Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, Holland - Tidningspress - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Nederländerna (Försvarsväsen—Författning och förvaltning)
844
ningscensuren spredos under 1700-talet
tidningar från N. (på franska) i hela Europa.
Av dessa utges ännu veckoskriften Gazette de
Hollande, gr. 1677, i Haag. De förnämsta av
N :s nuv. tidningar äro Algemeen
Handels-blaad (gr. 1828), De Telegraaf (gr. 1893) och
Het Volk (socialdemokratisk, gr. 1899) i
Amsterdam, De Nieuwe Rotterdamsche Courant
(gr. 1843), De Maasbode (katolsk, gr. 1868)
och De Rotterdamer (gr. 1903) i Rotterdam
samt Het Vaderland (gr. 1869) och De Nieuwe
Courant (gr. 1901) i Haag. Bland
tidskrifterna må nämnas De Gids (se d. o.) och De
Nieuwe Gids (gr. 1885). Jfr Holländska
litteraturen, sp. 1190—91. A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. Ända till 1896
utgjorde värvning arméns egentliga
rekrytering, och i den genom allmän värnplikt
organiserade milisen förekom rätt till byte och
friköpning. F. n. är värnplikten den
huvudsakliga rekryteringsgrunden, men även
frivilligt anställda finnas. Värnplikten räcker
mellan 20:e och 40 :e levnadsåren. Av
års-kontingenten uttages genom lottning till
aktiv tjänst blott en del, högst 19,500 man
(antalet växlar något). De övriga få i fredstid
ingen utbildning i armén, men deras
deltagande i »den frivilliga landstormens»
övningar är livligt. Första tjänstgöringstiden
är för oberidna truppslag högst mån.,
för övriga truppslag 9—15 mån.; dessutom
förekomma repetitionsövningar om högst 40
dagar, vanl. i två omgångar. Den
huvudsakliga delen av den stående armén kallas
»fälthären» (veld-leger), som består av
högkvarteret, 4 fördeln. (chefskvarteren förlagda till
Haag, Arnhem, Breda och Amersfoort) samt
»lätta brigaden» (velocipedtrupper, kavalleri
och artilleri). Varje fördelning består av två
inf.-brigader om 3 reg:ten, en fältart.-brigad
om 2 reg:ten; vid två fördeln. dessutom ett
tungt art.-reg:te. Utom den egentliga
fälthären finnas luftvärnsartilleri, kustartilleri,
ingenjörtrupper m. m. Härens organisation
och planerna för dess uppträdande ansluta sig
nära till landets fasta försvar (se nedan).
Försvarsministern är gemensam för armén
och flottan. Arméns luftförsvar lyder under
chefen för generalstaben. —
Nederländska Indiens armé består av två fördeln.
om 3 inf.-reg:ten jämte specialtruppslag på
Java samt 12 garnisonsinf.-bataljoner för de
övriga besittningarna. Rekryteringen sker
dels genom allmän värnplikt för europeiska
holländare, dels genom värvning av andra
européer och infödda; arméns f redsstyrka
uppgår till omkr. 35,000 man. M. B-dt.
Det fasta försvaret. Under
1870-talet utarbetades den plan, som alltjämt
utgör grunden för N:s fasta försvar. Inseende
omöjligheten av att med landets
jämförelsevis lilla armé kunna med framgång möta en
stormaktsarmé i öppna fältet, beslöt man att
i nödfall offra stora delar av landet för att
bakom befästa linjer, inneslutande landets
huvudstad och vikt;gaste delar, uppehålla
fienden. Som huvudförsvarslinje valdes nya
holländska vattenlinjen från
Mui-den vid Zuiderzee till Gorinchem vid Waal.
Framför vänstra flygeln stödes försvaret av
det framskjutna brohuvudet Naarden, i
ställningens mitt har det strategiskt viktiga
Utrecht utbyggts till en stark fästning, och
på högra flygeln försvaras övergångarna över
Waal av brohuvudet vid Gorinchem.
Mellan dessa fästningar ligga mindre verk och
batterier i mängd till skydd dels för
kommunikationer, dels för de viktiga
slussbyggnader, som reglera översvämningsområdena.
Dessa utgöra ett flera km brett hinderbälte
framför hela ställningen. — För att hindra
ett kringgående av högra flygeln och till
försvar för Maasmynningarna fortsättes
befäst-ningslinjen genom Maasdeltat längs
Hol-landsch diep och Haringsvliet. Den gamla
fästningen Willemstad har förstärkts och
spärrar den viktiga punkt, där fjärden
Kram-mer förenas med Hollandsch diep. Inseglingen
till Haringsvliet och Rotterdam försvaras av
en grupp befästningar vid Hellevoetsluis,
Brielle och Hoek van Holland, inseglingen
till Zuiderzee av den starka positionen vid
Helder, som även skyddar flottans
huvudstation vid Nieuwediep. Inloppet till Schelde
försvaras av befästningarna vid Vlissingen;
utförandet av dessa befästningar har mötts
av starkt motstånd från Belgien, understött
av Frankrike och England, men då N:s rätt
i detta fall var obestridlig, ha arbetena icke
kunnat hindras (jfr Vlissingen). — N:s
starka befästningssystem var under
världskriget ett gott stöd för landets
neutralitets-strävande politik. L. af P.
örlogsf lottan består (1931) av 4 äldre
pansarskepp om 5,000—6,500 tons
deplace-ment, 2 efter världskriget byggda kryssare
om 7,000 tons deplacement, 8 tidsenliga
jagare om 1,600 tons deplacement, 16
torpedbåtar, 23 u-båtar jämte ytterligare 9 under
byggnad (150—1,000 tons deplacement), 6
kanonbåtar, 19 minutläggare, 8 minsvepare,
2 u-båtsdepåfartyg, vakt- och övningsfartyg.
En stor del av dessa fartyg är stationerad
i Nederländska Indien, näml, dels en från
moderlandet utsänd eskader (f. n. 1
pansarskepp, 2 kryssare och 8 jagare), dels i
»indiska marinen» ingående kanon-, torped- och
u-båtar samt minutläggare, dels ock
vakt-fartyg, tilldelade regeringen i Nederländska
Indien. Marinens personalstyrka uppgår till
7,500 man, varutöver 5,000 man ingå som
reservpersonal. ö-g.
Författning och förvaltning. N:s nu
gällande grundlag (grondwet) är av 30 nov. 1887,
men genomgripande författningsändringar i
demokratisk riktning ha genomförts 1917 och
1922. Riket är en monarki, kronan är ärftlig
inom Vilhelm I:s (reg. 1815—40) ätt, även
kvinnor ha på vissa villkor arvsrätt.
Kronprinsen bär titeln prins av Oranien.
Konungen (resp, regerande drottning)
innehar de sedvanliga monarkiska befogenheterna,
vilka han utövar tills, m. ansvariga
ministrar. Han har rätt att utnämna och avskeda
dessa. Han såväl som andra kammaren kan
åtala dessa inför Hooge raad (se nedan).
Sedan länge beror dock ministären av
majoriteten i andra kammaren. Parlamentarism
råder alltså i N. Ministärens medlemmar ha
yttranderätt i representationens båda hus.
Ministrarnas och departementens antal är
f. n. 9 (inrikes-, utrikes-, finans-, justitie-,
kolonial-, försvarsdep. samt dep. för allmänna
arbeten, waterstaat, för arbete, handel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
