Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nemea - Němec, Bohumil - Německý Brod - Nemeiska lejonet - Nemeiska spelen - Nemertini - Nemesia - Nemesis - Nemesis divina - Nemi - Nemirovitj-Dantjenko, Vladimir Ivanovitj - Nemisjön - Nemocera - Nemophila, Kärleksblomster - Nemours - Nemrud dag - Nencki, Marcellus von - Nennius - Nenonen, Vilho Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
N èmec—N enonen
878
den nemeiske Zeus’ tempel stå ännu tre
kolonner upprätta. Vid grävningar har en
betydande förhistorisk ort upptäckts. M. Pn N-n.
Nemec [nie’mets], B o h u m i 1, tjeckisk
botanist (f. 1873), prof, vid tjeckiska univ. i
Prag 1903. N. har arbetat inom fysiologi,
anatomi, cytologi, embryologi, mykologi m. fl.
områden och inom alla så långt möjligt
till-lämpat experimentella undersökningsmetoder.
Bland hans talrika skrifter märkas »Die
Reizleitung und die reizleitenden Strukturen
der Pflanzen» (1900), »Studien über die
Regeneration» (1905), »Das Problem der
Be-fruchtungsvorgänge» (1910), »Untersuchungen
über die Eriophyiden-Gallen» (1925). K. A.
Nèmecky Brod [niä’mätski bråt], ty.
Deutsch-Brod, stad i Böhmen, 95 km s. ö. om
Prag; 10,657 inv. (1930), mest tjecker.
Järnvägsknut, livsmedelsindustri; hade under
1200-talet rika silvergruvor. Vid N.
besegrade 1422 husiterna kejsar Sigmund.
Neme’iska lejonet, se H e r a k 1 e s, sp. 881.
Neme’iska spelen, se N e m e a.
Nemertlni, en ordn. plattmaskar (se d. o.),
omfattande vanl. långsträckta, stundom ända
till meterlånga, bandlika former, utrustade
med blodkärlssystem och en med giftkörtlar
och en tagg försedd utstjälpbar snabel.
Kroppen är vanl. flimmerklädd. De flesta leva i
havet och anträffas vanl. hoprullade bland
stenar och tång. Alla äro glupska rovdjur.
Havsformerna genomgå fritt kringsimmande
sitt larvstadium. Vid Sveriges västkust
finnas många former, bl. a. den i vissa musslor
parasiterande M alacobdella grossa. T. P.
Nemésia, zool., se Minörspindlar.
Ne’mesis, grek, myt., vedergällningens
gudinna el. rättare personifikationen av
gudarnas vrede över människornas överträdelser
el. alltför stora lycka. Så uppträder N. hos
Homeros. I den efterhomeriska episka
diktningen indrogs N. i mytologien, i det att
Helena, som var orsaken till det trojanska
kriget, gjordes till hennes dotter. N. hade
kult i Smyrna och Rhamnus i Ättika, där
hennes bild var ett verk av Agorakritos. N.
bevarar alltid sin abstrakta karaktär och
träder senare i förbindelse med Tyche,
Lyckans gudinna, och Adrasteia,
Nödvändighetens gudinna. N:s attribut voro måttstock
och tygel. M. Pn N-n.
Ne’mesis divina (jfr Nemesis),
föreställningen om en redan i detta livet förefintlig
detaljerad gudomlig vedergällning. N. tänkes
bestå i att den, som utfört en ond handling,
själv blir offret för en likartad sådan; den
orättrådige domaren blir själv orättrådigt
dömd, mördaren blir själv mördad o. s. v.
Likartade föreställningssätt föreligga i många
religioner och bl. a. även i tanken om den
tragiska skulden. Betraktelser över n. ha
sysselsatt bl. a. Linné (se d. o., sp. 1272) och
Strindberg i dennes senare diktning. G. O-a.
Ne’mi, by i ital. prov. Roma, i
Albanober-gen, 26 km från Rom; 1,114 inv. (1921);
känd för blomster- och fruktodling. Bland
andra fornminnen ruiner av D i a n a N e
mo-r e n s i s’ tempel. N. ligger vid en kratersjö,
Lago di Nemi (Lacus Nemorensis). Enl.
en sägen skulle den innehålla ett par sjunkna
skepp från rom. ikejsartiden. Försök att taga
upp dessa gjordes redan på 1400-talet,
före
mål, som tillhört ett brofäste, upptogos 1895
(se S. Neander Nilsson i Sv. Tidskr. 1929), och
1928 beslöt italienska regeringen att söka
åtkomma skeppen genom att till Albanosjön
t. v. avtappa en del av Nemisjön (vars yta
var 1,7 kvkm och djup 34 m). Det mindre
skeppet, 68 m långt, blev 1930 bragt på det
torra. Ehuru fartygen, som varit
villabyggnader (naves lusoriae), demonterats, innan de
fått sjunka, äro fynden av betydande
arkeologiskt intresse. De härstamma från
Cali-gulas tid. E. St.
Nemirovit j-Dant jenko [njimirå’vitj [–da’n-tjinka],-] {+-da’n-
tjinka],+} Vladimir Ivan o vit j, rysk
dramatiker och teaterledare (f. 1858).
Grundade jämte Stanislavskij konstnärliga
teatern i Moskva och verkade där som regissör;
efter världskriget har han i Moskva lett en
musikteater. N. har skrivit några dramer,
noveller och romaner. — Hans äldre broder
Vasilij Ivanovitj N. (f. 1848) har
utgivit på iakttagelser rika skildringar från
sina många resor samt en mängd
underhållande romaner, ett par i sv. övers.
Nemisjön, se Nemi.
Nemo’cera, zool., se Tvåvingar.
Nemo’phila [-fi-], Kärleks blomster,
»Prins Gustavs öga», nordamerikanskt
växtsläkte av fam. Hydrophyllaceae (bland
sym-petalerna). Innefattar enåriga örter med vanl.
parflikiga blad, täml. stora, strålformiga
blommor, oftast ensamma i bladvecken. Flera
arter och bastarder med vita el. svartfläckiga
blommor odlas allmänt i trädgårdar. G. M-e.
Nemours [nomö’r], stad i fr. dep.
Seine-et-Marne, vid Seines biflod Loing och Canal
du Loing, 16 km s. om Fontainebleau; 5,118
inv. (1926). — N. var från 1400-talets början
huvudstad i ett hertigdöme N., som
förlänades åt olika släkter, slutligen av Ludvig XIV
till hans bror, Filip av Orléans, i vars
familj det behölls till 1789. Om konung Ludvig
Filips andre son, hertigen av N., se Orléans.
Nemrud dag, ett 2,260 m högt berg i ö.
Mindre Asien, 120 km v. om Diarbekir, med
en 50 m hög tumulus på toppen, konung
Anti-ochos I:s av Kommagene (69—38 f. Kr.)
gravvård.
Nencki [nä’ntski], Marcellus von,
polsk-rysk fysiologisk kemist (1847—1901),
från 1891 prof, i medicinsk kemi i
Petersburg, utförde viktiga undersökningar inom
blod- och bladfärgämnenas, gallsyrornas,
äggviteämnenas, likgifternas och förruttnelsens
kemi. N:s saml. verk utgåvos 1904. G. S-ck.
Ne’nnius, walesisk historieskrivare från
omkr. år 800. Hans »Historia Britonum» är
en kompilation av flera äldre, för
kännedomen om Englands och särskilt Wales’ äldsta
historia värdefulla verk och omtalar bl. a.
de äldsta i skrift bevarade sägnerna om
konung Artur (jfr Artursagan 1).
Ne’nonen, V i 1 h o Petter, finländsk
militär (f. 1883). Var officer i rysk tjänst,
deltog i Finlands frihetskrig och blev sedan chef
för kustartilleriet samt artilleriinspektör.
Befordrades till generalmajor 1923, var aug.
1923—jan. 1924 försvarsminister, 1924—25 en
tid t. f. armébefälhavare, varpå han ånyo
blev artilleriinspektör och 1930
generallöjtnant. N. är en synnerligen framstående
artilleriteoretiker. H. E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
