Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum - Nationalmuseum i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Nationalmuseum
758
konsthantverk); dyl. museer
kallas ofta
nationalgal-1 e r i e r, så t. ex.
Nasjonal-galleriet i Oslo (se d. o.),
National gallery (se d. o.) i
London, Nationalgalerie i Berlin
m. fl. N. av den ena el.
andra typen, ehuru med andra
namn, äro bl. a. British
museum (se d. o.) i London samt
Ryska museet och
Eremita-get i Leningrad. I New York
finns ett National museum of
engineering and industry, som
är uteslutande
industritek-niskt—ingenjörvetenskapligt.
Jfr Museum, Nordiska
museet och Statens
historiska museum. E. L-k.
Nationalmuseum i
Stockholm, byggnad och de däri
inrymda statens
konstsamlingar och Statens historiska
museum.
A) Byggnaden. De konstsamlingar av
olika slag, som vid Gustav III:s död tillföllo
svenska staten, sammanfördes i »K o n g 1.
museum» (se Museum, sp. 465), åt
vilket lokal anvisades på nedre bottnen i n. ö.
flygeln av Stockholms slott. Samlingarnas
tillväxt gjorde efter hand behovet av ett
rymligare museum alltmer kännbart. 1844—45
års riksdag beviljade medel för en ny
musei-byggnad, den nuv., som uppfördes på den s. k.
Kyrkholmen vid s. ändan av Blasieholmen.
Enl. byggnadsprogrammet, som var färdigt i
juni 1846, skulle i det blivande museihuset
inrymmas ej blott konstsamlingarna utan
även de historiska samlingarna,
Myntkabinettet, Klädkammaren och Livrustkammaren
samt Kungl. bibi. Grundläggningsarbetena
påbörjades, sedan arkitekten F. W.
Scho-lander 1847 avlämnat ritningar, vilka dock
icke godkändes till utförande. Man beslöt då
tillkalla den tyske arkitekten F. A. Stüler
(se d. o.) som expert; denne insände nya
ritningar, vilka godkändes i juni 1849. Den
1846 tillsatta byggnadskommittén upplöstes,
och till ledare av arbetena förordnades i jan.
1850 dåv. överstelöjtnanten J. Kleen (se d. o.).
Byggnadsarbetena togo på allvar sin början,
och i maj 1863 var arbetet i allt väsentligt
avslutat. Planen att i museet inrymma
jämväl Kungl. bibi, hade måst uppgivas, och de
samlingar, som nu fingo plats i
museibyggna-den, voro konstsamlingarna,
Livrustkammaren och de historiska samlingarna jämte
Myntkabinettet. Den närmare ledningen av
de inre anordnings- och dekorationsarbetena
uppdrogs åt F. W. Scholander, och
byggnaden var färdig 1866, då den invigdes med den
stora skandinaviska konstutställning, som
s. å. ägde rum. Bottenvåningen i N. uppläts
åt Statens historiska museum med
Myntkabinettet. I mellanvåningen inrymdes
Livrustkammaren jämte samlingarna av gravyrer
och handteckningar, av majolika, antika
vaser och skulpturverk. Tavelsamlingen och
Klädkammaren erhöllo plats i övre våningen,
där även ett urval gipsavgjutningar efter
antiken uppställdes. I jordvåningen inrymdes
den egyptiska samlingen. Livrustkammarens
Bild 1. Nationalmuseum.
och Klädkammarens samlingar flyttades 1884
till kungl. slottets n. ö. flygel. Det sålunda
vunna utrymmet i N. togs i stället i anspråk
dels för den egyptiska samlingen, dels för
konstslöjdsamlingarna.
Samlingarnas storartade tillväxt, särskilt
under 1900-talets första årtionde, gjorde
behovet av ökat utrymme i museet alltmer
kännbart. 1913 års riksdag bemyndigade
därför ecklesiastikministern att tillkalla
sakkunniga (L. Looström, G. Göthe och
konstnären R. Bergh) dels för att utarbeta en
mera detaljerad plan för konstföremålens
ordnande, dels (Looström, Bergh och
överintendenten Möller) för att verkställa utredning
ang. omändringsarbeten och möjlig
tillbyggnad på museibyggnaden. De sakkunnigas
förslag, huvudsakligen byggt på en av Bergh
utarbetad plan, omfattar tre perioder för
utrymmesbristens fyllande. Under den första
skulle endast arbeten vidtagas inom det nuv.
lokalutrymmet. Den andra perioden skulle
börja, när Historiska museets byggnadsfråga
vore löst, varunder bottenvåningens lokaler
skulle apteras för konstavd. Utrymmet skulle
då bli tillräckligt för omkr. 20 år. Mot
slutet av denna 20-årsperiod skulle påbörjas och
avslutas en tillbyggnad till
Nationalmusei-byggnaden enl. uppgjorda ritningar.
Omda-ningsarbetet i överensstämmelse med Berghs
plan tog sin början 1914. T. v. har endast
den första av de tre planerade
byggnadsperio-derna genomförts. Det under Berghs ledning
utförda arbetet omfattade kupolsalen,
svenska 1880- och 1890-talssalarna, moderna
svenska och nederländska salarna med
angränsande kabinett samt övre trapphallen.
Den svenska 1700-talssalen tillkom, vad det
arkitektoniska och väggbeklädnaden
beträffar, under Berghs ledning och slutordnades av
A. Gauffin, som fått slutföra Berghs på en
del viktiga punkter modifierade
omdanings-plan av tavelsamlingen. Vinsterna, som
tillförts museet, äro bl. a. ökat utrymme och
bättre ljusförhållanden. Utseendet av
trapphallen och den s. k. kupolsalen förändrades,
och genom sammanslagning av en del mindre
utrymmen erhöllos två nya överliussalar. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
