Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neiiendam, Robert Johannes - Neiiendam, Sigrid Maria Elisabeth, f. Andersen - Neikter, Jakob Fredrik - Neil, William - Neipperg, Adam Albert von - Neira - Neisse (floder) - Neisse (stad) - Neisser, Albert - Neithardt, August Heinrich - Neitzel, Otto - Nejlika - Nejlikbrosksvamp - Nejlikolja - Nejlikrot - Nejliksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Neiiendam, S. M. E.—Nejliksläktet
868
Höedt» (1920), som berör de upprörda strider
mellan romantik och realism, som 1856 ledde
till J. L. Heibergs och hans hustrus avgång
från Det kongelige teater, »Det kongelige
teaters historie 1874—1922» (hittills 5 bd,
1921 ff.; går till 1890), »Det kongelige
hof-teater» (1922; ny uppl. 1929) samt »Ungdom
och galskab» (1923; sv. övers. 1924; berör
prinsessan Charlotte och E. Du Puy). G. K-g.
Neiiendam [na’jondam], Sigrid Maria
Elisabeth, f. An der s e n, dansk
skådespelerska (f. 1873), g. m. R. J. N. Hon var
1891—96 anställd vid Det kongelige teater i
Köpenhamn, spelade därefter på
Dagmarteat-ret, var 1900—11 anställd vid Folketeatret.
Sedan 1911 är hon åter fäst vid Det
kongelige teater, där hon med fantasi och humor
skapat en rad levande gestalter inom såväl
skådespel som lustspel, bl. a. Nille i »Jeppe
på Berget», Magdelone i »Den stundeslöse»,
Aase i »Per Gynt», fru Levin i »Innanför
murarna» och Boman i »Swedenhielms». G. K-g.
Neikter, Jakob Fredrik,
universitetslärare, kulturhistoriker (1744—1803). Efter
vidlyftiga studier och resor blev N. 1787
skytteansk professor. N., vars författarskap
består huvudsaki. av
akademiska avh.,
räknas som den ypperste
målsmannen i
Sverige för den av
Montes-quieu och den
engelska historieskrivningen påverkade
historiskt filosofiska
riktningen; nämnas må
den oavslutade
följden av avh. »De
ef-ficacia climatum ad
variam gentium
indo-lem» (1777—78), vari
han sökte påvisa klimatens olika inverkan på
folkens anlag och seder. Mest betydande var
N. nog som estetiker; han var en av de första,
som kritiserade den fransk-klassiska smaken.
Viktigt är hans inträdestal i Vitt.-akad.,
»Undersökning om ordsakerna till smakens
olikhet, upkomst och fall hos särskilte
folkslag» (Vitt.-akad :s Handl., d. 3, 1787). Litt.:
A. Blanck, »Den nordiska renässansen i
sjuttonhundratalets litteratur» (1911); A.
Nilsson, »J. F. N.» (i Samlaren, 34, 1913); J.
Sam-zelius i »Symbola litteraria» (1927). N.
påverkade bl. a. Höijer och Geijer. (O. W-n.)
Neil [nil], William, engelsk
matematiker (1637—70). Var den förste, som lyckades
exakt bestämma längden på en kroklinje, den
s. k. semikubiska el. Neils parabel. Lösningen
offentliggjordes 1659 genom Wallis. T. B.
Neipperg [näi’pärk], Adam Albert
von, greve, österrikisk militär (1775—1829).
Utmärkte sig i koalitionskrigen mot
Frankrike, var envoyé i Sverige 1811—13,
deltog 1813 i de allierades tyska fälttåg och
blev s. å. fältmarskalklöjtnant. 1814 blev N.
uppvaktande hos Napoleons andra gemål,
kejsarinnan Marie Louise, företrädde henne på
Wienkongressen och blev småningom hennes
högra hand i Parma, från 1816 som
överhovmästare och utrikesminister. N. blev 1821
hennes morganatiske gemål. Deras son
Wilhelm Albrecht N. (1821—97) fick 1864
titeln furste av Montenuovo och var
österrikisk kavallerigeneral. Ätterna N. och
Montenuovo fortleva båda.
Neira, ö bland B anda öar na (se d. o.).
Neisse [naPso], två vänsterbifloder till
Oder, från Sudeterna. 1. Lausitzer N.,
förbi Görlitz, mynnar nedom Guben; 225 km. —
2. G 1 a t z e r N. bildar i nedre loppet gräns
mellan Ober- och Niederschlesien; 195 km.
Neisse [näPso], stad i preuss. prov.
Ober-schlesien, på ömse sidor om Glatzer N.; 32,183
inv. (1925). Stad från 1200-talet. Sevärdheter
äro Kämmereigebäude (el. Wagehaus; 1604),
Jakobskyrkan (1430) m. fl. Maskinfabriker,
tillv. av honungskakor.
Neisser [naPsor], Albert, tysk läkare
(1855—1916). Blev 1882 prof, i
hudsjukdomar i Breslau. Bland hans många arbeten
märkas främst hans bakteriologiska
undersökningar; han upptäckte bl. a. 1879 den för
gonorrén typiska mikrokocken (gonococczis).
F. ö. bearbetade han de flesta kapitel i läran
om hud- och könssjukdomarna. R. T-dt.*
Neithardt [nåi’thart], August
Heinrich, tysk tonsättare (1793—1861). Var
1843 sångledare vid domkyrkokören i Berlin
och grundläde dess världsrykte som en av de
bästa. Av hans kompositioner är mest
berömd manskören »An die Freude» (»Fröjd i
hjärtan och pokaler»). T. N.
Neitzel [nai’tsol], Otto, tysk tonsättare
och skriftställare (1852—1920), 1879—81
mu-sikdir. vid stadsteatern i Strassburg och
kon-servatorielärare där. Komponerade operor,
konsertverk m. m., utgav »Beethovens
Sinfo-nien» (1891), en Saint-Saensbiografi och
»Füh-rer durch die Oper», 1 (1890; ny uppl., »Führer
durch die deutsche Oper», 1920). T. N.
Nejlika, bot., se Nejliksläktet. Om
kryddnejlikor se Kryddnejlikträdet.
Nejlikbrosksvamp, bot., se B r o s k s v a m p.
Nejlikolja, se Kryddnejlikträdet.
Nejlikrot, bot., se G e u m.
Trädgårdsnejlika, Dianthus caryophyllus.
Nejliksläktet, Dia’nthus, tillhör fam.
nejlikväxter. Blommorna äro försedda med av
förblad bildat ytterfoder och ha endast 2
fruktblad (2 stift). I Sverige finnas 4 arter
vilda; vanligast är backnejlikan (D.
deltoides), som växer i ängsbackar upp till
Jämtland och Västerbotten. Förvildad hittas
ibland den av ålder odlade mångblommiga
borstnejlikan (D. barbatus). För sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
