Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Necker, Jacques - Necrologium - Necrologium Lundense - Necrophorus - Nectandra - Nectariniidae - Nectarium - Nectria - Necydalis - Nedansiljans domsaga - Nedenes amt - Nederbotten - Nederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Necrologium—Nederbörd
835
popularitet fick en knäck, då han 1789
manade tredje ståndet till eftergifter i
omröstningsfrågan. Ståndets fasta hållning bragte
dock N. närmare reformvännerna. Efter
konungens misslyckade försök att taga
ledningen 23 juni s. å. hyllades N., och
kungaparet måste bedja honom kvarstanna. Då N.
11 juli s. å. plötsligt avskedades, betraktades
detta som en kupp av drottningen, och
Parisupproret 12—14 juli utbröt. N. återkallades
från Schweiz men lyckades aldrig taga den
verkliga ledningen och kunde ej övervinna
sin motvilja mot Mirabeau. Sept. 1790
avgick N. och levde sedan på Coppet nära
Genève, sysselsatt med filosofiskt och historiskt
författarskap. Hans dotter var madame de
Stael. Litt.: M. G. Parry, »Madame N.: her
family and her friends» (1913). B. H-d.
Necrolögium, lat., se Nekrologium.
Necrologium Lunde’nse, en Lunds
univ.-bibl. tillhörig pergamentscodex i stor oktav
om 183 blad. N., som utgör den äldsta
bevarade av Lunds domkyrkas minnesböcker
(se vidare Liber daticus), togs i bruk
1123. Av i Norden avfattade, handskrivna
dokument är N. det äldsta, som i original
bevarats. Handskriftens kärna är det
egentliga nekrologiet, Memoriale fratrum, vars
tidigaste notiser överförts från ett ännu äldre
nekrologium. I huvudsak förelåg N. i
avslutat skick vid 1200-talets mitt utom
ärkebis-kopslistan, som avslutades i början av
1500-talet. N. är utg. (1923, med inl. och
kommentar) av L. Weibull; jfr även uppsats i
Scan-dia, I (1928). B. H-d.
Necro’phorus, zool., se Dödgrävare.
Necta’ndra, i tropiska och subtropiska
Sydamerika samt Centralamerika och Västindien
hemmahörande släkte av fam. lagerväxter.
Flera arter lämna värdefullt virke; viktigast
är greenheartträ, grönträ (av N.
Rodiei i Guayana), som på grund av sin
hårdhet nyttjas för skeppsbyggnader. G. M-e.
Nectarinlidae, zool., se Honungssugare.
Necta’rium, dets. som nektarie, se H
o-nungskörtlar.
Ne’ctria, svampsläkte av fam. Hypocreaceae
bland kärnsvamparna. Fruktkropparna äro
små, oftast sittande flera tillsammans, vanl.
röda el. gula. N. omfattar dels saprofytiska,
dels parasitiska arter. Flera av de senare
förorsaka farliga växtsjukdomar. En mycket
vanlig art är N. cinnabarina, som angriper
stammar och grenar av en mängd träd och
buskar och vars lysande röda konidievårtor
frambryta talrikt på de döda delarna av
växten. N. galligena och N. ditissima förorsaka
kräfta på lövträd (se Kräfta, sp. 221). Ur
N. ha utbrutits nya släkten, bl. a. Calonectria
med arten graminicola, som förorsakar
snömögel (se d. o.) på säd och gräs. (Th. Lfs.)
Neey’dalis, zool., seLånghorningar.
Nedansiljans domsaga, i Kopparbergs län,
omfattar Leksands och Gagnefs tingslag
(tingsställe: Leksand) samt Rättviks tingslag
(tingsställe: Rättvik).
Nedenes amt heter numera Au s t - Agde r
f y 1 k e (se d. o.).
Nederbotten, ett i trävaruhandeln använt
namn på s. Norrland. Norrlands två
nordligaste län kallas ö v e r b o 11 e n. N. anses
lämna större kvantitet och bättre virke.
836
Nederbörd uppkommer, då vatten i fast el.
flytande form från atmosfären nedfaller mot
jordytan. Vanl. föregås detta nedfall av att
de små vattenpartiklar, av vilka molnen äro
sammansatta och vilka på grund av sin
litenhet och luftens motstånd ha mycket ringa
fallhastighet, sammansluta sig till större
partiklar, vilka hastigt nedfalla. Om
betingelserna för denna sammanslutning till större
droppar är man ännu ej fullt på det klara.
Säkert påverkas sammanslutningen av
luftrörelsen, men sannolikt spela även elektriska
krafter en roll.
För att n. i avsevärd mängd skall kunna
falla fordras, att, allteftersom n. transporterar
vatten från luften till jordytan, ny
vattenånga ständigt skall utfällas. Luften kan vid
en viss temp. blott innehålla en bestämd
mängd vatten i gasform, och denna
vatten-ångmängd är mindre, ju lägre temp. är. En
avkylning av mättad luft framkallar därför i
allm. en utfällning av vatten i fast el.
flytande form, och i regel uppkomma moln och
n. vid luftens avkylning. Avkylningen själv
kan uppstå av olika anledningar, genom
utstrålning, bortledning av värme genom
konvektion (se d. o.) o. dyl. Då stora
nederbörds-mängder fallit på jämförelsevis kort tid, har
avkylningen antagl. uppkommit som en följd
av en adiabatisk utvidgning av uppåtstigande
luftmassor, varvid nya luftmassor efter hand
införas genom luftrörelsen. Större
neder-bördsmängder uppträda blott inom el. under
uppåtstigande luft. Då oväderscentra el.
lågtrycken äro kännetecknade av att luften inom
vissa delar av dessa har en uppåtgående
rörelse, är en följd härav, att n., åtm. inom de
tempererade zonerna, i synnerhet uppträder
vid lågt lufttryck. N. fördelar sig i allm.
kring ett oväderscentrum på ett typiskt sätt,
som framgår av bild 2 till art. C y k 1 o n. En
uppåtgående rörelse hos luften kan även
framtvingas av topografien i fråga om vissa
vindriktningar. Sålunda har t. ex. Norges
västkust vanl. stark n. vid västliga vindar,
varvid luften tvingas att stiga uppåt utefter
fjällsidorna. N:s mängd brukar anges genom
nederbördshöjden, d. v. s. den höjd,
till vilken n. skulle stiga, om den varken
avdunstade el. bortrunne. Med avseende på
snönederbörden anges den i allm. genom den
höjd, till vilken smältvattnet skulle stiga
(ang. mätning av n. se f. ö.
Meteorologiska instrument).
I Sverige har n. i medeltal en starkt
utpräglad årlig period med maximum i juli el.
aug. och minimum oftast i mars el. april.
Utefter kusterna, t. ex. i Strömstad och
Haparanda, inträffar regnmaximum stundom i
okt. Den årliga nederbördsmängden i Sverige
är ganska olika inom olika delar av landet.
Medan den på västsluttningarna av den
småländska högplatån och i n. Norrlands
fjälltrakter når upp till över 1,000 mm, ja, i de
sistnämnda fjällen på enstaka ställen kan
närma sig 3,000 mm, är den på flera ställen,
t. ex. i Mälardalen, över Vänern och Vättern
och på Öland, blott 400—500 mm.
Medel-nederbördsmängden torde för hela landet ligga
omkr. 600 mm. Den största
nederbördsmängden under ett dygn har uppmätts på Gotland
med 141 mm 2 sept. 1923. Antalet neder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
