Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nattmoln, Lysande nattmoln - Natt och dag (botanik) - Natt och Dag, släkt - Natt och Dag, Bengt Stensson - Natt och Dag, Bo Stensson - Natt och Dag, Jacob Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Nattmoln—Natt och Dag, J. O.
786
Nattmoln, Lysande nattmoln,
uppträda i allm. på mycket stor höjd och visa
sig som lätta, silverglänsande slöjor på
natthimlen. F. ggn, som veterligt dylika moln
iakttogO’8, var på aftonen och natten 23 juni
1885 över n. Tyskland. Sedermera ha de
iakttagits vid flera tillfällen. En företeelse av
liknande natur iakttogs i Stockholm i juli
1908 och på skilda ställen i Europa
eftersom-maren 1912: de s. k. vita nätterna.
I det förstnämnda av dessa fall lågo molnen
enl. O. Jesses mätningar på omkr. 80 km
höjd. På grund av sin stora höjd äro de
belysta av solen, långt sedan den vid jordytan
icke mer är synlig; det är därför de över
huvud kunna iakttagas. Av stort intresse äro
mätningar av deras hastighet, som visa, att
luftskikten på 80 km höjd röra sig mot v.
med en hastighet av omkr. 100 m per sek.
och sålunda endast ofullständigt följa med vid
jordens rotation. — Man har framställt den
sannolika hypotesen, att dessa n. skulle
härröra från starka vulkanutbrott, då stoft och
vattenånga slungas upp i de högsta
luftskikten (Krakatau 1883, Montagne Pelée 1902,
Katmai 1912). Det synes troligt, att de även
någon gång kunna införas direkt från
världsrymden och utgöras av meteorstoft el.
främmande kondenserade gaser. A. Ä.
Natt och dag, bot., dets. som lundkovall
(se K o v a 11).
Natt och Dag, en av de äldsta
adelssläkterna av rent svenskt ursprung. Ätten för
en delad sköld, övre fältet guld, nedre blått
(belagt med spjälverk), vilket gav
genealogerna vid 1500-talets slut anledning
kalla släkten »Dag och Natt», på
1600-talet ändrat till »Natt och
Dag». Ätten själv började först
från 1720-talet allmänt använda
släktnamn. Släktens äldste säkert
kände stamfader är riddaren och
riksrådet Nils Sigridsson (d.
trol. 1299), lagman i Värend 1286
—99. Hans son riddaren och
riks
rådet Bo Nilsson (d. trol. 1322) var
lagman i Östergötland och g. m. en dotter till
drotsen Knut Jonsson (se d. o., sp. 912). Bo
Nilssons sonsöner voro bröderna biskop Knut
Bosson (se d. o., sp. 911) i Linköping och
riddaren och riksrådet Sten Bosson (d.
omkr. 1410) till Ekhult i Östergötland, en av
Bo Jonssons testamentsexekutörer och en av
dem, som 1388 inkallade drottning
Margareta. Om Sten Bossons söner Bo, Bengt och
Nils Stensson se nedan. Bo Stenssons son
Nils antog efter sin morfar namnet Sture
(se d. o.) och blev stamfar för de s. k. yngre
Sturarna. Bengt Stenssons sonson riksrådet
Johan Månsson (se nedan) hade två söner, av
vilka den yngre var farfars far till riksrådet
Äke Axelsson (1594—1655), som 1652
blev frih. (Natt och Dag; grenen utdöd
1677). Han var lantmarskalk 1631 och 1632,
rikskammarråd samt 1643—51 riksmarskalk.
Riksrådet Johan Månssons äldre son (i ett
första gifte) riksrådet Måns
Johansson (omkr. 1500—55) var en anlitad
krigare och diplomat. Han var farfar till
Nils Nilsson (1554—1613) till Bro
(Brokind) och (Bjärka-)Säby, hovmästare
hos drottningarna Gunilla och Kristina d.
ä. Nils Nilssons yngre sons sonson
generalmajoren Sten Arvidsson blev 1720
frih. och 1723 introducerad under namnet
Sture (se d. o.). Nils Nilssons äldre sons
son kammarherren Carl Persson (1628
—94) till (Bjärka-)Säby blev ruinerad
genom reduktionens återverkningar. Från honom
härstammar den ännu levande släkten. Om
hans sonsons sonson J. O. N. se nedan. Den
sistnämndes kusins sonson
kommendörkaptenen Svante Adam Knutsson N.
(1861—1906) var känd som förkämpe för
sjöförsvarets utveckling och (liberal)
riksdagsman 1903—06. — Litt.: H. Rosman,
»Bjärka-Säby», I—II (1923—24). B. H-d.
Natt och Dag, Bengt Stensson, till
Göksholm i Närke, riksråd (omkr. 1380—
1451); jfr släktöversikten; blev riddare 1396
eller 1397 och lagman i Närke senast 1410.
Han anslöt sig till resningen mot konung
Erik 1434 men räknades sedan till
unions-partiet. I slutet av 1435 utbröt häftig
konflikt mellan N. och hans son Måns å
ena sidan, Engelbrekt och Erik Puke å den
andra, varvid den sistnämnde fråntog N. hans
länsslott Täljehus. En i april 1436 av N. å
egna och sonens vägnar i Örebro ingången
fredlig uppgörelse med Engelbrekt kränktes
svekfullt av Måns Bengtsson, då denne (se
nedan) 27 april mördade Engelbrekt. N:s
medskyldighet i illdådet blev ej beivrad, och
i aug. 1436 insattes han av konung Erik
som hövitsman på Kalmar slott tills, m. sin
broder Bo. 1439 samverkade han med
bröderna Nils och Bo i ett uppror mot Karl
Knutsson och miste därför Kalmar. G. C-n.
Natt och Dag, Bo Stensson, till
Berg-unda och Eksjöhovgård i Småland, riksråd
(d. omkr. 1470); jfr släktöversikten;
näm-nes som riddare från 1408. Han deltog i
resningarna mot konung Erik 1434 och 1436
ävensom i brodern Nils Stenssons uppror mot
Karl Knutsson 1439; vid sistnämnda tillfälle
miste han befälet på Kalmar slott, som han
tills, m. sin broder Bengt förvaltat sedan
1436. Han levde ännu 1469. Om hans son
med Sven Stures dotter Karin Nils
Bosson (jfr släktart.) se Sture. G. C-n.
Natt och Dag, Jacob Otto, militär,
politisk författare (1794—1865); jfr släktövers.
Deltog som fänrik vid Svea livgarde i 1814
års norska fälttåg, var starkt påverkad av
tidens götisk-romantiska ideal och drömde
om att genom allmän värnplikt pånyttföda
både armén och nationen. Sina idéer
framlade han 1815 i »Project till ny organisation
af svenska armeen af N***». Där
påyrkades bl. a. allmän värnplikt, förbättrad
offi-cersbildning m. m. Några uttryck i skriften
väckte harm hos N:s gardesofficerskamrater;
han nödgades göra avbön inför dem, fick ett
års permission för utländsk krigstjänst och
transporterades som löjtnant till Jämtlands
reg:te. Från Berlin insände han sin
avskedsansökan, som beviljades nov. s. å. I
Heidelberg kom han i beröring med hovmarskalken
O. M. Munck (se d. o.) och vanns av denne
för den avsatta kungafamiljens tronanspråk.
En tysk uppl. av sin skrift (1816) försåg N.
med ett företal, vari han smädade Karl
Johan och manade till svensk resning till prins
Gustavs förmån. Hos svenska regeringen
Ätten Natt
och Dags
vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
