Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, Holland - Författning och förvaltning - Rättskipning - Flagga - Kolonier - Förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nederländerna (Rättskipning—Förhistoria)
845
industri, för undervisningsväsen, vetenskap
och konst). Vid sidan av ministären finnes
ett särskilt statsråd (Raad van State) med
konungen som ordf., myndig tronföljare samt
av konungen utsedda 15 ord. medl. (även
extra medl. finnas). Konungen skall låta
statsrådet yttra sig över alla
regeringspropositioner och alla av representationen
framlagda lagförslag samt över administrativa
förordningar för både moderlandet och de
utomeuropeiska besittningarna. Konungen är
dock vid sina beslut ej bunden av statsrådets
åsikt. Detta fungerar ock såsom högsta
administrativa domstol. —
Folkrepresentationen, generalstaterna (Staten Generaal),
är fördelad på två kamrar. Första kammaren
består av 50 medl., vilka utses för 6 år, med
förnyelse av halva antalet vart tredje år. De
väljas enl. proportionell metod av
provinsrepresentationerna (se nedan) och ha ett
dagtraktamente av 10 gulden. Andra kammaren
består av 100 medl., vilka alla utses
samtidigt för en period på 4 år. Valrätt härvid
ha alla män och kvinnor (rösträtt för kvinnor
införd 1922), som fyllt 25 år. Sedan 1917
är röstplikt införd. Valsättet är
proportionellt, och vid mandatens fördelning
betraktas hela riket som en enda valkrets.
Ledamöterna ha ett årligt arvode av 5.000
flori-ner. En avgången medlem får en årlig
pension av 150 floriner för varje år han tillhört
kammaren, dock högst 3,000. Sedan 1917
gälla samma valbarhetsbestämmelser för båda
kamrarna. Kammarledamöterna skola, ha
uppnått 30 års ålder, få ej tillhöra statsrådet,
högsta domstolen el. räkningekammaren (se
nedan) men väl ministären, de få ej vara
kungl. kommissarier i provinserna. Konungen
utser frii t talman i första kammaren men är
beträffande andra kammaren bunden inom ett
av denna uppgjort förslag på tre pers. Han
har rätt att upplösa båda kamrarna el. endera.
Endast han och andra kammaren ha rätt att
väcka förslag, och dessa skola alltid först
behandlas i denna kammare. Första kammaren
har endast rätt att antaga el. förkasta de
framställda förslagen oförändrade, men dess
samtycke är nödvändigt för en lags
antagande, och detta gäller ock om
budgetförslagen. Om kamrarna förklarat, att det är skäl
att taga ett framställt
grundlagsändrings-förslag i övervägande, upplösas de, varefter
de nyvalda kamrarna skola med två
tredjedels majoritet bifalla den föreslagna
ändringen, för att den skall bli gällande. G. H-n.
Rättskipning. De lägsta domstolarna äro
kantonsdomstolarna (kantongerechten), 101 till
antalet, motsvarande de franska
fredsdomstolarna, med inskränkt kompetens. Viktigare
mål behandlas av arrondissemangsdomstolarna
(arrondissementsrechtbanken), som äro 21 och
som även mottaga vad från
kantonsdomsto-len i de fall, där sådant är medgivet.
Egentliga appellationsdomstolar äro de 5
gerechts-hoven. Den högsta uppsikten över
rättskipningen utövar Hooge raad, som huvudsakligen
fungerar som kassationsdomstol (jfr ovan ang.
ministeransvarigheten). Domstolarnas
ledamöter utnämnas av konungen, dock måste han
vid utseende av domare i Hooge raad hålla sig
inom ett av andra kammaren uppgjort
tre-inannaförslag. Allmänna räkningekammaren
846
(Algemeene rekenkamer) i Haag kontrollerar
statens inkomster och utgifter. G. H-n.
Flaggan är röd, vit och blå i horisontala
fält (se flaggkartan vid art. Flagga).
Kolonier. N. äro en av världens största
kolonialmakter. Deras besittningar omfatta dels
Nederländska Indien (se d. o.) med en areal
av 1,9 mill. kvkm och 56,9 mill. inv. (1930),
dels Nederländska Guayana (se G u a y a n a,
sp. 1208), omfattande 129,100 kvkm med
148,960 inv. (1930), samt Curagao (se d. o.)
med 1,130 kvkm och 65,727 inv. (1929).
Utom de nuv. kolonierna ha N. ägt flera
andra besittningar, vilka i allm. förvärvats,
när N. grundade sitt sjövälde på 1600-talet.
Från portugiserna erövrade det 1602
grundade Holländsk-ostindiska kompaniet
Mo-luckerna, Malacka, Celebes, Sumatra, Ceylon
och delar av Malabarkusten samt besatte och
koloniserade Java och Kaplandet. Även stora
delar av Australien (»Nya Holland») samt
Tasmanien (»Van Diemens land») upptäcktes
av holländare. I Västindien erövrades en del
öar samt en del av Guayana, i Nordamerika
blev Nya Amsterdam ursprunget till New
York, i Sydamerika satte sig holländarna
flera gånger i besittning av delar av
Brasilien men fördrevos åter därifrån. Under
franska revolutionskrigen besattes de flesta
nederländska kolonierna av engelsmännen,
och i frederna behöllo dessa bl. a. västra
delen av Guayana, Kaplandet, Ceylon och
kolonierna på Indiens fastland. O. Sjn.
Förhistoria. Stenåldern. N:s
förhistoria börjar under den begynnande yngre
stenåldern, då Frankrike—Belgien—England
behärskas av den s. k. campignien (se
Frankrike, sp. 983, och Stenåldern). I N.,
som under hela stenåldern äro ett
över-gångsområde, där väst- och nordeuropeisk
kultur mötas, representeras detta äldsta skede
inom det arkeologiska materialet av en
enhetlig, för båda kulturerna gemensam
formutveckling. I n. delen av landet inträngde
från n. den s. k. nordiska megalitkulturen
(se Megalitiska monument och
Stenåldern), representerad av
»gång-grifter» (holl. hunnebedden) med och utan
gång samt en för N. egenartad gravtyp, s. k.
gravkelder (möjl. en motsvarighet till
Sveriges hällkistor). Under stenålderns slutskede
uppträda enmansgravarna i n., och samtidigt
visar sig i s. (särskilt rikt i Gelderland) en
ny, i Syd-, Väst- och Mellaneuropa företrädd
kultur, som i det arkeologiska
fyndmaterialet mest utmärkes av de klockformiga
lerkärlen (s. k. klockbägare). Gravarna
utgöras av runda kullar, i vilka de döda vila
i hopböjd ställning; också brandgravar äro
funna. I de märkliga gravhögarna med
träkonstruktion (ett slags kupolgrav) har man
funnit en blandning av fynd, utmärkande för
den senare kulturformen och för
enmansgra-varnas. Också boplatsfynd finnas.
Bronsåldern (se d. o.). Bronsålderns
N. hörde samman med det sydliga urkeltiska
området. Mot bronsålderns slut gjorde sig i
n. germanskt inflytande gällande. Samtidigt
härmed märkes i s. ett nytt inflytande, som
igenkännes från Rhenländerna, öst- och
Mel-lanfrankrike och leder sitt ursprung från
alpint område. Det karakteriseras
arkeolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
