Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nebulosa - Necessär - Necho - Neckar - Necker, Jacques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Necessär—Necker
834
na 800,000, 900,000 och 700,000 ljusår från
solen. De avlägsnaste anagalaktiska objekt
man hittills kunnat studera äro belägna på
avstånd av drygt 200 mill. ljusår, och det
finnes ingen anledning att anitaga, att de allra
avlägsnaste objekten ännu blivit upptäckta
och studerade.
De spiralformade objekten förekomma
jämförelsevis talrikt. De Magalhäesska molnen
äro däremot fåtaliga, medan den mellersta
gruppen av anagalaktiska objekt är den
ojämförligt talrikaste. Antalet anagalaktiska
objekt, ljusstarkare än 20 :e storleken,
skattas till omkr. 6 mill. Det synes, som om
samtliga objekt bildade ett i rymden avgränsat
enhetligt världssystem, det me ta g al
ak-tiska systemet, vars form definieras av
en ej alltför starkt avplattad ellipsoid, vars
största axel, av storleken 300 mill. ljusår,
ligger i riktning mot n. Vintergatspolen.
Utsträckningen av systemet mot den södra
polen torde endast vara tredjedelen av dess
utsträckning mot den norra.
Inom det metagalaktiska systemet spela de
enskilda medlemmarna samma roll som
stjärnorna inom vårt stjärnsystem. De uppmätta
radialhastigheterna för omkr. 50
anagalaktiska objekt visa, att vårt stjärnsystem i
förhållande till dessa äger en hastighet av omkr.
600 km per sek. i riktning mot stjärnbilden
Cepheus. Hos de avlägsnaste anagalaktiska
objekten framträder en stark förskjutning av
spektrallinjerna mot rött, vilket
otvivelaktigt är att hänföra till en relativistisk effekt
(se Re 1 a t i vi te t ste or ien).
Genom W. och J. Herschels arbeten blevo
drygt 5,000 n. kända och studerade. Den
1864 av J. Herschel utgivna
generalkatalogen (G. C ) innehåller data för 5,079 objekt.
Den av J. L. E. Dreyer mellan 1890 och
1906 utgivna nya generalkatalogen (N. G. C.)
innehåller jämte sina två fortsättningar I. C.
data för sammanlagt 13,226 objekt. F. n. är
under utarbetande vid Lunds och
Uppsala observatorier en ny generalkatalog
(L. G. C.), som avser att i encyklopedisk form
sammanfatta alla hittills gjorda iakttagelser
över nebulosobjekten och vilken i sitt
färdiga skick beräknas komma att innehålla
data för omkr. 40,000 objekt.
Utforskningen av n. har särskilt tidigare
följt samma allmänna riktlinjer som
utforskningen av stjärnsystemet. Det förhållandet,
att de flesta n. äga en tydlig yta,
modifierar dock väsentligt metoderna i många
fall. Det storartade uppsvinget inom
stellar-astronomien och astrofysiken under de
senaste årtiondena samt n:s från stjärnornas
avsevärt avvikande karaktär motivera, att
man numera som en särskild gren av
astronomien kan tala om
nebulosforskning-en el. nebulosornas astronomi. —
Bland de astronomer, som under de senaste
årtiondena mera verksamt utvecklat denna
vetenskapsgren, må nämnas E. E. Barnard (se
d. o.), G. Bigourdan, H. D. Curtis, E. P. Hubble,
J. E. Keeler (se d. o.), B. Lindblad (se d. o.),
K. E. Lundmark (se d. o.), G. V. Ritchey (se
d. o.), Isaac och Dorothea Roberts (se d. o.), H.
Shapley (se d. o.), V. M. Slipher, W. H. Wright,
C. Wirtz och M. Wolf (se d. o.). — Litt.:
K. E. Lundmark, »Spiralnebulosorna» (1922),
»Världsrymdens liv» (1926) och
»Stjärnrym-den» (s. å.); ö. Bergstrand, »Astronomi» (1925);
N. V. E. Nordenmark, »Stjärnorna» (1926);
S. Arrhenius, »Världarnas utveckling», II
(1929; utg. av K. Lundmark). K. Lmk.
Necessär, etui el. påse för toalettdon.
Necho [nè’ko], egyptisk farao (reg. 609—
595 f. Kr.), son till Psametik I (jfr
Egyp-t e n, sp. 387). N. erövrade Syrien från
assy-rerna och besegrade Juda konung Josia vid
Megiddo (609 f. Kr.). Han förlorade åter
Syrien genom sitt nederlag vid Karkemisch 605.
N. uppges ha låtit feniciska sjömän
kring-segla Afrika.
Ne’ckar, högerbiflod till Rhen,
Württem-bergs huvudflod; upprinner i Schwaben omkr.
700 m ö. h., följer Schwabiska Juras n. rand,
gör vid Plochingen en tvär krök mot n.,
genomflyter Odenwald och utträder vid
Heidelberg på Rhenslätten samt inmynnar vid
Mannheim. Längd 370 km, flodområde 14,000
kvkm. Viktigare bifloder äro Enz (se d. o.),
Jagst och Fils. Dalen, som gynnas av milt
klimat, är ett av Sydtysklands vindistrikt.
Särskilt sträckan Heidelberg—Heilbronn är
en omtyckt turistled. 1920 börjades
kanali-sering av N. mellan mynningen och
Plochingen för fartyg upp till 1,200 ton.
Necker [näkä’r], Jacques, fransk
statsman (1732—1804). N. var född i Genève, där
fadern (från Küstrin i Pommern) var professor.
Tidigt ingick N. i en bankirfirma i Paris,
grundade själv 1762 en
sådan och vann stor
rikedom. 1768 blev han
Genèves
ministerresi-dent vid franska
hovet. N. och hans
begåvade maka, den
schweiziska
prästdottern Suzanne
Cur-chod (1734—94;
Gib-bons f.d. fästmö),
gjorde sitt hem till en
lit-terär-politisk salong.
I en tryckt skrift
1775 ang. spannmåls-
handeln angrep N. Turgots frihandelspolitik.
Vid Turgots fall blev N. 1776 finansminister.
Som utlänning och reformert fick han dock
blott titel av »directeur du trésor», från 1777
»directeur général des finances», utan säte i
statsrådet. N. var redlig och välmenande,
skicklig finansman men utan egentlig
stats-mannabegåvning, en ängslig kompromissarie
och mycket fåfäng. Han ordnade
finansförvaltningen, men hans övriga reformer gingo
ej på djupet. De stora statslån, som han
upptog för att finansiera amerikanska kriget,
förorsakade sedan ofantliga svårigheter. Då
N. 1781 offentliggjorde en mycket förskönad
»Compte rendu au roi» över finansläget,
väckte detta framdragande av vad som eljest
ansetts böra hemlighållas liberalt bifall men
på annat håll stor ovilja, stegrad genom N:s
sparsamhetsnit, och han avgick maj 1781.
Efter Calonnes misslyckande blev N. aug. 1788
åter finansminister, nu med säte i statsrådet.
Han förstod alltjämt att skaffa pengar men
vågade ej taga klart parti i ståndsstriden. N :s
XIV. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
