Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, Holland - Befolkning - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Finanser - Religion - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nederländerna (Näringar—Tidningspress)
841
Befolkningen är germansk. Från äldsta
tider utgjorde friserna huvudmassan av N:s
folk. I Rhendeltat bodde de likaledes
germanska bataverna. Under folkvandringarna
invandrade sachsare och franker. Alla dessa
stammar ha sammansmält till ett folk, det
holländska. Antalet utlänningar vid
folkräkningen 1920 var endast 111,725, därav
56,351 tyskar och 30,268 belgier.
1830 hade N. 2,613,487 inv.; 1850: 3,056,879
och 1900: 5,858,175. 1 jan. 1930 bodde 3,705,791
pers, i städer med över 20,000 inv. Tätast
befolkad är prov. Sydholland med 624 inv. per
kvkm, glesast Drente med 83. Den i
Västeuropa inträdda sänkningen av födelsetalet
har det senaste årtiondet också gjort sig
påmind i N. 1920 föddes 28,3 °/00, 1929 22,8 (i
Sverige s. å. 15,5). Dödligheten är mycket
låg, 9,61 °/oo 1928 och 10,7 1929. Under de
senaste tio åren var den under fem år lägre
än 1 %. ö.
Näringar. Av N:s befolkning levde 1920
nära 39 % av industri och bergsbruk, 24 %
av jordbruk med boskapsskötsel och
skogsbruk samt nära 21 % av handel och
samfärdsel. — Av gammalt ha jordbruk och
boskapsskötsel varit landets huvudnäringar, och
trädgård, åker och ängsmark intaga 65 % av
arealen. Av N:s jord 1928 voro 892,430 har
åker, 1,278,267 äng, 108,314 trädgård, 252,893
skog, 23,302 kanaler och diken, 46,685 ej
odlade mossar, 318,428 hedar och flygsandsfält,
37,965 har kustdyner.
De viktigaste sädesslagen äro råg och havre;
av brödsäd producera N. blott en del av det
egna behovet. Skörden 1928 var: vete 2.627.000
hl, råg 6,201,000 hl, korn 1,557,000 hl, havre
7,826,000 hl, bovete 12,000 hl, bönor 397,000
hl, ärter 1,561.000 hl, potatis 57,649.000 hl,
sockerbetor 2,289,000 ton, lin 13,890 ton och
linfrö 183,000 hl.
N:s trädgårdsodling är högt
uppdriven; landet är berömt för sin produktion
av blomsterlökar, vilka i stor utsträckning
exporteras. Även frukt, grönsaker och andra
trädgårdsalster ha stor marknad.
Boskapsskötseln är betydande tack
vare de goda betena och omsorgsfull
krea-tursavel. 1921 funnos omkr. 360,000 hästar,
2,600,000 kor, 670,000 får och 1,520,000 svin.
Mejerihanteringen står högt, en betydande
export av smör och ost äger rum till
grannländerna; osten har världsmarknad. —
Fisket hade förr större betydelse än nu,
och N. voro ett föregångsland i fråga om
beredning och konservering av fisk (böckling,
matjessill). 1928 fångades 128,317,100 kg fisk
till ett värde av 28,436,200 floriner, därav
sjötunga, rödspotta, torsk och kolja samt i
synnerhet sill, 78,961,000 kg till ett värde av
12,838,000 floriner. Huvudorter för N:s
fiskhandel äro Ijmuiden och Vlaardingen.
N. ha endast ringa tillgång på skog (jfr
avd. Växtvärld, sp. 840). Som bränsle
nyttjas därför i stor skala torv samt på
senare tid stenkol, varav landet har
betydande tillgångar, särskilt i prov. Limburg.
Brytningen uppgick 1928 till 10,694.000 ton.
Industrien, som under senare år tillvuxit
i betydelse, har sin tyngdpunkt i förädlingen
av jordbruksprodukter: socker, sprit,
tobakä-varor m. m. För övrigt märkes tillverkning
842
av textilvaror (lergods, tegel, fajans,
lerpi-por), maskiner m. m. Diamantsliperierna i
Amsterdam äro de främsta i världen,
skeppsvarven äro både många och betydande.
Handeln spelar en mycket viktig roll
i landets näringsliv, framför allt handeln
med kolonialvaror från det nederländska
kolonialväldet i Ostindien. Viktigaste
handelsstäder äro Amsterdam och Rotterdam. På
grund av landets läge kring Rhens mynning
är transitohandeln mycket stor. Värdet av
importen utgjorde 1929 2,7 milliarder
floriner, av exporten 2,o milliarder floriner.
1929 importerade Sverige från N. för 73,8
mill. kr. och exporterade för 69,6 mill.
Förnämsta importartiklarna äro margarin, bruna
bönor, kolonialvaror, blomsterlökar och
gummi; exportartiklar trävaror, pappersmassa,
tändstickor, gatsten, järnmalm, elektriska
apparater och verktyg. — Nederländska
handelsflottan räknade 1929 902 fartyg om
3,982,226 ton. O. Sjn.
Kommunikationer. Landet är rikt
genomdraget av floder och kanaler (farbar längd
3,320 km). En 1931 beslutad kanal
Amsterdam—Rhen för storsjöfart beräknas bli
färdig 1937. Till nederländska hamnar anlände
19,551 fartyg om 26.966,000 ton och avgingo
därifrån 18.189 fartyg om 24,229,000 ton
1928. Järnvägarnas längd var 3,665 km,
därav 1,693 dubbelspåriga, 1929. Landsvägs- och
spårvägsnät äro rikt utvecklade. Amsterdam
är knutpunkt för lufttrafik på de
nordiska länderna, Tyskland, England.
Frankrike och Schweiz. Genom egna
radiostationer stå N. i förbindelse med Java.
Mynt, mått och vikt. 1 gulden el. f lorin =
100 cent =1,50 kr. Metersystemet infördes
1816 och blev enda lagliga mått- och
viktsystemet 1870.
Finanser. Budgeten för 1930 upptog som
statsinkomster 648,9 mill. gulden, därav 271,2
mill. direkta skatter och 226,1 mill. tullar.
Statsutgifterna voro 708,7 mill. gulden, därav
160 mill. för undervisningsdepartementet och
100,2 mill. för försvarsdep. Statsskulden var
2,8 milliarder gulden 1928.
Religion. Fri religionsutövning är rådande.
Vid 1920 års folkräkning räknade den
reformerta kyrkan 2,827,000 bekännare, andra
protestantiska samfund 832,000, katolikerna
2,445.000 och judarna 115,200, av vilka 109,300
hörde till den nederländska och 5,900 till
portugisiska riktningen.
Undervisningsväsen. Folkundervisningen är
allmän och obligatorisk mellan 7 och 13 år.
Statsskolorna äro konfessionslösa; de olika
religiösa samfunden ha rättighet att anordna
privatskolor. Av barn i skolåldern gingo vid
1927 års början 480,090, därav 218,078 flickor,
i statsskolor och 617,947, därav 311,567 flickor,
i privatskolor. Läroverken besöktes av 28,394
elever, därav 6,766 flickor. I enbart högre
flickskolor undervisades 3,626 elever.
Universitet finnas i Leiden, Utrecht, Groningen och
Amsterdam med 7,486 studenter, därav 1,585
kvinnliga. Teknisk högskola i Delft (1,770
stud. 1926); dessutom finnas
lantbruksinstitut, handelshögskola i Rotterdam samt en
mängd yrkesskolor för speciell utbildning, ö.
Tidningspress. N:s första tidning började
utges 1619. Tack vare den i N. lindriga tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
