Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturforskarmöten - Naturgas el. Naturlig gas - Naturhistoriska museer - Naturhistoriska riksmuseet - Naturkult - Naturkunnighet - Naturlag - Naturliga barn - Naturliga logaritmsystemet - Naturliga rättigheter - Naturliga urvalet - Naturlig folkminskning el. Mortalitetsöverskott - Naturlig folkökning el. Nativitetsöverskott - Naturlig fordran - Naturlig förpliktelse, Naturlig obligation - Naturlig föryngring, Självsådd - Naturlig gas - Naturlig obligation - Naturlig religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799 Naturgas-
men nyorganiserades, sedan initiativ tagits
från norsk sida, och 1916 kom det 16 :e mötet
till stånd, i Oslo (503 deltagare). Det 17 :e
hölls i Göteborg 1923 (526 deltagare) och det
18:e i Köpenhamn 1929 (740 deltagare). Där
bestämdes icke tid el. plats för nytt möte,
och trol. förestår en omorganisation av dessa.
Mötena ha arbetat på ett flertal sektioner.
Vid de senare ha även exkursioner varit
anordnade. Förhandlingarna ha utgivits, oftast
med understöd av statsmedel, som ock
beviljats för mötenas organisation. C. S-g.
Naturgas el. Naturlig gas erhålles
direkt ur jorden (se Gas 3 och Gaskälla)
och nyttjas inom produktionsområdena som
bränsle för en del industrier och för
gasbelysning. Även helium (se d. o.) finnes
stundom i n. och tillgodogöres industriellt.
He-liumgasen har som icke eldfarlig fått
användning som ballonggas i luftskepp (se d. o.).
Naturhistoriska museer i Sverige äro främst
Göteborgs museum och
Naturhistoriska riksmuseet (se dessa ord).
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm,
statsinstitution, »ställd under
Vetenskapsakademiens inseende och vård». Dess första
upprinnelse är Vet.-akad:s egna samlingar.
Sedan frih. G. v. Paijkull skänkt sina stora
zool. samlingar till staten, uppdrog K. m:t
1819 åt Vet.-akad. att med statsunderstöd
vårda dessa tills, m. sina egna. Sitt nuv.
namn fick museet 1841, då Vet.-akad :s
mineralogiska och botaniska saml. förenades med
detsamma. Sedan 1849 betraktas Vet.-akad:s
förutvarande samlingar även formellt som
statsegendom. Från 1829 hade museet jämte
Vet.-akad. lokaler vid Adolf Fredriks kyrka,
vilka sedermera utvidgades. Här förblev det
till inflyttningen (1915) i de nuv. ståtliga
byggnaderna vid Freskati på N. Djurgården,
vilka efter ritningar av A. Anderberg för en
kostnad av 3,304,500 kr. uppfördes 1907—15.
Museets etnografiska avd. förblev dock i de
gamla lokalerna, tills den 1930 började
flyttas till den förutvarande dragonkasernen vid
Djurgårdsbrunnsviken.
Museet är uppdelat på åtta avd.:
mineralogiska avd. för mineral och
bergarter ; paleobotaniska och a r k
e-gon i a t a vd. för fossila växter,
gymnosper-mer, kärlkryptogamer och mossor;
botaniska avd. för övriga nutida växter; p a 1 e
o-zo o logiska avd. för fossila djur; e v e
r-tebratavd. för lägre ryggradslösa djur;
entomologiska avd. för spindeldjur,
myriapoder och insekter; vertebratavd.
för ryggradsdjur; etnografiska avd.
för (i huvudsak) utomeuropeisk etnografi,
arkeologi och antropologi. Varje avd. har en
föreståndare med titel professor, en
musei-assistent samt teknisk personal.
Gemensamma praktiska angelägenheter handhavas av
en intendent, som för tre år utses av
Vet.-akad. bland föreståndarna.
Av samlingarna är en mindre del,
skåde-samlingen, tillgänglig för allmänheten.
Huvudsamlingen, som främst tjänar den
vetenskapliga forskningen, omfattar ett rikt
material från Sverige samt stora samlingar från
alla världsdelar, till största delen hemförda
av svenska vetenskapliga expeditioner el.
enskilda forskningsresande. Särskilt berömda
-Naturlig religion 800
äro samlingarna från polartrakterna, vilka
jämte valdjurssamlingen torde vara de rikaste
i världen, vidare den svenska
mineralsamlingen, de Regnellska botaniska samlingarna
från Sydamerika och Västindien samt de
fossila växterna. Jämte samlingarnas vård och
förökande är den viktigaste arbetsuppgiften
vetenskaplig undersökning av samlingarna
och resultatens publicering, oftast i
Vet.-akad :s skrifter. Föreståndarnas årsberättelser
ingå i Vet.-akad:s Årsbok. Se
»Naturhistoriska Riksmuseets historia» (1916). Th. H-e.
Naturkult, se Naturdyrkan.
Naturkunnighet, se Naturlära.
Naturlag, se Lag.
Naturliga barn (lat. liberi naturäles)
betecknade i den romerska rätten dels de barn,
som en man själv avlat, i motsats till dem
han adopterat, dels (vanligare) hans barn
utom äktenskap, åtm. hans i ett konkubinat
födda barn (i motsats till övriga
utomäkten-skapliga barn, spu’rii). Det svenska
lagspråket känner ej denna beteckning. I dagligt
tal förekomma »naturlig son» och »naturlig
dotter»; därmed menas då
utomäktenskap-liga barn. A. W.*
Naturliga logaritmsystemet, mat., se L
o-g a r i t m.
Naturliga rättigheter, se Naturrätt.
Naturliga urvalet, se
Descendenslä-r a, sp. 765.
Naturlig folkminskning el.
Mortalitets-överskott föreligger, då dödsfallens antal
överstiger födelsernas.
Naturlig folkökning el.
Nativitetsöver-skott, se Demografi, sp. 713—714.
Naturlig fordran, fordran, som ej
motsvaras av en fullt rättsgiltig förpliktelse å
gälde-närens sida utan blott av en naturlig
förpliktelse (se d. o.).
Naturlig förpliktelse, Naturlig
obligation (lat. obligätio naturälis), ett redan
av romerska rättslärda uppställt begrepp, som
återfinnes i moderna rättssystem. Med n.
menas en sådan — av naturlig
rättsuppfattning erkänd — skyldighet att företaga viss
handling (vanl.: betala en summa penningar),
som ej kan göras gällande inför rätta, ej
med myndighets hjälp utkrävas men likväl ej
fullständigt negligeras av rättsordningen. N.
kan sålunda föranleda, att penningar, som
den naturligt förpliktade betalt, få behållas;
n. kan förstärkas genom borgen; n. kan t.
o. m. i vissa fall åberopas för kvittning (se
d. o.). I svensk rätt är detta fallet med den
förpliktelse, som genom tioårig preskription
el. preklusion nedsjunkit till n. (k. f. 4 mars
1862 §§ 7 och 14). Andra ex. på n. erbjuda
skuldebrev av omyndiga, vad och hasardspel.
Jfr Fordran. C. G. Bj.
Naturlig föryngring, Självsådd, skogsv.,
skogsåterväxt genom trädens egen besåning
av marken. N. anses i fråga om
rasegenskaper och härdighet i allm. vara att föredraga
framför konstlad föryngring (skogsodling),
och numera strävar man efter att bruka
sådana avverkningsmetoder, som främja n. S-r.
Naturlig gas, se Gas 3, Gaskälla och
Naturgas.
Naturlig obligation, se Naturlig
förpliktelse och Obligation.
Naturlig religion, särskilt av de franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
