Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederbörd - Nederbördsmätare - Nederkalix (socken) - Nederkalix (tingslag) - Nederlag - Nederlagsavgift - Nederlandsdche anti-oorlog raad - Nedreluleå (tingslag) - Nederluleå (socken) - Nederländerna, Holland - Landskapsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Nederbördsmätare—Nederländerna (Landskapsbeskrivning)
838
bördsdagar med över 0,1 mm är i medeltal
omkr. 150, antalet dagar med över 1 mm
nederbörd omkr. 100. Nederbördsmängden
under en viss månad el. ett år på en viss ort
varierar emellertid ganska starkt; så t. ex.
hade Uppsala 1866 en n. av 812 mm, 1875
blott 312 mm. Liknande siffror kunna
anföras från andra orter. Hagelskurar
inträffa talrikast i maj el. början av juni i
det inre av landet men i okt. vid kusterna.
Nederbördsförhållandena över jorden i dess
helhet förete ännu större skillnader. Inom
tropikerna är n. i allm. högst betydlig.
Sålunda har Sierra Leone en årlig regnmängd
av 4,800 mm, Cherrapunji (1,250 m ö. h.) i
Sydasien 10,820 mm. Regnmängden är
synnerligen stor i sådana trakter, där varma
och fuktiga havsvindar möta en hög
bergskedja, t. ex. på Främre Indiska halvön vid
tiden för sydvästmonsunen.
I vissa delar särskilt av de subtropiska
klimatzonerna, där luftcirkulationen främjar en
nedåtgående rörelse hos luftmassorna, faller
å andra sidan mycket obetydlig n., och inom
delar av ökenregionerna torde den årliga n.
knappast överstiga något el. några 10-tal mm.
Nederbördsmätningarna äro de första
meteorologiska mätningar, som över huvud taget
utförts. Sålunda föreligga mätningar från
Indien från femte årh. f. Kr., från Palestina
från första eller andra årh. f. Kr. o. s. v. Av
dessa mätningar framgår, att
nederbördsförhållandena i stort sett icke förändrat sig
avsevärt i historisk tid.
Å andra sidan föreligga undersökningar,
som visa, att nederbörden är underkastad
vissa periodiska växlingar av kortare
varaktighet. På varje 11-årig solfläcksperiod
förekomma sålunda i Sverige i regel två
utpräglade nederbördsmaxima, det ena efter
solfläcksmaximum, det andra nära
sammanfallande med solfläcksminimum. Litt.: A.
Wallén, »Klimatet och människan» (1925) och
»Climate of Sweden» (1930). A. Å.
Nederbördsmätare, se Meteor o logiska
instrument.
Nederkalix, socken i Nederkalix tingslag
(se nedan) kring och innanför Kalix och Sangis
älvars mynningar i Bottenviken; 923,50 kvkm,
13,477 inv. (1931). Bebyggd huvudsaki. kring
älvmynningarna, där bl. a. Kalix (se d. o.)
mu-nicipalsamhälle samt Karlsborgs såg och
sulfatfabrik ligga; f. ö. skogs- och myrmarker,
sjöar samt närmast kusten betydande
ängsmarker. Träutskeppningshamnar vid
Karlsborg, Båtskärsnäs och Axelsvik. 3,181 har
åker, 55,909 har skogsmark. För att
motverka den svåra arbetslösheten efter
nedläggandet av Karlsborgs sulfatfabrik 1925 har
staten bidragit till återupprättandet av
fabriken, vilken 1930 sysselsatte 450 arb. och
tillverkade 10,000 stds trävaror och 20,000 ton
sulfatcellulosa. Pastorat i Luleå stift,
Norrbottens s. kontrakt.
Nederkalix, tingslag i Norrbottens län, kring
nedersta loppet av Kalix älv (se karta vid
Västerbotten); 1,814,20 kvkm. 17.709
inv. (1930). Socknar: Töre och Nederkalix.
I Kalix sjörika älvdal ligga bl. a. Morjärvs
(se d. o.) stationssamhälle vid den till
Kam-lungeträsket vidgade älven samt Kalix (se
d. o.) municipalsamhälle, i Töreåns och Sangis
älvs dalar flera mindre bygder samt vid den
av skärgård kantade kusten flera
utskepp-ningshamnar för trävaror. I s. utbreda sig
innanför Bergön och Rånön Pålängefjärden
och Törefjärden. I det inre mest skogs-,
ängs-och myrmarker. 4,699 har åker, 112,351 har
skogsmark. Genom norra N. går Stambanan
genom övre Norrland. N. tillhör Kalix
fögderi och domsaga. Tingsställe: Kalix.
Nederlag, tidigare benämning på ett
tulllager, som kunde inrättas i stad med
tullkammare under tullförvaltares överinseende
och varpå importerade tullbelagda varor kunde
efter tullundersökning förvaras högst fem år
under varuägarens och tullverkets lås i
avvaktan på förtullning el. annan åtgärd. Vid
förtullningen kunde särskild kredit på tullen
erhållas. Namnet ändrades i 1927 års
tullstadga till tullnederlag (se d. o.). T. J-n.
Nederlagsavgift, en före ikraftträdandet av
1927 års tullstadga föreskriven
förvarings-avgift för varor, som upplades på
nederlag (se d. o.). Uttogs vid uppläggningen;
utgjorde 1 % av den beräknade tullen. T. J-n.
Nederlandsche anti-oorlog raad [-å’rlålj rät],
se Fredsrörelsen, sp. 1125.
Nederluleå, tingslag, omfattar N. socken
(se nedan). Tillhör Piteå fögderi och Luleå
domsaga. Tingsställe: Gammelstad.
Nederluleå, socken i Norrbottens län,
Nederluleå tingslag, omfattande kustområdet
kring Lule älv och Luleå stad (se karta vid
art. V ästerbotten); 1,185,30 kvkm, 12,982
inv. (1931). Flackt, sjörikt kustland med
skärgård. Kring den sjölikt vidgade älven
och längs kusten ligga stora byar, närmast
Luleå (se d. o. och omgivningskartan)
Svartöstadens municipalsamhälle och
malmexporthamn m. fl. förorter, n. om Luleå
kyrkplat-sen Gammelstad. 8,850 har åker, 65,288 har
skogsmark. Folkhögskola i Sunderbyn.
Pastorat i Luleå stift, Norrbottens s. kontrakt.
Nederländerna, Holland (Koninkrijk der
Nederlanden), konungarike i Mellaneuropa,
mellan Nordsjön i v. och n., Preussen i ö.
och Belgien i s. (se karta vid art. Belgien);
34,222 kvkm (1929); inberäknas Zuiderzee,
N:s del av Dollart, flodarmarna i
Sydhol-land och Zeeland samt det vid ebb torrlagda
området (wadden), blir arealen 40,828 kvkm,
7,928,466 inv. (1 nov. 1930). Under tidernas
lopp beräknas N. genom havets inverkan ha
förlorat omkr. 5,800 kvkm land; sedan
1500-talet till 1929 beräknas landet ha återvunnit
4.800 kvkm genom skyddsåtgärder och
torrläggning.
INNEHÅLL:
sp.
Landskapsbeskrivning 838
Geologi .............. 840
Klimat ............... 840
Växtvärld ............ 840
Djurvärld ............ 840
Befolkning............ 840
Näringar.............. 841
Kommunikationer ...... 842
Mynt, mått och vikt... 842
Finanser.............. 842
Religion.............. 842
sp.
Undervisningsväsen ... 842
Tidningspress ....... 842
Försvarsväsen ....... 843
Författning och förvalt-
ning .............. 844
Rättskipning......... 845
Flagga............... 846
Kolonier...... ...... 846
Förhistoria.......... 846
Historia ........... 847
Litteraturanvisningar.. 852
Landskapsbeskrivning. Området längst i
s. ö., vid Maas, 540 kvkm, fylles av
Rhen-ska skifferbergens yttersta utlöpare; här
ligger N:s högsta höjd (322 m ö. h.); f. ö. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
