Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natronsandinin - Natronsjöar - Natronsjöarna, Wadi natrun - Natsjovitj, Gregor Dimitrov - Natt - Nattapor - Nattarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Natronsanidin—Nattarbete
782
Natronsanidin, miner., se F ä 11 s p a t.
Natronsjöar, avloppslösa sjöar med
salthal-tigt vatten, innehållande icke endast koksalt
(NaCl) utan även soda (natriumkarbonat) och
natriumsulfat. N. förekomma ganska
sparsamt i ökentrakter, t.ex.i Egypten,Mindre
Asien, Persien, Indien och i Nordamerika.
Särskilt bekanta äro de egyptiska n. i Libyska
öknen (se nedan), vilka dock icke alla innehålla
soda. — En av de rikaste n. är Owen’s lake
i Kalifornien, som på 1,000 dir vatten
innehåller 77 dir salter, därav 29 dir NaCl, 27 dir
Na2COs, 5,7 dir NaHCOs (natriumbikarbonat)
och 11 dir Na2SO4. K. A. G.
Natronsjöarna, Wädi natrun
(»Natron-dalen»), sjöar i Libyska öknen, Egypten, v. om
Nilens delta, vid bibana från
Kairo—Alexan-drialinjen. N. (8 större) upptaga en 32 km
lång sänka (omkr. 20 m u. h.) och äro om
somrarna nästan uttorkade; natriumsalter
utvinnas i stor skala. Natrondalen är berömd
för sina kloster och eremitboningar (från
300-talet), belägna vid den gamla pilgrimsvägen
från Nordafrika. Under Pachomios’ tid skola
här ha bott omkr. 5,000 anakoreter. Fyra
kloster bebos nu av koptiska munkar.
Turistort. Nitriska öknen (se M a k a r i o s) är ett
namn för trakten kring N.
Na’tsjovitj, Gregor Dimitrov,
bulgarisk politiker (f. 1840, död?). Tillhörde som en
av de konservativas ledare och furst
Alexanders förtrogne upprepade gånger 1879—80 och
1882—84 regeringen, oftast som
finansminister, skötte efter Alexanders avgång skickligt
utrikesministerposten 1886—87 och var efter
furst Ferdinands ankomst finansminister i
Stambolovs kabinett 1887—88. Sedan N.
blivit personlig ovän med Stambolov, var han
efter dennes fall utrikes- och kultusminister
1894—96; N. beskylldes rentav för kännedom
om stämplingarna mot dennes liv. Han var
1899—1900 handelsminister och 1903—06
diplomatisk agent i Turkiet, till vilket han
ständigt sökte bibehålla ett gott
förhållande. H. B-n.
Natt, den del av dygnet, då solen befinner
sig under horisonten. N., vars största längd
växlar från obetydligt mindre än 12 timmar
(ekvatorstrakterna) till en och annan dag
kortare än ett halvt år (polartrakterna) är alltid
kortare än den motsv. dagen på grund av
att refraktionen (strålbrytningen) förlänger
denna. K- Lmk.
Nattapor, Aötes (Nyctipithècus), släkte av
de brednäsiga aporna (se d. o.). Mest bekant
är den vanliga nattapan el. m i r i k
i-n a n, A. trivirgatus, med 35 cm lång, smärt
kropp. Svansen är 50 cm lång. Pälsen är
mjuk, ovan brungrå, under rostfärgad.
Huvudet är runt med stora, ugglelika ögon. Alla
n. föra ett nattligt levnadssätt och
förekomma i Sydamerika, en art även i
Centralamerika. T. P.
Nattarbete. Den moderna lagstiftningen
ang. arbetarskydd (se A rbe tar
skyddslags t i f t n i ng) medförde i flertalet
länder tidigt förbud mot barns
användande till nattarbete — i England
redan 1802 men i början föga effektivt. I
Sverige förbjöds genom k. kung. 22 maj 1852
användande av arbetare under 18 år till
arbete i fabriksinrättningar mellan kl. 9 e. m.
och 5 f. m., och i näringsfrihetsförordningen
av 1864 intogs ett liknande förbud. Genom
en k. f. 18 nov. 1881, vår första
arbetarskydds-författning, utsträcktes förbudstiden till kl.
8 e. m.—6 f. m. Lagen 17 okt. 1900 ang.
minderårigas och kvinnors användande till
arbete i industriellt yrke flyttade
förbuds-tidens början till kl. 7 e. m. Nu gällande lag
om arbetarskydd 29 juni 1912 upptager
förbudstiden kl. 7 e. m.—6 f. m. för minderåriga
(under 18 år) arbetare inom industrien och
närstående verksamhetsgrenar; ynglingar,
som fyllt 16 år, få dock under vissa villkor
med avseende på arbetstiden sysselsättas
nattetid, varjämte konungen kan beträffande
på visst sätt beskaffat arbete meddela
tillstånd därtill. I ett f. n. (1931) under
riksdagens prövning liggande lagförslag är
förbudet ersatt med ett stadgande, att
minderåriga för nattvila skola beredas
oavbruten ledighet från arbetet under minst
11 timmar varje dygn och att tiden
kl. 10 e. m.—5 f. m. skall ingå i denna
ledighet; även från detta stadgande skulle
undantag kunna förekomma för ynglingar
över 16 år. Internationella
arbets-konferensen (se Arbetarskydd
s-lagstiftning, sp. 1243 ff.) antog 1919 en
konvention ang. barns n. inom industrien med
huvudsaki. samma bestämmelser som
nyssnämnda lagförslag.
Frågan om förbud mot kvinnors
användande till nattarbete blev
först mot slutet av 1800-talet föremål för
någon allmännare uppmärksamhet (i England
infördes redan 1844 vissa bestämmelser). På
initiativ av Internationella
föreningen för lagstadgat
arbetarskydd höllos 1905 och 1906 i Bern
konferenser, vilka gåvo upphov åt en konvention om
förbud mot n. för kvinnor inom industrien.
I Sverige, som biträdde konventionen,
utfärdades 20 nov. 1909 en lag ang. förbud mot
kvinnors användande till n. i industriella
företag med mer än 10 arbetare. Lagen
föreskriver oavbruten nattledighet varje dygn av
minst 11 timmar, vari tiden kl. 10 e. m.—
5 f. m. skall ingå. Vissa, dock ej vidare
betydelsefulla, undantag medgivas. Av I
n-ternationella a rb et s kon f e r e
n-sen antogs 1919 en konvention ang.
kvinnors n., vilken överensstämmer med
Bernkon-ventionen i ämnet utom däri, att den även
omfattar de industriella småföretagen. Med
hänsyn till vissa olägenheter, som förbudet
mot n. medfört för de kvinnliga arbetarna
och som skulle avsevärt ökas genom
förbudets utsträckning till småföretagen, har
Sverige ej biträtt den senare konventionen.
Nattarbete för vuxna män har
med hänsyn till det oavvisliga behovet av n.
på vissa verksamhetsområden ej blivit
föremål för någon mer generell och effektiv
för-budslagstiftning. För bageriyrket har
stadgats nattarbetsförbud (se B a g e r i 1 a
g-stiftning), och lagstiftningen om tiden för
butikers öppethållande (se
Butikstäng-ningsl agen) innebär på visst sätt ett
dylikt förbud för butikshandeln. Principiellt
förekomma mer allmängiltiga förbud mot n.,
och i ovannämnda lagförslag föreskrives, att
»åt arbetarna bör, där ej arbetets natur,
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
