Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nebo (en-Neba, berg) - Nebo (Nabu, gudomlighet) - Nebogatov, Nikolaj Ivanovitj - Nebraska (Neb., Nebr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Nebo—Nebraska
828-
Kartskiss över Nebraska.
(806 m ö. h.), där Mose före sin död fick
kasta en blick in i Kanaan (5 Mos. 32: 49;
34: 1—5). S. H-r.
Nebo (N a b ü), babylonisk-assyrisk
gudomlighet, Jes. 46: 1, se Baby lonien, sp. 662.
Nebogato’v [nje-], Nikolaj I v a n
o-vitj, rysk konteramiral (f. 1849, död ?).
Avgick febr. 1905 under kriget mot Japan med
en eskader till Östasien, förenade sig 9 maj
i Van-fong (Annam) med Rozjdestvenskijs
eskader och besegrades 27—28 maj jämte
denne vid Tsushima (se d. o.).
Nebraska [nibrä’skø], förk. Neb. el. Nebr.,
en av Nordcentralstaterna, U. S. A., begränsad
av Missourifloden på 700 km längd i ö.,
staterna Syd-Dakota i n., Wyoming och Colorado
i v., Colorado och Kansas i s.; 200,768 kvkm,
därav 1,843 kvkm vatten. Nordgränsen följer
parallellen 43° n. br. och sydgränsen
parallellen 40°. Folkmängd 1860 28,841, 1880 452.402,
1900 1,066,300, 1920 1,296,372, 1930 1,377.963
(7 inv. per kvkm). 1930 voro de utlandsfödda
115,350 (8,4 %; 11,5 % 1920), 18,821 svenskar,
12,338 danskar (1920), 13,752 negrer (1930).
N. utgör en åt ö. sluttande yta och är en
del av den nordamerikanska kontinentens
stora inre slättland. Höjdläget växlar
mellan 1,600 m i v. och 250 m invid Missouri
i s. ö. I v. består N. av ett platåland,
uppdelat genom flodernas djupa kanjoner. över
platåytan höja sig isolerade restberg, buttes.
Stundom uppträda bad lands (se d. o.). Längre
åt ö. övergår platån i ett småböljande
landskap med mycket sandmarker (delvis
mager dynsand). 60 % av N:s yta, särskilt
dominerande i ö., utgöras av lösstäckta
slätter. Lössen kan bli ända till 60 m mäktig,
och den äger ett brunsvart, myllrikt ytlager,
som gör N. till ett bördigt jordbruksland.
Berggrunden utgöres av tertiär- och
krit-tidens avlagringar (kalkstenar, sandstenar
m. m.). Endast i s. ö. finnes den
stenkols-förande formationen (i Missouridalen).
Missouris bifloder, Platte- och Niobrarafloderna,
avvattna största delen av N. Klimatet är
utpräglat kontinentalt. Medeltemp. i juli är
22—24° C, i jan. — 2 till — 8°. Nederbörden
är i ö. hälften över 500 mm per år men
sjunker i den västra under denna gräns.
Nederbörd, vattentillgång och jordmån
bestämde den ursprungliga, nu i ö. delen av N.
till kulturmark
mestadels-omvandlade naturliga
vegetationen. Blott utefter Missouri
och dess bifloder sträckte sig
en galleriskog av lövträd. I
den större, östligare delen av
N. bredde prärien ut sig med
sina höga gräs, medan de
västligare, högre liggande
platåytorna ännu ha kvar
den korta gräsväxt, som
karakteriserade desamma, utan
alltför starkt intrång av
od-j ling. I ö. hälften av N. (ö.
om meridianen 100°) äro över
50 % av ytan odlade, i s. v.
delen över fjärdedelen, i n. v.
långt mindre. 1925 funnos
127,734 farmer. 1928
skördades över 73,000 kvkm (ung.
2 ggr Sveriges åkerareal).
Den konstbevattnade ytan i västra N.,
särskilt kring Plattefloden, utgör omkr. 2.000
kvkm. Hälften av den odlade ytan intages
av majs, Ve av vete, östra N. är en del
av Förenta staternas stora majsbälte. Vetet
odlas mest i s. delen. I norra N. drives
relativt ringa veteodling, då barvintrarna
äro för kalla för höstvetet och vårvetet här
ej visat sig ge högre avkastning.
Sockerbetsodlingen på konstbevattnad mark är
ganska omfattande. Skörden utgör omkr. 1 mill.
ton, näst Colorados den största inom U. S. A.
Uppfödningen av kreatur står endast tillbaka
för jordbruket som näringsgren. 1928 funnos
701,000 hästar (föl ej inräknade), 2,253,000
nötkreatur och 2,170,000 svin (grisar ej
inräknade).
Mineralproduktionen är ringa, soda tages
dock i ej obetydlig mängd. Industrien är
baserad på jordbrukets produkter. 1927
funnos 1.277 anläggningar med 26,000 löntagare
och ett tillv.-värde av 420 mill. doll.
Slakterier och köttpackerier ha nära hälften av
tillv.-värdet, därnäst komma mejerier och
kvarnar.
1920 bodde 31,3 % av befolkningen i
städerna. Största städer 1930 voro Omaha med
214,000 och huvudstaden Lincoln med 76,000
inv.; alla andra ha mindre än 20.000 inv. Av
befolkningen över 10 år voro blott 1,4 % ej
skrivkunniga. Statsuniv. finnes i Lincoln
(University of Nebraska). Statens
lagstiftande församling består av en senat på 33
medl. och ett house of representatives på
118 medl. I kongressen inväljer N. två
senatorer och sex representanter. Litt.: G. E.
Condra, »Geography of N.» (1911). H. N-n.
Historia. N. ingick i Louisianaköpet 1803
(se Amerikas förenta stater, sp.
817), fick betydelse som genomgångsland för
emigrationen västerut, blev 1854 territorium
(genom Kansas-Nebraskabillen, se d. o.) och
1867 stat. — Svensk bebyggelse. De
första svenskarna i N. voro mormoner, som
strandat i Omaha på färden till Utah. Ett
nybygge anlades vid mitten av 1860-talet i
trakten kring Kearney. Sedan uppväxte många
svenska kolonier, ss. Wahoo, Stromsburg,
Ax-tell, Wausa, Holdredge och Gothenburg.
Svenskarnas antal i N. torde uppgå till närmare
60,000 (om de i landet av svenska föräldrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
