Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nellore - Nelson (städer) - Nelson, Axel Herman - Nelson, Eric - Nelson, Helge Magnus Oscar - Nelson, Horatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Nellore—Nelson, H.
874
Nellore [eng. uttal nelä’e], stad i britt.-ind.
presidentskapet Madras, vid östkustbanan;
35,863 inv. (1921). I distriktet odlas hirs och ris.
Nelson [ne’lson]. 1. Stad i eng. grevsk.
Lancaster, 38 km n. om Manchester; 39,839
inv. (1921). Bomulls- och konstsilkeindustri.
— 2. Hamnstad på Nya Zeeland, på n. kusten
av Sydön; 12,250 inv. (1929); huvudstad i
distr. N. Frukt- och grönsaksodling. — 3.
Flod i Kanada, Winnipegsjöns avlopp till
Hudson bay; 620 km lång.
Hudson-bay-ba-nan skär N. och följer delvis floden.
Nelson, Axel Herman, biblioteksman
(f. 1880 11/o), fil- <lr i Uppsala 1909 och 1914
förste bibliotekarie vid univ.-bibl. där. Utom
smärre bibliografiska och filologiska arbeten
har N. offentliggjort »Die hippokratische
Schrift peri physon» (1909), Svensk
Bokkatalog 1906—10 och 1911—15, »Richard de
Bury, Philobiblon» (1922; med inl., övers, och
anm.), »Medeltidens latinska bok och skrift»
(i bd 1 av S. Dahls bibliotekshandbok, 1924)
samt »Upsala univ. under medeltiden» (i
»Symbola litteraria», bd 2, 1927).
Nelson [ne’lson], Eric, amerikansk
militärflygare (f. 1888 i Stockholm). Gick till
sjöss vid 16 års ålder, avmönstrade 1909 i
Hamburg och reste därifrån till Förenta
staterna, där han 1917 ingick i arméns flygvapen.
Efter världskriget började N. deltaga i en
rad långflygningar (bl. a. till Alaska 1920,
Västindien 1923), och när
jorden-runt-flyg-ningen beslöts, anförtroddes åt N. att
utex-perimentera en lämplig flygmaskinstyp samt
att deltaga i organisationsarbetet. Han
utsågs även att föra en av de fyra maskiner,
som i mars 1924 startade. N:s maskin var
en av de två, som lyckades fullborda
jorden-runt-flygningen (jfr d. o.). Jfr L. Thomas,
»Världsomflygningen» (1926). Å. S-n.
Nelson, Helge Magnus Oskar,
geograf, universitetslärare (f. 1882 15/4). Blev
1911 fil. dr i Uppsala, var 1905—09 lärare
vid Ölands och 1909—15 rektor vid
Stenstorps folkhögskola
samt 1915 lektor vid
folkskoleseminariet i
Stockholm och blev
1916 prof, i geografi
i Lund. N. stiftade
1925 Sydsvenska
geografiska sällskapet,
där han alltjämt är
sekr. och redaktör av
dess årsskrift, Svensk
Geografisk Årsbok.
Han har företagit
flera resor till Kanada
och Nordamerika och
bl. a. skrivit »Öland» i
emigrationsutred-ningen 1909, »Om randdeltan» etc. (1910;
gra-dualavh.), »En bergslagsbygd» (i Ymer 1913),
»Canada, nybyggarlandet» (1922),
»Nordamerika, natur, bygd och svenskbygd» (1926)
ävensom flera uppsatser i geografiska
tidskrifter och läroböcker för högre och lägre
skolor. Han är f. n. den ledande svenske
geografen. O. Sjn.
Nelson [ne’lson], H o r a t i o, viscount,
hertig av Bronte, engelsk amiral (1758 2al&—1805
21/io), femte sonen till kyrkoherden i Barnham
Thorpe (Norfolk) Edmund N. Blev 1776
kommenderad som löjtnant på linjeskeppet
»Worcester», ehuru han först i april 1777
avlade officersexamen, och blev redan 1779
post-captain (varifrån befordran till amiral skedde
efter anciennitet). Han prövade på verklig
krigstjänst under nordamerikanska
frihetskriget, efter vars slut han 1784-—87
tjänstgjorde i Västindien och tilldrog sig
uppmärksamhet för sitt oförfärade ingripande både
mot korruptionen inom den brittiska
kolonialförvaltningen och mot de nu fria
amerikanernas försök att undgå den engelska
naviga-tionsaktens föreskrifter. I Västindien gifte
han sig med en läkaränka, Frances Nisbet.
När 1793 kriget med Frankrike utbröt, begav
sig N. som chef på linjeskeppet »Agamemnon»
till Medelhavet, deltog under amiral Hood i
blockaden av de franska hamnarna, förlorade
vid angrepp på Calvi på Korsika sitt högra
öga, hjälpte genom ett energiskt ingripande
amiral Jervis (se d. o.) till en stor seger över
spanska flottan vid Kap S:t Vincent (14 febr.
1797) men måste i juli s. å. återvända hem,
sedan han vid ett nattligt angrepp mot Santa
Cruz på Teneriffa sårats så svårt, att högra
armen måst amputeras. Tillfrisknad seglade
han i april 1798 med »Vanguard» ånyo till
Medelhavet, nu med främsta uppgift att
övervaka fransmännen, som rapporterades vara
i färd med att samla trupper och
transportfartyg för något större företag. Det var
Bona-partes egyptiska expedition, som förbereddes.
Då N. på grund av fartygsskada en gång måst
släppa Toulon ur sikte, gick franska flottan
ut. Länge letade N. förgäves efter sin fiende
men fann honom slutligen 1 aug., där han låg
till ankars i Abukirviken. N. gick då
omedelbart till anfall och tillkämpade sig under
nattens mörker en avgörande seger. Engelska
flottan blev härigenom herre i Medelhavet.
På återväg från Egypten anlöpte N. Neapel,
där uppehållet blev längre än avsett. Han
knöt där en kärleksförbindelse med
engelske ambassadörens hustru, lady Hamilton
(se d. o., sp. 396 ff.). Han indrogs genom
henne i Neapels politik och fick genom
hennes vänskap med drottning Maria Karolina
starkt inflytande på Neapels beslut att bryta
med Frankrike. Inför ett franskt hot mot
huvudstaden förde han kungafamiljen i
säkerhet till Palermo och lät sedan engelska
krigsfartyg medverka till Neapels befriande. Han
fick högsta befälet över neapolitanska flottan
och utnämndes till hertig av Bronte (1799).
I april 1800 reste N. hem till England, där
han skildes från sin hustru. 1801 deltog han
som viceamiral i en expedition under sir H.
Parkers befäl till Östersjön för att spränga
det väpnade neutralitetsförbundet mellan
Sverige, Danmark och Ryssland. Han hade
förtjänsten av segern över danska flottan
utanför Köpenhamn 2 april. När efter en kort
fredsperiod kriget med Frankrike 1803 åter
uppblossade, blev N. högste befälhavare över
Medelhavsflottan med »Victory» som
flaggskepp. Under svåra förhållanden upprätthöll
han under nära 18 månader en enformig vakt
utanför Toulon. Två gånger bröto sig
fransmännen ut under amiral Villeneuve i början
av 1805. Ena gången sökte N. dem i riktning
mot Alexandria, andra gången i Västindien,
i båda fallen förgäves. Han tog nu
tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
