Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländska språket - Nederländsk konst - Nederrhenska kretsen, Kurrhenska kretsen - Neder Rijn - Nedersachsen - Nedersachsiska kretsen - Nedertorneå (landskommun) - Nedertorneå (socken i Uleåborgs län) - Nedertorneå-Haparanda - Nedervetil - Nedgång - Nedisning - Nedjd (Nedschd, Nedjd-Hidjaz) - Nedjef - Nedre borgrätten - Nedre justitierevisionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nederländsk konst—Nedre justitierevisionen
855
talas som ö, ie som i, ieu som iu, eeu som
éu, w(w) som y och oe som o i sv. bok, varvid
är att märka, att u(u), ie och oe eg. äro långa
endast framför r, eljest halvlånga; kort u
uttalas mellan y och ö, ui som öj, ij som ej.
Litt.: »Middelnederlandsch woordenboek»
(1885—1929; av E. Verwijs, J. Verdam och
F. A. Stoett); »Woordenboek der
nederland-sche taal» (se ovan); M. J. Koenen, J.
Ende-pols ocb R. Verdeyen, »Verklarend
handwoor-denboek» (16:e uppl. 1929); J. Franck-van
Wijk, »Etymologisch woordenboek der
neder-landsche taal» (1912); en svensk-nederländsk
och nederländsk-svensk ordbok är utg. av G.
Ström (1907—16). I grammatik och
språkhistoria: J. te Winkel, »Geschichte der
nie-derländischen Sprache» (1901; i Pauls
»Grund-riss»); M. Schönfeld, »Historiese grammatika
van het Nederlands» (2:a uppl. 1924); J. van
der Meer, »Historische Grammatik der
nie-derländischen Sprache» (1927) och
»Grammatik der neuniederländischen Gemeinsprache»
(1923); M. Muusses och L. L. Hammerich,
»Holländsk grammatik» (1930); N. C.
Stal-ling, »Holländsk språklära» (1910). — D. C.
Hesseling, »Het afrikaansch» (1899; 2:a uppl.
1923). Hj. P-r. (E. Rth.)
Nederländsk konst, se Flamländsk
konst och Holländsk konst.
Nederrhenska kretsen, eg. Kurrhenska
kretsen, en av det forna Tysk-romerska
rikets 10 kretsar (jfr Tyskland, historia),
reglerades liksom övriga kretsar 1521 och
omfattade ett oregelbundet område på ömse
sidor om Rhen, ärkestiften Mainz, Trier och
Köln, Kurpfalz m. m.
Neder Rijn [-rein], se Rhen.
Nedersachsen, gammalt namn på n. v.
Tyskland, kring nedre Elbe. N. bildade
Neder-sachsiska kretsen i Tysk-romerska
riket (jfr Tyskland, historia).
Nedersachsiska kretsen, se
Nedersachsen.
Nedertorneå, landskommun i Norrbottens
län, Torneå tingslag, på kusten, invid
gränsen till Finland (Torne älv) och Haparanda;
441,38 kvkm, 4,489 inv. (1931), därav omkr.
55 % finnar. I N. ligger Sveriges
östligaste punkt, ön Kataja med riksröset 65 på
24° 10’ ö. Igd fr. Gr. N. är ett ganska flackt
skogs- och myrområde, bebyggt i Tornedalen
och vid de smärre älvarnas mynningar.
Vidsträckt skärgård med bl. a. ön Seskarö (se
d. o.), vars s. hälft tillhör Haparanda. 1,042
har åker, 26,479 har skogsmark. Inom N.
Haparanda nuv. uthamn, Salmis. På Seskarö
Sandviks såg (äges av staten). Ingår i
Neder-torneå-Haparanda (se d. o.) församling.
Nedertorneå, fi. A’latornio, socken i
Uleå-borgs län, Finland; 868 kvkm, 10,326 inv.
(1930), finsktalande. Egen församling blev N.
1812, då gamla N. genom gränsregleringen
mellan Sverige och Finland delades. O. Brn.
Nedertorneå-Haparanda, församling,
omfattande Nedertorneå landskommun och
Haparanda stad; 444,50 kvkm, 7,032 inv. (1931),
därtill omkr. 300 finländska undersåtar.
Pastorat i Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt.
Nedervetil, fi. A’laveteli, socken i Vasa län,
Finland; 159 kvkm, 2,541 inv. (1930), till
största delen svensktalande. O. Brn.
Nedgång, astron., himlakropparnas
passe
856
rande genom horisontalplanet från den övre,
synliga himmelshalvan till den undre,
osynliga. Vid själva polerna äger varken n. el.
uppgång rum för stjärnorna, medan vid
ekvatorn alla stjärnor gå upp och ned. På
bredder mellan ekvatorn och polerna inträffar det,
att några stjärnor, vilkas banor vid undre
kulminationen (se d. o.) ej nå nedom den n.
horisonten, aldrig gå upp el. ned
(cirkum-polarstjärnor). K. Lmk.
Nedisning, geol., se Istiden.
Nedjd (N e d s c h d, »högslätt»), numera
Nedjd-Hidjaz (även Hidjaz-Nedjd),
konungarike i Arabien (se d. o., med karta);
omfattar det egentliga N. i det inre,
kustprovinsen Hidjaz (se d. o.) vid Röda havet
och divisionen El-Hasa (El-ahsa; se Hasa)
vid Persiska viken. Befolkningen beräknas
till omkr. 3 mill. inv. Under N. lyder även
furstendömet Asir (se d. o.). Huvudstad i N.
är Rijad (omkr. 15,000 inv.) och i Hidjaz
Mecka. De utländska beskickningarna
resi-dera i Djidda, huvudhamnen. Egentliga N.
fylles i v. och s. av öken, men i n. och ö.
ligga talrika oaser med bofast befolkning. N.
producerar dadlar, vete, frukt, hudar, ull.
Exporten är ännu obetydlig men har
utvecklingsmöjligheter. Importen omfattar te, kaffe,
socker, ris m. m. N. kom 1871 nominellt
under Turkiet men behärskades av inhemska
emirer. 1905 erövrades makten över N. av
Ibn Saud (se vidare d. o.). Litt.: W. B.
Seabrook, »Äventyr i Arabien» (sv. övers.
1928); A. Rihani, »Ibn Sa’oud» (1928) ocb
»Around the coast of Arabia» (1930). Se även
litt. till art. Arabien. M.
Nedjef, stad i Irak (se karta vid d. o.), nära
Eufrats Hindiaarm i en dränerad sumptrakt;
omkr. 30,000 inv. Berömd schiitisk
pilgrimsort med Meschehed Alis föregivna grav, som i
början av 1800-talet plundrades av
vahha-biterna.
Nedre borgrätten, se Borgrätt.
Nedre justitierevisionen. Under Gustav II
Adolfs frånvaro från riket utövades
konungens domsrätt (se Hovrätt) av riksrådet,
som även handhade målens beredning genom
Kansliets (se Kansli 1) sekreterare. 16601
anförtroddes beredningen åt vissa riksråd, r
e-visions kommissarier, jämte nämnda
sekr. och 1663 åt en särskild »deputation»,
bestående av ett kansliråd som preses och
fyra deputerade jämte två
revisionssekreterare (sed. o.). Målens avgörande
uppdrogs 1670 åt en avd. av rådet,
Justitierevisionen, som grundlagfästes
genom 1720 års R. F. Beredningen skedde först
genom Revisionskansliet, 1713 kallat
Revisionsexpeditionen (se
Expedition 2) och vid mitten av 1700-talet
Kungl. m : t s nedre
justitierevi-s i o n, till skillnad från den dömande »öfra
revisionen». Rådets domsrätt överflyttades
1789 på Högsta domstolen (se d. o.).
1801—09 var N. ett särskilt ämbetsverk
under riksdrotsen (se D r o t s) men återkom
1809 till Kansliet, och i 1809 års R. F. § 24
stadgades, att justitiemålen skulle i N.
beredas till föredragning i Högsta domstolen.
Enl. instr. 3 aug. 1809 blev justitiekanslern
ordf, i N. med revisionssekr. som ledamöter.
Genom 1840 års departementalreform blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
