Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natt och Dag, Jacob Otto - Natt och Dag, Johan Månsson - Natt och Dag, Måns (Magnus) Bengtsson - Natt och Dag på längden - Natt och år - Nattsikte - Nattskatta - Nattskärror - Nattslag - Nattsländor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Natt och Dag, J. M.—Nattsländor
788
väckte pamfletten uppståndelse. N. dömdes
frånvarande av Svea hovrätt till döden som
landsförrädare (21 nov. 1816; domen stadfäst
av K. m:t 18 febr. 1817). N. satte sig i
säkerhet i Förenta staterna, där han antog
namnet Frederic Franks och i
Cincin-nati (där han dog) öppnade ett
naturhistoriskt museum med populärvetenskapliga
föredrag. Jfr V. Söderberg, »Otto Natt och Dag»
(i Hist. Tidskr. 1910). V. S-g.
Natt och Dag, Johan Månsson, till
Göksholm och Bro (Brokind), riksråd (omkr.
1470—1520), son till Måns Bengtsson N.; var
från 1509 till sin död hövitsman på Kalmar
slott, som han tappert försvarade mot
danskarna. Om hans andra hustru se B i e 1 k e,
Anna Eriksdotter. G. C-n.
Natt och Dag, Måns (Magnus)
Bengtsson, till Göksholm, riksråd (d. omkr. 1477),
son till Bengt Stensson N. Inträdde i
riksrådet 1434 och lär till en början ha stått
Engelbrekt personligen nära. Småningom
förvandlade sig dock hans vänskap med
folkbefriaren i bittert hat, och 27 april 1436
mördade han Engelbrekt, då denne under
en resa från Örebro till Stockholm tillfälligt
uppehöll sig på en holme nära Göksholm.
Mordet synes ha medfört, att N. några år
framåt höll sig borta från de svenska
rådsmötena, men blev ej bestraffat och hindrade
icke, att han 1441 slogs till riddare och efter
faderns död blev lagman i Närke. Han
samverkade 1457 med ärkebiskop Jöns Bengtsson
(Oxenstierna) vid Karl Knutssons störtande
men upptiädde 1467 som motståndare till
ärkebiskopens unionsvänliga politik. G. C-n.
Natt och Dag, Nils Stensson, riksråd
(d. 1439); jfr släktöversikten; var
Engel-brekts underhövitsman i Småland 1435 och
biträdde folkhjälten även 1436, bl. a. vid
belägringen av Kalmar. På hösten 1436 erhöll
han Stegeborgs slottslän. Urspr. nära
förbunden med Karl Knutsson, vars halvsyster
Margareta Stensdotter (Bielke) han hade till
äkta, igångsatte han på nyåret 1439 tills, m.
sina bröder Bengt och Bo en resning mot
Karl i syfte att restituera konung Erik som
Sveriges härskare. Han utnämndes då av
Erik till marsk i Sverige med fullmakt att
vara konungens ställföreträdare i
riksstyrelsen och stäcka Karl Knutssons välde.
Företaget misslyckades. Stegeborg, upprorets
centrum, nödgades N. i sept. överlämna till Karl
Knutsson. Några veckor senare tillfångatogs
han i en strid mellan Söderköping och
Norrköping av Karl och dog inom kort i en
pestsjukdom. G. C-n.
Natt och Dag på längden, se
Hammar-stadsätten.
Natt och år, jur., liksom »år och dag» äldre
beteckning för en tidrymd av ett kalenderår.
Om juridisk årsräkning enl. lag 30 maj 1930
se Tid, jur. K. G. Wn.
Nattsikte. 1. (Krigsv.) Anordning på
rikt-medel till artilleripjäser, varigenom riktning
i mörker möjliggöres. G. af W-dt.
2. (Jaktv.) För att underlätta siktning i
svag belysning ha många olika anordningar
försökts. Man kan krita spången på en
dubbelbössa, överdraga kornet med ett
självlysande ämne el. fästa ett självlysande extra
korn på pipans spets och en dylik ring som
sikte på dess bas. Även ha konstruerats
elektriska strålkastare av olika slag, som
fästas på undersidan av pipan och kasta fram
ett ljusknippe. I dettas mitt finnes ett mörkt
kors, som inriktas mot villebrådet. (Lönnb.)
Nattskatta, bot., se Potatissläktet.
Nattskärra, Oaprimulgus europaeus.
Nattskärror, Caprimulgldae, fam. av de
blåkråkartade fåglarna, utmärkt av
långsträckt kropp, kort hals, stort, brett huvud
med stora, välvda ögon, kort näbb och
utomordentligt brett gap, omgivet av borst. Benen
äro svaga, med korta tarser, vingarna långa
och spetsiga, den i brunt, grått och svart
spräckliga fjäderdräkten mjuk och yvig. Alla
föra ett nattligt levnadssätt och livnära sig
av insekter, som de fånga i flykten. Även
stora insekter, ss. tordyvlar och stora
nattfjärilar, ingå i deras föda. Dagen tillbringa
de i vila på marken el. på en trädgren,
varvid de sitta längs denna. Äggen, vanl. två,
läggas direkt på marken. Släktet
Caprimul-gus omfattar över 60 arter, därav en i
Sverige, nattskärran el. nattblackan,
C. europaeus, som blir 26 cm lång. Hanen
utmärkes av några vita fläckar på vingarna.
Den är allmän i s. och mell. Sverige samt
förekommer upp till Jämtland. Hanen låter
på sommarkvällarna höra ett egendomligt
spinnande och surrande läte. Den flyttar
tidigt på hösten. Dess tysta flykt, nattliga
levnadssätt och karakteristiska läte jämte
dess närgångenhet draga uppmärksamheten
till fågeln och ha givit upphov till allehanda
vidskepliga föreställningar. Denna art
ersättes i s. v. Europa av den röd halsade
n a 11 s k ä r r a n, C. ruficollis, som blir något
större. I ö. Nordamerika lever sk rä n
nattskärran, amerikanernas whip-poor-will,
av den svenska nattskärrans storlek och med
ett vitt band över strupen. T. P.
Nattslag, genom fuktighet, vindstilla etc.
under natten kvarblivande vittring från
villebrådets strövtåg. Jakthundar kunna därav få
spårledning för följ. dag. Lönnb.
Nattsländor, Tricho’ptera, räknas numera
som särskild insektordning, sedan den gamla
ordn. nätvingar delats upp i flera. N. äga
ofta en viss likhet med fjärilarna, vilka de
även systematiskt stå mycket nära. Deras
antenner bestå av ett stort antal små leder,
äro borstformade och stundom mycket långa
(hos hanar av fam. Leptoceridae 2—3 ggr
längre än framvingen). Mundelarna äro
fullständigt utbildade, men mandiblerna äro
starkt förkrympta, och andra paret maxiller
äro sammanväxta till ett för n. karakteris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
