- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
875-876

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nelson, Horatio - Nelson, Leonard - Nelson river - Nelumbium, Nelumbo - Nemachilus - Nemanja, Stefan - Nemathelminthes - Nematoder el. Trådmaskar - Němcova, Božena, f. Pankl - Nemea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

875

Nelson, L.—Nemea

876

ledighet efter att ha varit i oavbruten tjänst
till sjöss i över två år och for hem i aug.
Men då han fick rapport om att franska
flottan förenat sig med den spanska i Cädiz, gick
han i mitten av sept. ånyo till sjöss för att
söka oskadliggöra dem båda och anföll dem
21 okt. vid Trafalgar (se d. o.). Striden, för
vilken N. utfärdat den ryktbara parollen
»England väntar, att var man gör sin plikt»,
pågick som bäst, då N. dödligt sårades. Han
hann dock före sin död få veta, att segern
var tryggad.

»England har haft många hjältar men
ingen, som ägt folkets kärlek såsom N.»,
skriver en av hans biografer. Förklaringen
härtill låg icke blott i hans lysande bragder, hans
mod, viljestyrka och ihärdighet utan också i
hans fascinerande personlighet, hans
hjärtegodhet och omtanke om sina underlydande.
Som ingen annan har N. blivit
nationalhjälten, ett föremål för uppskattning och
beundran av generationer landsmän, som njutit
frukterna av hans kamp för att åt sitt land
förvärva herraväldet över haven. 9 jan. 1806
begrovs N. under stora högtidligheter i S:t
Paulskatedralen. Till hans minne restes
Nel-sonkolonnen på Trafalgar square (se London,
sp. 161 och bild 25). Han hade inga barn
med sin hustru men med lady Hamilton en
dotter, Horatia (1801—81). Efter Abukir hade
han blivit baron (1798) och efter Köpenhamn
(1801) viscount; earlvärdighet tilldelades efter
hans död hans broder. — N:s porträtt
återges på vidst. plansch. H. W-l. (L-ts.)

Litt. om N. är utomordentligt rik. R.
Sou-theys »Life of N.» (2 bd, 1813) har utgått i
många uppl., den senaste 1922, kompletterad
med en bibliogr. Ypperst av alla biografierna
är A. T. Mahans (se d. o.) »Life of N.» (2 bd,
1897; sv. övers, i sammandrag 1913). N:s
»Dispatches and letters» utgåvos 1845—46 i
7 vol. av sir N. H. Nicolas. Jfr även biogr.
av G. Edinger och E. J. C. Neep (1930).

Nelson, Leonard, tysk filosof (1882—
1927), prof, i Göttingen från 1919,
grundläg-gare av nyfriesiska skolan (se F r i e s, J. F.).
Skr.: Ȇber das sogenannte
Erkenntnispro-blem» (1908), »Vorlesungen über die
Grundlagen der Ethik» (3 bd, 1917—24), »System der
philosophischen Rechtslehre» (1920). G. O-a.

Nelson river [ne’lson ri’vo], se Nelson 3.

Nelu’mbium, Neluzmbo, bot., se
Näckrosväxter.

NemachiJus, zool., se Grönlingsläktet.

Ne’manja, Stefan, serbisk härskare (1114
—1200). Grundläde genom ständiga strider
det medeltida serbiska riket och drog sig 1195
tillbaka som munk. N. blev stamfader för
dynastien Nemanjié, som utgick på
mans-sidan 1371.

Nemathelmi’nthes, se Rundmaskar.

Nematöder el. Trådmaskar,
Nematö-des, en artrik ordn. av rundmaskarna (se d. o.)
med cylindrisk, tråd- el. spolformig kropp,
beklädd av en tjock kutikula. N. äro
skild-könade och hanen vanl. mindre än honan.
Flertalet n. lever parasitiskt hos växter, djur
och människan, och många äro av detta skäl
av ytterligt stor hygienisk och ekonomisk
betydelse. Till de vanl. små, i jord, dy el.
organiska vätskor levande n. av fam.
Anguil-lulidae höra den 2 mm långa ättikålen,

Anguillula aceti, som stundom anträffas i
klister och ättika, och talrika växtparasiter.
Bland de för kulturväxterna skadliga märkas
följ, arter: stjälkålen el. klöverålen,
Ty-lenchus dipsaci, blir omkr. 1,5 mm lång och
angriper i Sverige huvudsaki. klöver
(»klövertrötthet» el. »klöversjuka»); v e t e å 1 e n,
T. tritici, hanarna omkr. 2 mm långa,
honorna omkr. 5 mm, framkallar bl. a. i axen
av vete gallbildningar, innehållande maskar;
kornålen, T. hordei, längd 1,5—2,5 mm,
framkallar på korn, havre, vårråg, ängskavle
och timotej »åkertrötthet», med gallbildningar
på rotspetsarna. Till släktet Heterodera höra
bl. a. havre- el. b e t å 1 e n, H. Schachti,
längd omkr. 1 mm, som angriper ett stort
antal kulturväxter, särskilt om samma art år
efter år odlas på samma jord, och
potatisålen, U. rastochiensis, längd omkr. 0,6 mm,
som möjl. endast är en ras av föreg. art.
Fam. Ascaridae omfattar bl. a. de viktiga
in-älvsparasiterna spolmaskar och
spring-m a s k (se dessa ord). Till fam. Strongylidae
hör utom ett stort antal viktiga
husdjurs-parasiter (»lungmaskar» hos många hovdjur,
kanin, höns m. fl.) den fruktade h a k- el.
g r u v m a s k e n, Ankylostomum duodenale,
10—12 mm lång. Som larv borrar den sig
genom huden in i lungorna, därifrån genom
luftstrupen till svalget, genom matstrupe och
magsäck ned till tarmen, sätter sig fast i
tjocktarmsväggen, gnager sig in och
framkallar blödande sår. Den sjuke lider av stark
blodbrist. Gruvmasken är känd från alla
världsdelar (utom möjl. Australien); iakttogs
i Europa f. ggn 1879. Larven lever i fuktig
jord men kräver täml. hög, jämn värme, varför
Sverige förskonats från denna mask. Till fam.
Trichotrachelidae höra bl. a. piskmasken
och trikinen (se dessa ord). Fam.
Fila-ridae omfattar bl. a. de tropiska, hos
människan parasiterande Filaria-arterna (se E 1
e-phantiasis och Guineamasken). De
egentliga n. närstående är den med orätt
fruktade tagelormen, släktet Gordius, som
lever parasitiskt i kroppshålan av insekter
och kan bli 80 cm lång. Sedan den utvandrat
ur värddjuret, anträffas den ofta i smärre
vattensamlingar, vanl. hoprullad till ett glest
nystan. T. P.

Nèmcova [nie’mtsåva], Bozena, f. Pankl,
tjeckisk författarinna (1820—62). Föddes i
Wien och dog i Prag efter ett liv, rikt på
prövningar och umbäranden. Hennes
prosaidyll »Babicka» (Mormodern; 1855; bl. a.
övers, till ty., fr. och eng.), en serie
älskvärda minnen från författarinnans lyckliga
barndomsår i n. ö. Böhmen, där gamla bruk
och sedvänjor leva kvar, kan betecknas som
det tjeckiska folkets älsklingsbok. Trots
brister i kompositionen måste den med sin rena
stil och sina ypperliga folktyper räknas till
den tjeckiska litteraturens klassiska verk.
Fru N:s saml. skr. äro senast utg. 1904—20
(14 bd). Monogr. av J. Lelek (1920). C. T-t.

Neme’a, ort i n. ö. Peloponnesos, mellan
städerna Kleonai och Flius, bekant genom
myten om nemeiska lejonet (se H
e-r a k 1 e s, sp. 881) och nemeiska spelen.
Dessa, som omfattade olika slag av tävlingar,
voro ett av Greklands fyra nationella festspel
och firades sedan 573 f. Kr. vartannat år. Av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free