stad i reg.-omr. Wiesbaden, på
högra stranden av Lahn; 2,396 inv. (1925). På
vänstra stranden ruiner av stamborgen N.
Nassau [nä’sä], huvudstad på Bahamaöarna
(se d. o.), på ön New Providences n. ö. kust;
12,554 inv. (1921). Svampfiske. Badort.
Ång-båtsförbindelse med New York och Miami i
Florida. Spritsmugglingscentral.
Na’ssau-Siegen [-zPgon], gren av tyska
furstehuset Nassau (se d. o.). Bland
medlemmarna märkas: 1. Johan, greve, grenens
stamfader (1561—1623), var högste
befälhavare för svenska hären under kriget i
Livland 1601—02, varom han efterlämnat en
beskrivning (tr. i Hist. HandL, bd XX, 1905). —
2. Johan Moritz, den föreg:s son, furste
av N., kallad »Brasilianaren» el.
»Amerikanen» (1604—79), var 1636—44 Västindiska
kompaniets generalståthållare i Brasilien,
trädde 1647 i brandenburgsk tjänst samt blev
ståthållare över Kleve, Mark och Ravensberg,
snart även över
furs-tendömet Minden.
1652 blev han tysk
riksfurste och valdes
1661 till
johannitor-dens härmästare i
Tyskland. — 3. Karl
Henrik Nikolaus
Otto, prins av N.
(1745—1808),gick först
i fransk, därefter i
spansk och 1787 i
rysk tjänst. Under
1788—90 års krig
mellan Ryssland och
Sverige vann han 24 aug.
1789 vid Svensksund
en framgång mot
svenska skärgårdsflottan; i juni 1790
innestängde han Gustav III i Viborgska viken
men blev slagen 9 juli s. å. vid
Svensksund. (Å. S-n.)
K. H. N. O. av
Nassau-Siegen.
Na’sse, Erwin, tysk nationalekonom (1829
—90). Blev prof, i nationalekonomi 1856 i
Rostock och 1860 i Bonn; deltog i bildandet
av och var under flera år president för Verein
für Sozialpolitik. I facktidskrifter
publicerade N. mycket betydande avh. i penning-,
kredit- och skattefrågor.
Nast [näst], Thomas, nordamerikansk
tecknare (1840—1902), till börden tysk, blev
tidigt tidningsillustratör, utförde bl. a.
teckningar från krigen i Italien 1860 och i
Nordamerika 1861. N. blev ryktbar genom sina
politiska karikatyrer i Harper’s Weekly.
Mo-nogr. av A. B. Paine (1910). G-g N.
Nasti, bot., sådan rörelse hos ett
dorsi-ventralt organ, som förorsakas av yttre
retningar men vars riktning icke bestämmes av
dessa utan beror på det reagerande
organet. K. A.
Nastjokin [-jå’k-], A. L. Or dyn-, se O
r-dyn-Nastjokin.
Nastrand (isl. Nästrgnd), »likstranden»,
hemsk plats i Niflhem (se d. o.). Där finns
(enl. »V^luspa») en sal, flätad av ormryggar,
dörren vetter åt n., och genom rökfånget falla
etterdroppar in. I strömmar av ormetter
vada där menedare, mördare och horkarlar,
draken Nidhögg suger de dödas lik, och
vargar slita i människokroppar. E. W-én.
Nastu’rtium, Radicula, släkte av fam.
kors-blommiga. Innefattar örter med vanl.
par-bladiga el. parflikiga blad. Skidorna äro
täml. korta, vanl. försedda med spröt.
Allmännast i Sverige är N. palustre,
sumpsenap, som har små, gula blommor och
växer på stränder, i diken o. dyl. ända upp
till Lappland. N. aquaticum, källkrasse,
har större, vita blommor och är täml.
sällsynt i under vintern ej tillfrusna källdrag
och rännilar i s. Sverige. Nyttjas som sallat
och har inplanterats på åtskilliga ställen. Se
även Pepparrot. G. M-e.
Näsua, zool., se Näs björn släkte t.
Näsus, lat., näsa.
Nata, bot-, ett namn på Stellaria media.
Natal [netä’1], prov, i Sydafrikanska
unionen (se d. o., med karta), på Afrikas s. ö. kust
vid Indiska oceanen, mellan Cape of Good
Hope och port, kolonien Mogambique; 91,382
kvkm, 1,429,398 inv. (1921; 158,916 vita 1926),
den tätast befolkade av unionens provinser.
Huvudstad: Pietermaritzburg. Prov, omfattar
det egentliga Natal, vars n. gränsflod delvis
är Tügela, Sululand och Tongaland.
N., som geologiskt sammanhänger med
Kap-kolonien och tillhör karrooformationen, är
huvudsaki. uppbyggt av skiffer- och
sand-stenslager, i vilka erosionen utbildat
taffel-berg. Tre regioner urskiljas: kustbältets
lågland (intill 300 m ö. h.), 30 km brett vid
Durban, bredare norrut och i Sululand, the
midlands (omkr. 600—1,200 m) samt
höglandet till foten (omkr. 2,000 m) av Drakbergen
(se d. o.), som bilda gräns mot v. och från
vilka kedjor utgå mot kusten. Floderna, av
vilka den viktigaste är Tugela, rinna mot
s. ö.; de äro ej segelbara. Klimatet är
subtropiskt på gränsen till tropiskt vid kusten,
kallare i det inre. Malarian tilltar
norrut vid kusten och i Sululand. Durbans
me-deltemp. är i juli 17,8°, i febr. 24,5° C;
nederbörden i alim. 70—120 cm årl. Den
tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
