Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, Holland - Landskapsbeskrivning - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Nederländerna (Geologi—Befolkning)
840
Nederländernas vapen.
I blått fält ett krönt lejon,
hållande i höger tass ett
huggande svärd, i vänster tass ett
med band omknutet knippe av
sju uppåtvända pilar.
Skölden är beströdd med biljetter.
Samtliga bilder äro gyllene.
hela landet ett låglandsområde, och omkr.
en fjärdedel av N. ligger lägre än
havets medelvattenstånd vid Amsterdam. Från
udden Hoek van
Holland på
kusten av Sydholland
sträcker sig en
nästan oavbruten
dynvall 120 km
till Nordhollands
yttersta spets.
Dynerna nå på sina
ställen en bredd av
nära 5 km och vid
Helder en höjd av
60 m. Där dyner
saknas, ss. vid ön
Walcheren, ha
holländarna uppfört
mäktiga dammar
till skydd mot
översvämningar. Norr
om Helder har
havet brutit in och
upplöst kusten i en
rad öar,
Västfrisi-ska öarna: Texel,
Vlieland, Terschel-
ling, Ameland, Schiermonnikoog m. fl. Under
ebbtiden torrläggas här stora delar av
havsbottnen, så att man flerstädes kan vandra
torrskodd över till fastlandet. Landet
innanför dynerna intill en bredd av 40 km och i
Rhendeltat ända upp till tyska gränsen
består av fruktbara marskområden, bildade dels
av havets, dels av flodernas lerslam. Marken
är plan som ett golv och genomkorsad av
kanaler. Vattnet avledes medelst pumpverk,
drivna med ånga el. vind, och
väderkvarnarna bilda på många ställen landskapets
mest karakteristiska drag. Marsklandet är den
tätast befolkade och ekonomiskt betydligaste
delen av N., särskilt området mellan
havsviken Zuiderzee och Nordsjön samt Rhens, Maas’
och Scheldes deltaområden. Markytan består
av åker, äng, trädgårdsland och lågmossar.
De lägsta delarna av marsklandet intogos
förr av sjöar, nu mestadels avdikade och
förvandlade till åkerfält (polders), ofta av
betydande bördighet, ö. och s. delarna av N.
utgöras av mossar och hedar, den s. k. geesten
(holl. gaast), en istidsbildning av gul sand.
Marken är här vågformig och har flerstädes
många backar och dyner, av vilka somliga nå
inemot 100 m höjd. Ett storartat
torrläggningsarbete av Zuiderzee (se d. o.) pågår f. n.;
det beräknas bli färdigt 1959. Det sålunda
nyförvärvade området beräknas kunna rymma
och livnära 250.000—300.000 inv.
N:s huvudfloder äro Rhen och Maas; av
Schelde tillhör endast själva mynningen N.
Vid Emmerich i Preussen böjer Rhen av i v.
riktning, och strax därefter börjar
Rhendeltat med sina många mynningsarmar, vilka
med Maas’ och Scheldes bilda Europas största
delta. Här ligga de stora öarna Beveland
(Noord- och Zuid-Beveland) och Walcheren
samt n. därom Schouwen och Overflakkee.
Såväl flodernas nedre armar som många av
öarna äro kringgärdade av betydande
dammar, och då flodernas slam delvis avsättes
på bottnen, höjer sig denna, så att Rhen och
Maas i sitt nedersta lopp flyta högre än det
omgivande landskapet. Jfr vidare Maas,
Rhen och Schelde. ö.
Geologi. Nästan hela N:s yta bildas av
gla-ciala eller postglaciala avlagringar, i n.
moränlera från de nordiska nedisningarna och
därav utsköljt material och i s.
alluvialbild-ningar, huvudsaki. från floderna Rhen, Maas
och Schelde. — Den fasta berggrunden går
endast obetydligt i dagen, enstaka
förekomster av tertiärbildningar här och där och
särskilt krita av senon ålder i prov. Limburg
(Maastricht), men genom djupborrningar har
man konstaterat äldre bildningar, karbon,
perm och trias samt jura. Karbonbildningarna
innehålla talrika stenkolsflötser (omkr. 4,400
milliarder ton). K. A. G.
Klimatet är ett utpräglat kustklimat; de
förhärskande v. och s. v., ofta stormiga
vindarna föra in havsluft över landet och
utjämna därigenom i hög grad årstidernas
temperaturväxlingar. Luftens stora fuktighet
gör vädret mulet och dimmigt, men på grund
av landets ringa höjd och jämna yta är
nederbörden icke överdrivet stor. Jan. är den
kallaste och juli (el. på enstaka håll aug.)
den varmaste månaden. I Utrecht har året
medeltemp. 9,1° C, jan. 1,9° och juli 16,6°. Vid
kusten är vintertemp. något högre. Den
strängaste köld, som observerats, är —20,7° C
21 jan. 1850, högsta värme 35,6° 20 juli 1911.
Årsnederbörden 1919—28 var 735 mm.
Nederbörden faller rikligast på hösten el.
eftersom-maren; den nederbördsfattigaste månaden är
april med omkr. 40 mm. E. P.
Växtvärld. Växtgeografiskt räknas N. i
likhet med angränsande länder till den
atlantiska delen av den eurasiska
skogsprovin-sen. N. äro mycket skogfattiga (ung. 7,5 % av
landets yta äro skogbärande). Lövskog finnes
här och var innanför kustens sanddyner och
planterad tallskog inom såväl dyn- som
geest-området. Urspr. ha marskland, hedar och
mossar täckt större delen av N. Marsken
utnyttjas nu till åker och betesmark, och
även mossar och hedar äro till stor del
uppodlade. Mer än två tredjedelar av ytan
intagas nu av åker och äng, men
mångenstädes inom geesten, mest s. ö. om Zuiderzee,
utbreda sig ännu ljunghedar. K. A.
Djurvärlden utmärkes av förhållandevis
stor rikedom på fåglar, särskilt vadare och
simfåglar, därav många, som i andra delar
av Europa utrotats el. äro sällsynta, ss.
skär-fläcka, dvärgrördrom och skarv. En
ursprunglig däggdjursfauna saknas på grund avden täta
bebyggelsen och fattigdomen på skogar. T. P.
Befolkning. N. hade 1 nov. 1930 7,928,466
inv.; 232 inv. per kvkm. De olika
provinserna hade s. å. följ, folkmängd.
Provinser Areal i kvkm Inv.
Nordbrabant ................ 5,096,85 897,904
Gelderland ................. 5,091,84 827,240
Sydholland ................. 3,136,29 1,9 5 7,521
Nordholland .............. 2,7 9 6,57 1,5 06,6 1 3
Zeeland .................... 2,730,89 248,229
Utrecht .................... 1,386,04 405,298
Friesland .................. 3,333,27 400,349
Overijsel ................ 3,412,04 519,199
Groningen ................ 2,367,75 392,189
Drente ..................... 2,665,91 222,031
Limburg .................. 2,2 05,28 5 51,8 9 3
Summa 34,221,78 7,928,466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
