Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nattarbete - Nattasyl - Nattblindhet, Hemeralopi - Nattblommor - Nattbåge - Nattens drottning - Natter, Johann Lorenz - Nattfack - Nattfjärilar - Nattflyn - Nattfrost - Nattglim - Natthärbärge - Nattier, Jean Marc - Nattkappa - Nattmara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
N attasyl—Nattmara
784
mänhetens behov eller annan omständighet
sikäligen kan anses kräva avvikelse, beredas
erforderlig ledighet för nattvila». A. M.
Nattasyl, upptagningsanstalt för husvilla,
upprättad av kommunen såsom en del av
dess fattigvårdsverksamhet el. av enskild
stiftelse el. förening för social verksamhet. —
Den kommunala n. i ’Stockholm står öppen
endast för där hemortsberättigade personer,
villiga att låta sig remitteras till
kommunens el. statens nödhjälpsarbeten. övriga
personer få plats där endast tills man
hunnit hemsända dem till hemortskommun el.
på annat sätt ordna för dem. E. P-i.
Nattblindhet, He me r a 1 op I, abnorm
försämring av synförmågan vid nedsatt
belysning. N. förekommer någon gång medfödd
utan sjukliga rubbningar i ögonen men är
oftare ett symtom vid sjukdomar i nät- och
åderhinnan. Vid brist på A-vitaminer i födan
inträder n., stundom i förening med
xeroftal-mi (se d. o.). K. G. P-n.
Nattblommor, blommor, som äro slutna på
dagen och öppna sig på kvällen, då de även
ofta börja dofta, t. ex. backglim (Silene
nu-tans). Vanl. äro n. vita och besökas av
skymningsfjärilar. G. M-e.
Nattbåge, astron., se D a g b å g e.
Nattens drottning, bot., se Kaktusväxter.
Natter, Johann Loren z, tysk
gemsni-dare och medaljgravör (1705—63), levde en
tid i Rom, var 1732—35 i tjänst hos
storhertigen av Toscana och arbetade sedan bl. a.
i England, Köpenhamn, Stockholm och sist i
Petersburg. N. ansågs vara sin tids ypperste
stensnidare. Utgav »Traité de la méthode
antique de graver en pierres fines» etc. (på fr.
och eng., 1754, forts. 1764; ny uppl. 1781).
Nattfack. Då banken är stängd, mottagas
i n. penningar el. anvisningar att gottskrivas
kunden i räkning, då banken åter öppnas. I
en lucka på väggen till bankkontoret, till
vilken kunden får nyckel, nedläggas
penningarna, förvarade i en låst kassett. O. Ä.
Nattfjärilar, en stundom (vanl. ej i
systematiken) använd benämning på de fjärils-
»Badet.» Målning av J. M. Nattier.
grupper, som ej tillhöra dagfjärilar el.
små-fjärilar.
Nattflyn, Noctu’idae, en fam. storfjärilar
(ibland ansedd som underordn. Noctuae), som
omfattar medelstora fjärilar, med kraftig men
kort kropp och jämförelsevis små vingar, i
synnerhet framvingarna, som äro smala och
avlångt trekantiga; bakvingarna kortare än
framvingarna men bredare och hopfällbara.
Vingarna i vila takformigt hoplagda.
Framvingarna ha ofta en karakteristisk s. k.
natt-flyteckning, bestående av inre och yttre
tvärlinjer och våglinjer samt fläckar, ss. runda
fläckar och njurfläckar. Larverna äro vanl.
nakna och sakna vårtor och tornar. Till n.
hör bl. a. k å 1 f 1 y e t, Mamestra brassicae,
vars ovantill mer el. mindre mörkgröna el.
oftare bruna larv gör skada på vit- och
blomkål; slökornflyets, Parastichtis
basili-nea, larver äro skadegörare på brodden på
höstsädesfält, och vitaxflyets,
Parastichtis secalis, larver leva inuti sädesbrodden, och
som äldre krypa de in i bladslidan och gnaga
på axens skaft. Om gräsflyet,
jord-fly n och tallflyet se dessa ord. I. T-dh.
Nattfrost anses från meteorologisk
synpunkt inträffa, så snart temp. under natten
går ned under 0° C (jfr Frost). På grund
av den ständigt pågående värmeutstrålningen
från markytan mot rymden faller temp. i
allm. under natten till ett lägsta värde, som
oftast inträffar strax före soluppgången. Till
följd härav uppträder n. vanl. under de tidiga
morgontimmarna. — I praktiskt avseende
förknippar man gärna n. med de skador den
åstadkommer på växtligheten och sluter från
dessa skadors förekomst el. storlek till n:s
uppträdande och intensitet. Olika växter äro
emellertid mycket olika känsliga för frost.
Svårare frostskador uppträda i allm. först då
temp. faller under omkr. — 3° C. A. Å.
Nattglim, bot., se Glimsläktet.
Natthärbärge, dets. som nattasyl (se d. o.).
Nattier [natie’], Jean Mar c, fransk
porträttmålare (1685—1766). Var först elev vid
Académie royale i Paris, reste 1716 till
Amsterdam, där han målade tsar Peter I,
kejsarinnan Katarina och flera högt stående
personer vid ryska hovet, samt återvände
därefter till Paris, där han invaldes i konstakad.
1718 och senare fick professors värdighet.
N. är Ludvig XV :s och hans hovs store
por-trättör, och hans konst blev högt skattad.
På Parissalongen var han en trogen
utställare 1737-—63. Bäst är han i sina porträtt
av unga damer, vilka han gärna framställde
som mytologiska figurer. I sina porträtt har
han uttrycksfullt och ypperligt givit epokens
mentalitet. Prov på hans konst finnas i
Versailles, Louvre, Wallace collection i
London samt Condémuseet i Ohantilly.
Nationalmuseum i Stockholm äger tre av N:s
porträttmålningar, däribland hertiginnan av
Orleans, kostymerad som Hebe. N :s porträtt,
målat av hans svärson Louis Tocqué, finnes i
konstakad. i Köpenhamn. Litt.: P. de Nolhac,
»N., peintre de la cour de Louis XV» (1905;
3:e uppl. 1925); vetenskaplig katalog över N:s
arbeten under utarbetande av G. Wildenstein
och de Nolhac, Paris. G. W. L.
Nattkappa, löst, stärkt skjortbröst.
Nattmara, dets. som mara (se d. o., sp. 831).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
