Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalmuseum
761
nederländska, franska och några få svenska
konstnärer, till en del av mycket högt värde.
Jämte denna övergick till N. från Kungl.
museum en samling av mera blandad
beskaffenhet, likaledes till större delen härstammande
från Tessin och omfattande, vid sidan av ett
mindre antal ur rent konstnärlig synpunkt
betydande blad, en mängd arkitektur-, möbel-,
husgeråds- och ornamentsritningar, ritningar
till teaterdekorationer, kostymer, fester,
trädgårdsplaner o. dyl. Denna avd. omfattar vid
pass 10,000 blad.
b) Jämväl till gravyrsamlingen,
som vid 1930 års slut omfattade omkr. 125,000
blad, lades grunden av C. G. Tessin, vilken,
sannolikt 1757, sålde sina gravyrer jämte sitt
bibliotek till kronprins Gustav. Dennes
gravyrsamling övergick sedermera till Kungl.
museum och räknade 1866 449 vol.
(gravyrerna voro enligt äldre skick infästa i stora
»sammelband»). S. å. gjordes med Kungl.
bibi, ett större utbyte av gravyrer och
gravyrverk i bokform.
III. Avdelningen för konsthantverk. De
konstslöjdsalster, som av ålder varit
förenade med statens konstsamlingar, äro fåtaliga
och utgöras i huvudsak av en större
uppsättning bords- och prydnadskärl av
Urbinoma-jolika från 1500-talet, vilken urspr. tillhört
N. Tessin d. y. Sitt grundläggande bestånd
har denna del av samlingarna erhållit genom
den gåva av konstindustriella föremål av alla
slag, som efter Karl XV :s död genom
testamente tillföll staten. 1877 blev N. genom
testamente av greve A. G. Bielke åter ägare till
en betydande samling konstslöjdsalster (2,694
n:r). Sedan dess har konstslöjdsamlingen
växt betydligt genom gåvor och inköp, så att
den vid 1930 års slut omfattade omkr. 9,000
n:r. En ny vägledning till den omordnade
konstslöjdsamlingen är (1931) under
utarbetande.
IV. 1918 tillkom till de tre
avdelningsfö-reståndarna en 4:e intendent, för
slottssam-lingar och depositioner. De senare, delvis
ny-ordnade av intendent S. Strömbom, utgjorde
våren 1925 omkr. 2,500, placerade i staten
tillhöriga byggnader, ss. ämbetsverk,
länsresidens och legationer, men även i kommun
och landsting tillhöriga lokaliteter, ss.
rådhus. skolor, sjukhus samt sist men icke minst
landsortsmuseer (jfr Museum, sp. 465). —
För att ute i landet väcka intresse för
konsten har museet anlitat dels de på initiativ
av Bergh igångsatta kulturmässorna
(se Kulturmässa), dels
vandringsutställningar; dessa senare åtföljas av
visningar och föredrag. — Även den viktiga
porträttsamlingen på Gripsholm har de senare
åren, jämsides med att ett omfattande
restau-reringsarbete igångsatts, genom studiekurser
gjorts mera fruktbärande. Jfr Gripsholm.
— En viktig sida av museets
populariserings-arbete bygger på den sedan 1919 mera
systematiskt drivna fotograferingen av
museets samlingar.
C) Förvaltning och ekonomi.
Inseendet över Kungl. museets samlingar
utövades i början av en 1792 tillsatt intendent,
den om ordnandet och den tidigare
bearbetningen av desamma högt förtjänte C. F.
Fre-denheim. Sedan Fredenheim 1795 utnämnts
762
till överintendent, kom museiinstitutionen
att sortera under överintendentsämbetet.
Sedan Nationalmuseibyggnaden fullbordats
och de olika statssamlingarna dit
överflyttats, utfärdades 26 okt. 1866 ett regi. ang.
förevisningen av dessa samlingar, varigenom
stadgades, att de skulle bilda två huvudavd.:
konstavd. och den historiska avd. (Statens
historiska museum). Föreståndarskapet för
konstavd. utövades fortfarande av f. d. Kungl.
museets kamrerare, titulerad intendent,
varjämte i maj 1867 en museinämnd av 5 pers,
tillsattes för att besluta ang. inköp för
samlingarna samt restaurering av dit hörande
konstverk. 1913 ägde en grundlig
omorganisation av museet rum, vilken i huvudsak
bibehållits i de nya stadgarna av 1921. N. har
enl. stadgarna att verka för konstsinnets
väckande och fostrande hos folket samt för
konstens och konstvetenskapens främjande. De
ord. tjänstemännen äro: en överintendent och
chef samt fyra intendenter som
avdelnings-föreståndare, varjämte vid museet är anställd
en konservator. Intendenterna med
överintendenten som chef utgöra tills, en
museinämnd. Efter avdelningschefernas hörande
äger överintendenten att besluta om inköp
för samlingarna, om mottagandet av gåvor o.
dyl., om samlingarnas anordning m. m.
Under överintendentens inseende stå jämväl de
staten tillhöriga samlingarna av konst och
konstslöjdsföremål på Stockholms,
Drottningholms, Gripsholms, Rosersbergs, Strömsholms,
Haga och Ulriksdals slott samt i offentliga
inrättningar i huvudstaden befintliga
konstverk, för såvitt desamma ej äro ställda
under annan myndighets vård. — Över
konstsamlingarnas tillväxt och förvaltning avges
årl. berättelse till K. m:t. Dessa berättelser
äro tryckta fr. o. m. 1881 och ha fr. o. m.
1902 varit illustrerade.
N:s ord. stat utgjorde 1930 404,662 kr. För
målnings- och skulptursamlingarnas ökande
utgör anslaget 30,000 kr., vartill komma
25,000 för inköp av levande svenska
konstnärers arbeten; för handtecknings- och
gravyrsamlingarna utgör anslaget 6,500 kr. och för
konstslöjdsamlingen 8,000 kr. Härtill
komma inkomster av inträdesavgifter (omkr.
10,000 kr. om året) och katalogmedel (omkr.
4.000 kr. per år) samt avkastningen av
donationer. De viktigaste bland dessa äro följ.:
Fröken Julia Sofia Giesecke (d. 1880)
donerade genom testamente till museet två
egendomar i Stockholm, taxerade till 415,000 kr.,
vilkas avkastning disponeras av museet.
Grosshandlaren J. H. Scharp och hans maka, Klara
Scharp, skänkte genom inbördes testamente
1890 100,000 kr., varpå räntan skall användas
till förökande av tavelsamlingarna. 1882
testamenterades av godsägaren O. G. Bobergh (d.
1882) och hans maka, Thérèse (f. Björklund), ett
kapital av 50,000 kr., varav räntan är avsedd
för konstsamlingarnas ökande; kapitalet
överlämnas först efter makans död. 1892 skänkte
ingenjören G. Lamm (d. 1892) två fonder,
vardera numera på 10,000 kr., näml. Jacques
Lamms prisfond, varav räntan vart tredje år
utdelas som pris för konstvetenskapligt
arbete, och Jacques Lamms stipendiefond, varav
räntan vartannat år utdelas som
reseunder-stöd åt någon tjänsteman vid N. I
testamen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
