Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund, Folkförbundet - Litteratur - Nationsbetyg, Nationsexamen - Nationsförening - Nativism - Nativitet - Nativitetsöverskott, Födelseöverskott el. Naturlig folkökning - Natoire, Charles Joseph - Natorp, Paul - Natrium - Natriumaluminat - Natriumalun - Natriumamalgam - Natriumammoniumfosfat - Natriumbensoat - Natriumbikarbonat - Natriumbikromat - Natriumbromid, Natriumfosfat - Natriumföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
N ationsbetyg—N atriumföreningar
778
även på eng.), Résumé Mensuel (1921 ff.; även
på eng. och ty.); »Ten years of world
co-operation» (1930); Svenska föreningen för
Nationernas förbund, Meddelanden rörande
Nationernas Förbund (1922 ff.); »Nationernas
förbunds organisation och verksamhet» (1930);
League of nations union, tidskriften
Head-way (1921 ff.); G. Scelle, »Le pacte des
nations et sa liaison avec le traité de paix»
(1919); H. V. Temperley, »A history of the
peace conference of Paris» (6 bd, 1920—24);
»Les origines et 1’oeuvre de la Société des
nations» (2 bd, 1923—24; utg. av
Rask-örsted-fonden; redigerad av P. Munch); W.
Schüc-king och H. Wehberg, »Die Satzung des
Völ-kerbundes» (2:auppl. 1924); H. Granfelt,
»Nationernas förbund» (1925); G. Ottlik,
»An-nuaire de la Société des nations 1920—1927»
(1927); G. Butler, »A handbook to the League
of nations» (2:a uppl. 1928); C. Howard-Ellis,
»The origin, structure and working of the
League of nations» (1928). — Om föreningar
för Nationernas förbund se
Fredsrörelsen. — Jfr även V ersailles och W i
1-s o n, W. F. K. J.
Nationsbetyg, Nationsexamen, se Nation 2.
Nationsförening, se Nation 2.
Nativfsm (av lat. natlvus, medfödd). 1.
(Filos.) Antagandet av medfödda idéer. N. i
denna mening är icke identisk med
antagandet av kunskapsteoretiskt a priori (se d. o.),
ehuru förväxling ofta sker. — 2. (Psyk.) Av
Helmholtz införd term, betecknande åsikter,
vilka förklara vissa psykiska fenomen
(särskilt tids- och rumsuppfattningarna) ur vissa
hos alla människor lika anlag. Motsatsen är
empirisk el. genetisk teori, enl. vilken allt
psykiskt förklaras ur erfarenheten. G. O-a.
Nativitet, se Födelsefrekvens.
Nativitetsöver skott, F ö d e 1 s e ö v e r s k o 11 el.
Naturlig folkökning, se
Demograf i, sp. 713—714.
Natoire [natcoä’r], Charles J o s e p h,
fransk målare (1700—77). Studerade i Paris
för Frangois Lemoyne och från 1721 i Rom,
återkom till Paris, invaldes 1734 i franska
konstakad. och blev inom kort prof. Han var
från 1751 dir. för franska konstakad. i Rom.
N. målade historiska och mytologiska tavlor
i den galanta genren efter Bouchers förebild
utan att tillnärmelsevis nå upp till dennes
eleganta stil. I Louvre finnas fyra dukar;
Nationalmuseum i Stockholm äger tre tavlor
av N.: »Flodgudomligheter» (Parissalongen
1740) samt två dörröverstycken, som förut
suttit på Stockholms slott. G. W. L.
Natorp, Paul, tysk filosof (1854—1924),
prof, i Marburg 1893, jämte Cohen och
Cas-sirer den främste representanten för
Marburg-skolan (se d. o.). I anslutning till Kant
finner N. filosofiens viktigaste uppgift i
kunskapsteorien men strävar att upphäva dennes
skiljande mellan varseblivning och tänkande;
även varseblivningen betraktas som ett
tänkande. Kunskapsteoriens uppgift fattar N.
ieke psykologiskt utan som ett bestämmande
av de logisk-aprioriska villkoren för
kunskapen. Typen för det strängt vetenskapliga
tänkandet finner N. i den matematiska
naturvetenskapen, vars grundbegrepp (t. ex. tal, tid
och rum) han underkastat ingående
kunskapsteoretiska undersökningar. — Även i etiken
ansluter sig N. till Kant men vill genom att
utbilda etiken till socialetik ge den ett mer
konkret innehåll. I sammanhang med etiken
och anslutande sig till idéer hos Platon,
Pesta-lozzi m. fl. har N. även
utvecklat pedagogiska
tankar, varvid han,
utvidgande
pedagogikens begrepp, anger
statens uppgift ligga
i en socialpedagogisk
verksamhet. N :s sista
arbeten, som röja
inverkan av
världskrigets och
efterkrigstidens händelser,
behandla historiefiloso-fiska frågor. — Skr.:
»Religion innerhalb
der Grenzen der Humanität» (1884; 2:a uppl.
1908), »Sozialpädagogik» (1899; 3:e uppl.
1909), »Platos Ideenlehre» (1903), »Logik»
(1904; 2:a uppl. 1910), »Die logischen
Grundlagen der exakten Wissenschaften» (1910),
»Allgemeine Psychologie nach kritischer
Me-thode» (1912), »Deutscher Weltberuf» (2 bd,
1918), »Selbstdarstellung» (i »Philosophie der
Gegenwart in Selbstdarstellungen», 1921)
m. fl. G. O-a.
Na’trium, en envärdig alkalimetall. Kem.
tecken Na. Atomnummer 11, atomvikt 22,997.
N. förekommer mycket allmänt i naturen,
är det sjätte i ordningen av de talrikast
förekommande grundämnena och ingår till
2,6 % i jordens yttre lager. På grund av sin
starka kemiska frändskap förekommer n.
aldrig fritt i naturen utan alltid som salter.
N. ’framställdes f. ggn 1807 av Davy.
Fabriks-mässigt framställes det nu vanl. genom
elektrolys av smältande natriumhydroxid.
N. är en silvervit, glänsande, mjuk metall,
som med stor hastighet oxideras i luften och
med yttersta häftighet angriper vatten. N.
måste därför förvaras i vattenfria och
syrefria vätskor, t. ex. i fotogen. N:s spec. v. vid
vanlig temp. är 0,974, i smält tillstånd 0,929.
Vid låg temp. är metallen hård, vid
ruins-temp. mjuk som vax. Dess smpt är 97,6° C
och kpt 887°. N. leder den elektriska
strömmen bättre än någon annan metall. I luft
brinner n. med gul låga. N. nyttjas mycket
på laboratorier samt inom industrien för
framställning av vissa natriumföreningar. I.B.
Natriumaluminät, kem., se
Aluminiumföreningar, sp. 678.
Natriumalun, kem., se Alunarter.
Natriumamalgäm, kem., se Amalgam,
sp. 701.
Natriumammoniumf osfät, kem., se
Natriumföreningar.
Natriumbensoät, kem., se B e n s o e s y r a.
Natriumbikarbonät, kem., se
Natriumföreningar.
Natriumbikromät, kem., se
Kromföreningar.
Natriumbromld, Natriumfosfät, kem., se
Natriumföreningar.
Natriumföreningar. Natrium är i sina
föreningar envärdigt, salterna äro vanl.
lättlös-liga i vatten och färglösa. Innehålla de
däremot en färgad negativ ion, t. ex. den gula
kromationen, blir salternas färg beroende av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
