Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neapel (stad) - Neapelgult el. Antimongult - Neapolis - Neapolitanska skolan - Neap tide - Nearchos - Neark - Nearktiska regionen - Neartros - Neb. (Nebr.) - Nebelong, Nils Sigfred - Nebeský, Václav Bolemír - Ne bis in idem - Nebo (en-Neba, berg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neapelgult—Nebo
825
sen för det typiskt neapolitanska folklivet, i
Castel dell’ Ovo på den med fastlandet
förenade ön Megaris (nu trådlös telegrafstation).
Mot v. leder härifrån promenaden och parken
Villa Nazionale (1780-talet) med många
monument och fontäner och den berömda
zoologiska stationen jämte akvarium. N. härom
stadskvarteret Vomero. Här ligger i en
vidsträckt park den praktfulla villan Floridiana
samt på kullens krön Castel SanfElmo
(1300-talet; nu militärfängelse) och klostret San
Martino (1300-talet; nu museum).
I stadsdelen ö. om Via Roma ligga
universitetet, Palazzo Como (uppf. 1464—88, i
renässansstil), med Museo Civico Filangieri, en
förnämlig konstsamling av mosaiker, vapen,
andra antikviteter och tavlor, samt
katedralen (1294—1323), förenad med basilikan
Santa Restituta. Katedralen förstördes av
jordskalv 1456, den återuppbyggda domens fasad
är hållen i gotisk stil (omkr. 1900). Längre
åt ö. resa sig en av N :s äldsta stadsportar,
Porta capuana (av G. da Majano, i
renässans), och Castel Capuano (1200-talet).
N:s hamn skyddas av den ståtliga Molo
San Vincenzo; största utrymmet intages av
handelshamnen (anlagd 1302, senare
utvidgad), den ö., mindre delen tjänstgör som
flottstation (av första ordningen); varv. Vid
Molo Angioino flyghamn. N. är den största
ut-vandrarhamnen i Syditalien. Till N:s hamn
anlände 1929 9,330 fartyg om 9,7 mill. ton.
Industrien är i allm. förlagd utanför själva
staden och omfattar maskiner, bomulls- och
jutefabriker, garverier, kemiska och
tobaks-fabriker samt järn- och stålverk (Elbanialm).
N. är i första hand sjöfarts- och
handelsstad; synnerligen livliga äro bank- och
växelaffärerna.
N. är säte för en rom.-kat. ärkebiskop, det
mest besökta univ. i Italien (gr. 1224; 5,866
stud. 1928), orientaliskt institut, gr. 1727,
teknisk högskola, gr. 1863, astron.
observato-rium (på Capodimonte), gr. 1819, ett
vulkaninstitut, gr. 1914. — Litt.: W. Rolfs, »N.» (i
»Berühmte Kunststätten», bd 29 och 30, 1905);
C. Rossi och M. Boroli, »N. und seine
Um-gebung» (1929; i serien »Italien: Städte und
Landschaften»). E. L-r.
Historia. N. är forntidens Neapolis (grek.,
»nya staden»), anlagt av grekiska
nybyggare från Cumae intill en äldre grekisk
koloni, Parthenope, sedermera kallad
Palaio-polis (grek., »gamla staden»). 290 f. Kr. kom
N. under Rom men förblev länge en
medelpunkt för grekisk sed och kultur, vilket i
förening med det härliga klimatet gjorde
staden till en omtyckt uppehållsort för Roms
förnäma värld. Under Titus’ regering
ödelädes N. nästan fullständigt av en
jordbävning men uppbyggdes ånyo av samme kejsare
i romersk stil. Vid sidan av Tarentum var N.
den mest betydande sjöstaden i s. Italien. N.
blev kärnan i konungariket Neapel och dess
huvudstad (se föreg. art.). Jfr A. Norway,
»Naples, past and present» (1901). (Å. S-n.)
Neapelgult el. Antimongult,
målarfärg, bestående av svavelgult till
orange-färgat blyantimoniat.
Nea’polis, grek., »nya staden», namn på ett
stort antal forngrekiska städer i Asien,
Afrika, Italien, Makedonien (se K a v a 1 a), Tra-
826
kien m. fl. länder. Bland dem märkas staden
N. i ital. landskapet Kampanien (se Neapel)
och Flavia Neapolis i Palestina, bibelns
Sikem, nu Nabulus (se d. o.). J. F. N.*
Neapolitänska skolan, en operariktning
under 1700-talet med starkt framhävande av
den virtuosa sången och tyngdpunkten lagd
på arian. Grundläggare av stilen är A.
Scar-latti vid 1700-talets början. Stilen följdes
sedan av Leo, Durante, Pergolesi och
Jom-melli på 1730- och 1740-talet. Efter 1750
odlades i Neapel mest opera buffan med
Pic-cini, Guglielmi, Paesiello och Cimarosa.
Genom n. utbildades de bästa sångarna i
Europa, och Neapel stod under 1700-talet högst
inom musikundervisningen genom sina goda
konservatorier. T. N.
Neap tide [nlp taid], eng., »död tid»,
»nip-tid». Se E b b o c h f 1 o d, sp. 250.
Nea’rchos (grek. Ne’archos, lat. Nea/rchus},
en av Alexander den stores generaler under
tåget till Indien. Då Alexander sjövägen
hemsände en del av trupperna, fick N.
överbefälet och förde flottan lyckligt tillbaka till
Persiska viken (325 f. Kr.). Härigenom öppnade
han sjövägen mellan Indien och Babylon. Av
N:s färdbeskrivning äro fragment bevarade.
Nea’rk, dets. som nauark (se d. o.).
Nea’rktiska regionen, zool., se D j u r
geografi, sp. 1045—46.
Neartrös (av grek. ne’os, ny, och a’rthron,
led), ny ledbildning, uppkommen på abnormt
sätt eller abnorm plats, t. ex. där ett
benbrott uppstått och läkning uteblivit eller
där en urledvridning icke ställts till rätta
eller där en sjuk led bortopererats. N.
nedsätter vederbörande lems brukbarhet.
Olägenheterna kunna ej sällan med kirurgisk
eller ortopedisk behandling minskas eller
avhjälpas. (P. Hgld.)
Neb., även N e b r., förk. för Nebraska.
Nebelong, Nils Sigfred, dansk arkitekt
(1806—71). Genomgick konstakad., erhöll
1843 i uppdrag att restaurera Ribe domkyrka,
blev 1855 medlem av akad. och 1863
stadsarkitekt i Köpenhamn. Hans mest betydande
verk blev ombyggandet av Viborgs domkyrka,
vars hela yttre är N:s verk. Efter hans död
fortsattes arbetet av Tholle och Storck. —
N:s bror Johan Henrik N. (1817—71)
var lärare vid byggnadsskolan i Oslo och
byggde bl. a. lustslottet Oscarshal.
Nebesky [ne’beskl], Väclav Bolem fr,
tjeckisk patriot (1818—82), sekreterare vid
nationalmuseum i Prag, skald och
litteraturhistoriker. N:s betydelse — hans dikter,
natur- och kärlekslyrik, filosofiska allegorier,
sakna litterärt värde — består i att han i
kritiker och studier visade den tjeckiska
litteraturen nya förebilder, Mächa, Byron, Heine,
Lenau, och stimulerade intresset för folkpoesi.
N :s översättningar förmedlade kännedomen
om grekisk och latinsk litteratur. C. T-t.
Ne bis in Pdeni, lat., »icke två gånger mot
detsamma», ett i synnerhet i
straffprocess-rättslitteraturen använt uttryck för
grundsatsen om domens rättskraft el. för den
pro-cessuella grundsats, enl. vilken en genom
rättskraftigt beslut avgjord sak icke ånyo
får göras till föremål för prövning. E. K.*
Nebo, i G. T. omtalat berg, nu e n - N e b a
i Transjordanien, ö. om Döda havets n. hörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
