Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Nationalmuseum
760
övriga fyra överljussalarna fingo sina
belys-ningsförhållanden i hög grad förbättrade. På
byggnadens baksida tillbyggdes två
trapp-och hisstorn. 1924 tog dåv. t. f.
överintendenten A. Gauffin initiativet till införande av
dels moderna uppvärmnings- och
ventilationsanordningar i byggnaden, dels installerande
av elektrisk belysning i museilokalerna,
varigenom museets öppethållande om kvällarna
möjliggjordes. Sedan riksdagen härför
beviljat medel, igångsattes 1929 dessa
modernise-ringsarbeten och fullbordades på nyåret 1931
(se Kungl. Byggnadsstyrelsens Meddelande
n:r 3, 1931).
N. (se bild 1) är uppfört i en stil, som
närmast påminner om förebilder från den
vene-zianska renässansen. Det hela är klätt med
omväxlande grå och rödaktig kalksten. De
olika delarna gruppera sig kring två rymliga
öppna gårdar, skilda av det mellanliggande
trapphuset (se bild 2—3). Det nedre
trapphusets väggar prydas av freskomålningar, utförda
1896 av Carl Larsson, efter skisser av 1891.
— I övre trapphuset över ingångsdörren ses
en annan stor, 1908 uppsatt väggmålning (i
olja) av Carl Larsson, näml. »Gustav Vasas
intåg i Stockholm 1523». 1897 uppställdes på
ömse sidor om ingångsporten
bronsgrupperna »Konstforskning», av Chr. Eriksson, och
»Konst och slöjd», av T. Lundberg.
B) Samlingarna. De till N. hörande
konstföremålen äro fördelade i 3
huvudgrupper, näml.: I) skulptur- och måleriavd.,
II) handtecknings- och gravyravd. och III)
avd. för konsthantverk. Målningssamlingen
omfattar målningar i olja, vattenfärg och
kritor. Till skulpturavd. höra jämväl
samlingarna av egyptiska och grekisk-romerska
forn-saker samt till gravyravd.
fotografisamlingen. Konstslöjdavd. består av föremål av sten,
lergods, glas, emalj, elfenben, silver, guld och
oädla metaller, ur, möbler, textila arbeten
och diverse. Som en fjärde grupp tillkommer
avd. för slottssamlingar och depositioner,
under vars förvaltning stå konst- och
konst-slöjdsamlingarna i de kungl. slotten, för
såvitt de ej tillhöra Kungl.
husgerådskamma-ren. Till museet hör även en
planschverk-och boksamling.
I. Skulptur- och målningssamlingarna.
a) Grunden till N:s
skulptursamling lades genom de betydande inköp av
antika skulpturverk, som Gustav III på
1780-talet gjorde i Italien (Endymion, Pallas,
Apollon, muserna m. m.). Dessa jämte
åtskilliga av Sergel utförda arbeten utgjorde
huvudinnehållet i Kungl. museum. Sedermera
har samlingen i mycket hög grad Ökats
genom gåvor och inköp; den omfattade vid
1930 års slut omkr. 1,500 n:r. Jfr
»Nationalmusei skulptursamling» (1929). — b)
Samlingen av grekisk-romerska f o r
n-saker, huvudsaki. vaser men även föremål
av glas, brons, guld, silver o. s. v., räknade
vid överflyttandet till N. (1866) endast 122
n:r, av vilka ung. hälften 1784 inköpts av
Gustav III i Italien och återstoden skänkts
av Oskar I samt av hertigen av Östergötland
(Oskar II). Sedermera har antalet mer än
tiodübblats. En stor del härav har
tillkommit genom gåvor. — c) Samlingen av
egyptiska fornsaker (mumier, kistor, grav-
steler, statyer, byster och grupper samt ett
antal till dödskulten hörande föremål)
grundlädes 1826 genom en gåva av åtskilliga
egyptiska föremål, som då förärades staten av
vice konsuln d’Anastasy i Alexandria, och
har sedan ökats dels genom inköp, dels och
företrädesvis genom gåvor. Antalet utgör f.
n. omkr. 950. Samlingen är till större delen
deponerad i Egyptiska museet, grundat 1927,
i Stockholm. — d) Samlingen av
östasiatisk konst (skulptur och målningar)
omfattade 1930 126 n:r, huvudsaki. inköpta av
prof. O. Sirén för medel, som donerats av fil.
dr Emil Hultmark och mr J. P. Seeburg. —
e) Tavelsamlingen. Samlingar av tavlor
funnos av ålder flerstädes på de kungl.
slotten. Så ägde t. ex. Gustav I på Gripsholm
ett antal av 90 st. Kejserliga
konstsamlingen i Prag, som togs efter stadens erövring
1648, överfördes till Sverige; en mindre del
följde redan 1654 drottning Kristina ur
landet. Drottning Hedvig Eleonoras samling
utgör i det hela grundstommen för den nuv.
stora Gripsholmssamlingen. Museisamlingens
historia börjar dock eg. först på 1700-talet.
C. G. Tessin bildade, huvudsaki. under sin
ambassadörstid i Paris (1739—42), en väl
vald samling av målningar dels av den
samtida franska skolan, dels av 1600-talets
nederländska mästare. Den värderikaste delen av
denna samling övergick genom köp till
drottning Lovisa Ulrika. Hon överlät 1777 genom
köp sina samlingar till Gustav III, och efter
dennes död övergingo de, såsom inköpta för
statsmedel, jämte konungens övriga
konstskatter i svenska statens ägo. Efter en period
av stillastående under 1800-talets första hälft
blev intresset för de statliga konstsamlingarna
livligare, sedan frågan om upprättande av ett
nationalmuseum bragts å bane. Genom
donationer och inköp växte samlingarna. 1873
mottog staten genom testamente av Karl XV som
gåva hans stora samling av nordiska målares
tavlor. Flera testamentariska gåvor av stort
värde ha sedan dess tillfallit tavelsamlingen,
vilken vid 1930 års slut omfattade omkr.
3,000 oljemålningar samt omkr. 1,250
akvareller, pasteller och miniatyrer. Härtill
kommer den värdefulla samling miniatyrer, som
konsul Hj. Wicander 1927 donerade till
museet (667 n:r). Den starka tillväxten av
samlingen har gjort depositioner nödvändiga (se
nedan IV). Jämte samlingen i N. äger staten
ett stort antal tavlor på de kungl. slotten.
— Jfr F. Sander, »N. Bidrag till
taflegal-leriets historia» (4 bd, 1872—76);
»Kortfattad förteckning över Nationalmusei
mål-ningssamling» (1927); O. Sirén, »Beskrivande
katalog över Nationalmusei målningssamling.
Utländska konstnärers arbeten» (1927; fr.
uppl. 1928); »Nationalmusei
miniatyrsamling» (1929).
II. Handtecknings- och
gravyrsamlingarna. a) Handteckningssamlingen,
som vid 1930 års slut omfattade omkr.
30,000 blad, förskriver sig till sin äldsta och
dyrbaraste del från C. G. Tessin (jfr C r
o-z a t, P.). Den inköptes av Adolf Fredrik
och 1772 av Gustav III, som skänkte den
till Kungl. bibi., varifrån den övergick till
Kungl. museum. Denna del av samlingen
räknar 3,086 teckningar av italienska, tyska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
