Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Navigation - Navigationsakten - Navigationsofficer - Navigationsskola - Navigationssällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Navigationsakten—Navigationssällskapet
818
tes (1556), som bl. a. klargjorde avståndet
mellan meridianerna på olika breddgrader
samt behandlade tidvattnet, sjökort m. m.
1594 utgav J. D a v i s (se d. o.) »The seaman’s
secrets», vari storcirkelsegling behandlades.
Med oceanfartens början under 1500-talet
utvecklade sig den praktiska n. raskt; sålunda
kommo loggar av olika slag i bruk,
kompassens missvisning på olika platser utröntes,
varjämte sjökort och astronomiska tabeller
uppg-jordes. E. Wright utgav 1599 det
monumentala arbetet »Certain errors in
navigation detected and corrected» samt 1600 en
världskarta i Mercators projektion. Genom
resultat av R. Norwoods gradmätningar,
offentliggjorda i »The seaman’s practices»
(1637), vanns kännedom om den nautiska
milens (bågminutens) längd. Ända till långt in
på 1700-talet kunde man dock till sjöss genom
observationer bestämma endast fartygets
latitud; longituden erhölls däremot genom
be-stickföring, »död räkning», varför den alltid
var osäker. Denna olägenhet kunde avhjälpas
först sedan Newtons, Keplers, Flamstedts,
Halleys, Bradleys m. fl. astronomers
upptäckter, observationer och publikationer burit
frukt samt tillförlitliga
observationsinstru-ment, särskilt den av J. Hadley 1731
uppfunna spegelkvadranten el. -sextanten och
den av J. Ha r r i s o n konstruerade
krono-metern, kommit i bruk. Fullständig
ortbestämning till sjöss genom astronomiska
observationer blev därefter möjlig. Numera ha
läroböcker i n. utkommit i så gott som alla
sjöfartsidkande länder samt sjökort,
seglings-beskrivningar, fyrlistor o. dyl. utgivits genom
vederbörande staters försorg. På 1840-talet
upptog prof. R ü m k e r, Hamburgs
observa-torium, frågan om astronomisk ortbestämning
genom två bäringar, ur vilka fartygets
latitud och longitud skulle beräknas
(»Pothenot-ska problemet»). Någon praktisk betydelse
fingo dessa undersökningar ej på flera
årtionden. Först då omkr. 1908 försöken med
rikt-ningsbestämningar på trådlös väg påbörjades,
upptogs problemet ånyo, och 1910 publicerade
prof. Wedemeyer en fullständig
utredning, »Die Azimutgleiche und das
Pothenot’-sche Problem» i Annalen der Hydrographie;
1924 lyckades han finna en för praktiskt bruk
lämplig metod, till vilken tabeller
utarbetades. Dessa medfördes i manuskript av och
anlitades på luftskeppet »L. Z. 1926» (»Z. R.
III») under dess Atlantflygning. Tabellerna ha
sedan fullständigats och utgivits under titeln
»Tafeln zur Funkortung». Genom
ortbestämning medelst två bäringar är det möjligt att
bestämma fartygets läge till sjöss även då
endast en himlakropp är synlig. Då två el.
flera himlakroppar äro synliga, kunna dessa
utnyttjas för ortbestämning även då
horisonten är så otydlig, att höjdmätning ej kan
verkställas. — För luftfarkoster är n. numera
av stor betydelse, vilket lett till en särskild
luftnavigation. Strömningarna i
»lufthavet» och dessas inverkan på luftfarkostens
kurs och hastighet i förhållande till fasta
punkter på jord- och havsytan äro därvid av
avgörande betydelse. För bestämmande härav
ha konstruerats särskilda pejl- och
avdrifts-instrument; för astronomiska observationer
äro för luftfarkoster lämpade »flygsextanter»
i bruk. »Flygkartor» ha utarbetats i ett
flertal länder. — I navigations- och
sjökrigsskolor i Sverige studeras S. Ulff och Y.
Nau-mann, »Lärobok i navigation» med
tillhörande »Nautiska tabeller» (1926). ö-g.
Navigationsakten, en 1651 av engelska
parlamentet utfärdad lag om utländska fartygs
rätt att deltaga i sjöfarten på England och
dess kolonier. Den riktade sig närmast mot
holländarna och var ett fullföljande av tidens
allmänna merkantilistiska strävan (se
Merkantilsystemet). 1651 års lag ersattes
efter restaurationen av en ny, 1660, och denna
utbyggdes sedan under de närmast följ, hundra
åren. — De engelska navigationsakterna
åsyftade främst att i största möjliga utsträckning
förbehålla sjöfarten på det egna landet åt
moderlandets och koloniernas fartyg.
Utomeuropeiska produkter fingo importeras endast på
sådana fartyg, och detsamma gällde åtskilliga
europeiska varor, bl. a. hampa, tjära och
trävaror. Kustfart och fiskimport voro direkt
el. indirekt förbehållna engelska fartyg. All
handel mellan England och dess kolonier var
förbehållen brittiska väldets fartyg, och flera
viktiga koloniala produkter fingo ej sändas
till orter utanför England och kolonierna,
ehuru de efter uppläggning i England vanl.
kunde reexporteras. Sålunda sökte man nå
merkantilismens mål, ett ekonomiskt
enhetligt, självtillräckligt rike. — Då de
amerikanska kolonierna gjort sig oberoende, kom
n. att tungt drabba dessa fortfarande till
handel på England hänvisade områden, och de
svarade 1787 med en motåtgärd. Först 1814
kom en uppgörelse till stånd, och fr. o. m.
1823 utsträcktes den småningom till allt flera
länder. De engelska fartygens
sjöfartsmono-pol bibehölls dock ända till frihandelns
definitiva seger i England; först 1849 och 1854
upphävdes n. Litt.: G. L. Beer, »British
colo-nial policy 1754—1765» (1907) och »The old
colonial system 1660—1754» (1912); E.
Heck-scher, »Merkantilismen» (2 bd, 1931) och däri
anf. litt. E. Hkr.*
Navigationsofficer, se
Navigeringsof-f i c e r.
Navigationsskola, skola för utbildning av
befäl och maskinister på handelsfartyg.
Sveriges första n. var den genom k. br. 1658
inrättade Styrmansskolan i Stockholm, varefter
följde lägre skolor i Visby och Karlshamn.
Genom k. br. 1841 inrättades n. i
Stockholm, Göteborg, Gävle, Malmö och Kalmar;
sedermera tillkommo sådana även i
Härnösand, Visby, Karlshamn, Västervik och
Strömstad. 1912 utfärdades nytt regi., enl. vilket
n., bestående av såväl
navigationsav-delning som maskinistavdelning,
skulle finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Härnösand samt n. med endast
naviga-tionsavd. i Kalmar. Navigationsavd. omfattar
sjökaptens-, styrmans- och skepparklass;
ma-skinistavd. omfattar l:a, 2:a och 3:e
maskinistklassen. — Skolornas överstyrelse utgöres
sedan 1919 av Kommerskollegium (förut
Marinförvaltningen) med biträde av en
inspektör. För att bli elev fordras bl. a. utförd
tjänstgöring på fartyg under visst bestämt
antal månader, s. k. sjömånader. ö-g.
Navigationssällskapet, stiftat i Stockholm
1922, har till uppgift att verka för trafikkul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
