Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nejliksläktet - Nejlikväxter, Karofyllacéer - Nejonögon - Nekludov, Anatolij Vasiljevitj - Nekrasov, Nikolaj Aleksejevitj - Nekrasov, Nikolaj Vissarionovitj - Nekrobios - Nekrolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
N e jlikväxter—N ekrolog
870
praktfulla, under kultur ofta fyllda blommor
odlas även trädgårds nej likan (D.
ca-ryophyllus), med tandade kronblad, och
fjädernejlikan (D. plumareus), med djupt
flikiga kronblad — båda från s. Europa —,
samt kinesisk nejlika (D. chinensis),
enårig, med långa ytterfoderblad. G. M-e.
Nejlikväxter, K a ry of y 11 a c é e r,
Caryo-phylläceae, artrik fam. bland koripetalerna,
mest i tempererade länder. N. äro örter,
sällan halvbuskar, med trind stam och hela,
vanl. motsatta blad. Blommorna, oftast i
knippe, äro strålformiga med vanl.
dubbelt hylle och dubbelt så många ståndare som
kronblad. Frukten oftast kapsel, sällan nöt el.
bär. Fam. indelas vanl. i två underavd., förr
uppställda som självständiga familjer:
Alsi-noideae, med fribladigt foder, och Silenoideae,
med sambladigt foder, båda med flera
släkten i svenska floran. Som en tredje underavd.
betraktas ej sällan Paronychieae, som
närmast ansluter sig till Alsinoideae; dit höra
två svenska släkten: Herniaria, k n y 11 i n g,
med skiftesvis sittande, breda blad, och
Scle-ranthus, k n a v e 1, med motsatta, syllika
blad. Många n. spela en roll som
prydnadsväxter. S p e r g e 1 (Spergula arvensis) odlas
som foderväxt. F. ö. innehåller ej fam. några
betydande gagnväxter. G. M-e.
Vanligt nejonöga, Petromyzon fluviatilis.
Nejonögon, Petromyzo’ntidae, fam. av
ryggradsdjurgruppen rundmunnar (se d. o.).
Kroppen är ållik och bakåt hoptryckt från sidorna.
Fjäll och pariga fenor saknas, de opariga
utgöras av stjärtfena och två ryggfenor.
Gälapparaten består av sju gälfickor på
vardera sidan. De öppna sig med skilda porer
på huden men mynna inåt i en rörformig
kanal, som står i förbindelse med svalget.
Gälporerna jämte ögonen och en oparig
näsöppning ha givit upphov till namnet (av ty.
Neunaugen, nioögon). Munnen utgöres av en
cirkelrund sugapparat, varmed n. suga sig
fast vid fiskar. Egentliga tänder saknas, men
i munnen och på tungan finnas talrika
horntänder. Födan utgöres även av döda fiskar
och mindre vattendjur. N. omfattar 6—7
släkten, fördelade över större delen av jorden,
dels i floder, dels i havet. De senare stiga
upp i sötvatten för att fortplanta sig.
Lektiden infaller under våren, och ungarna
genomgå metamorfos. I Sverige finnes n e j o
n-ögonsläktet, Petromyzon, med tre arter.
Störst ärhavsnejonögat (lamprick),
P. marinus, meterlångt, gråvitt med svartbrun
el. olivgrön marmorering på rygg och sidor;
förekommer (dock ej allmänt) vid
västkusten och intränger även i Östersjön. Det
angriper fiskar med släta fjäll, ss. sill och lax.
Vanliga nejonögat el. nättingen,
P. fluviatilis, blir högst 50 cm långt och
är glänsande grönblått till svart, på sidorna
ljusare och under vitt. Det finnes runt
Sveriges kuster men stiger om hösten uppför
älvarna för att sedan leka på våren. De
uppstigande djuren fångas, särskilt i
Norrlands
älvarna, i täta mjärdar och saluföras vanl.
rökta. Den finkorniga rommen avsättes i
sanden på älvens botten. Ur rommen
utvecklas en maskliknande, decimeterlång larv,
med mycket liten mun, ej utbildad till
sugapparat, ögon, som äro övervuxna av huden,
och gälporer, liggande i en djup fåra. Den
kallas 1 i n å 1, emedan den ofta anträffas,
där lin utlagts till rötning, och lever
nedgrävd i bottenslammet, där den livnär sig
av allehanda smådjur och organiskt avfall.
Förr beskrevs den som en särskild art under
namnet Ammocoetes. Larvstadiet, som varar
2—4 år, utmärkes också av inre olikheter.
Bäck nejonöga t, P. fluviatilis planeri,
är en 20—25 cm lång sötvattensform, som
anträffas i bäckar med sandig el. gyttjig botten
över hela landet utom i fjälltrakterna.
Sannolikt är det endast en förkrympt varietet av
föreg. art. Det genomgår också ett
linåls-stadium. T. P.
Nekludov [njekljo’def], Anatolij
Vasil-jevitj, rysk diplomat (f. 1856), sändebud i
Sofia 1911—13, i Stockholm 1914—17, i
Madrid från april till sept. 1917, då han tog
avsked på grund av det växande
sovjetinfly-tandet på ryska regeringen. N. utgav
»Di-plomatic reminiscences» (1920; »En diplomats
minnen», 1921; skildringen av N :s svenska
tid separat 1926). V. S-g.*
Nekrasov [njekra’sef], Nikola j A 1
ekse je vit j, rysk skald (1821—77). Kom ung
till Petersburg för att bli militär men
började studera och led bitter nöd. N. utgav
flera kalendrar och
tidskrifter med
bidrag av Rysslands
främsta författare, bl.
a. 1846—66
Sovremen-nik och 1868—77
Ote-tjestvennyja Zapiski.
I sina dikter visade
N. en glödande
medkänsla med de
förtryckta och gisslade
obarmhärtigt
Rysslands brister. N. var
en utomordentlig
språkkonstnär; flera
av hans dikter i folkton blevo folkvisor. Hans
mest bekanta större verk är det ofullbordade,
pessimistiska bondeeposet »Komu na Rusi
zjitj chorosjo?» (Vem har det bra i Ryssland?;
1873 ff.). N:s dikter ha utgått i många uppl.;
flera övers, till sv. i R. Lindqvist, »Ur
Rysslands sång» (1904). Ryska monografier av N.
Kotljarevskij (1922) och K. Tjukovskij (1926)
m. fl.; jfr även A. Jensen, »Ryska
skalde-porträtt» (1898). A. A-t.
Nekrasov [njekra’sof], Nikolaj
Vissa-rionovitj, rysk politiker (f. 1879), urspr.
prof, vid teknologiska institutet i Tomsk.
Tillhörde till sommaren 1917 kadettpartiet,
var led. av 3:e och 4:e riksduman, mars—juli
1917 kommunikationsminister, sedan minister
utan portfölj och ett par mån. finansminister
samt Kerenskijs ställföreträdare. Han
omtalades 1929 som verksam inom Centrosojus.
Nekrobios [-ä’s], med., se N e k r o s.
Nekrolog [-lä’g] (av grek. nekro’s, död,
avliden, och lo’gos, ord, förteckning), dödsruna,
kortare minnesteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
