Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nepomuk, Johan av - Nepos (latin) - Nepos - Nepot - Nepotism - Neptun (mytologi) - Neptun (bolag) - Neptunigördel - Neptuniorden - Neptunisk, Neptunism - Neptunist - Neptunus - Nera - Nérac - Nereider - Nereis - Nerén, John - Neretva, Narenta - Nereus - Nergal - Neri (Florens) - Neri, Filippo - Nerike - Nerikes Allehanda, Örebro Läns Tidning - Nerikes-Tidningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Nepos—Nerikes-Tidningen
884
dau, därför att han vägrat att för denne yppa
drottningens bikt. I verkligheten var, som E.
Reimann (Historische Zeitschrift, 27, 1872)
visat, anledningen till detta grymma straff
en annan: N., som var generalvikarie åt
ärkebiskop Johannes av Jenzenstein, hade
kraftigt understött denne i hans strider med
konung Wenzel. C. T-t.
Ne’pos, lat., sonson, dotterson; avkomling
i senare led; syster- el. brorson; plur. nepötes,
efterkommande. Jfr Nepotism.
Ne’pos. Om Cornelius N. se Cornelius
Nepos, om lulius N. se I u 1 i u s Nepos.
Nepot [-på’t], yngre (gynnad) släkting.
Nepoti’sm, orättmätigt gynnande av
släktingar vid tillsättning av sysslor och
tjänster; ordet uppkom till följd av påvarnas n.
i Kyrkostaten.
Neptün, försvenskad form av Neptunus.
Neptün, bärgnings- och dykeri-a.-b. i
Stockholm; gr. 1869, aktiekap. 3 mill. kr. Se
vidare Dykeri, sp. 173 ff., och Edlind, W. R.
Neptünigördel (lat. ci’ngulum Neptüni),
våt-värmande omslag, kan begagnas på olika
kroppsdelar men företrädesvis på buken.
Denna badform uppfanns först av V. Priessnitz
(se d. o.) samt utvecklades till teknik och
indikationer i Sverige av J. O. Lagberg (se d. o.).
Detta omslag, som torde höra till de
allmännaste hydroterapeutiska ingreppen, lägges
med en handduk, doppad i rumskallt el.
kallare vatten och väl urvriden, el. ock med en
täml. bred (30 cm) linda, med vilken förfarits
på samma sätt som med handduken. Det våta
omslaget placeras omedelbart på huden och
täckes vanl. medelst guttaperkatyg och ett
där-utanpå lagt torrt lakan el. dyl.
Uppvärmning av det behandlade hudpartiet bör ske
inom 15 min. Omslaget växlas senast efter
24 tim. I. H.
Neptüniorden, ordenssällskap i Stockholm,
stiftat 22 mars 1812 för att bereda understöd
åt inskrivna vid Stockholms sjömanshus, i
Stockholm el. dess omnejd bosatta sjömän
samt änkor och barn efter sådana sjömän.
N. har 9 grader; dess högsta angelägenheter
skötas av ett styrande kapitel. Till
ledamöter antagas medborgare av alla stånd;
medlemsantalet uppgick 1930 till 1,106. Jfr »N.
1812—1912», utg. av G. Nordquist (1912).
Neptünisk, NeptunPsm, se Neptunist.
Neptuni’st, benämning på sådan geolog,
som under den geologiska vetenskapens äldre
skeden hyllade den åskådningen, att alla
bergarter, utom de vid nutida vulkaner
bildade, voro »neptuniska», d. v. s. ledde sitt
ursprung från avsättning ur vatten. Denna
åskådning, neptunism, företräddes närmast
av A. G. Werner och hans skola. K. A. G.
Neptünus. 1. (Rom. myt.) Se Poseidon.
— 2. (Astron.) Se Planeter.
Néra, forntidens Nar, vänsterbiflod till
Ti-ber i Italien, upprinner på Monti Sibillini,
inmynnar nära Örte. Dess biflod Velino
bildar nära inflödet i N. det storartade
vattenfallet Cascata delle Marmore (i tre avsatser,
totalhöjd 160 m), som lämnar kraft till
staden Ter ni.
Nérac [nera’k], stad i fr. dep.
Lot-et-Ga-ronne, på ömse sidor om Garonnes biflod
Baise, 115 km s. ö. om Bordeaux; 5,827 inv.
(1926). N. har flera äldre byggnadsverk; var
under 1500-talet konungarnas av Navarra
residens.
Nerelder, grek, myt., havsnymfer, döttrar
till Nereus (se d. o.) och Doris (se d. o.).
Homeros och Hesiodos uppräkna en mängd
namn, som häntyda på deras väsen.
Amfi-t r i t e och T h e t i s äro berömdast. N.
framställas som behagfulla jungfrur, vilka glida
fram över vågorna el. rida på tritoner och
havsdjur. Nygrekisk folktro bevarar ännu
föreställningen om n. (nygrek, neräides;
beteckning för alla nymfer). J. C.*
Nèreis, masksläkte, tillhörande
borstmaskarna. N. äro metallglänsande, långsträckta,
med tydligt huvud, som har fyra små ögon och
starka kitinkäkar. De leva på havsbottnen
men simma under fortplantningstiden i ytan.
Flera arter finnas vid Sveriges västkust. T. P.
Nerén, John, motorman (f. 1871 2/»). Efter
befälhavarexamen 1895 verksam som köpman
i Sydafrika, återvände N. 1907 till Sverige,
där han ägnade sig åt automobilbranschen
och blev ivrig deltagare i allt slags
motorsport. Han var 1914—23 red. för tidskriften
Motor och 1923—26 fackred. för Svensk
Motortidning samt har utgivit en rad
motorhandböcker och »Motorencyklopedi» (1927).
Ne’retva, N a r e’n t a, flod i Jugoslavien.
Upprinner i Hercegovina, genombryter
karst-bergen i djupa klyftor och bildar före
utloppet i Adriatiska havet en bred dalslätt och
ett sumpigt delta. 190 km, segelbar från
Met-kovic. Dalgången följes av järnvägen
Sarajevo—Ragusa (Dubrovnik).
Nèréus, lat. (grek.
Nereu’s), grek, myt.,
en havsgud, son till
Pontos och Gaia,
fader till nereiderna (se
d. o.). N. skildras som
mild och rättvis,
utrustad med siargåva
och förmåga att för
vandla sig. A.M.A.*
Nergal, babylonisk-assyrisk gudomlighet (se
B a by lo ni en, sp. 662).
Ne’ri, parti i Florens, se D a n t e, sp. 515.
Nèri, Filippo, katolskt helgon (1515—95).
Grundade 1548 Den heliga trefaldighetens
brödraskap för sjukas, fattigas och pilgrimers
vård, varur oratorianernas (se d. o.) orden
uppväxte; den blev ett religiöst centrum i
Rom. N. kanoniserades 1622. Litt.: L.
Pon-nelle och L. Bordet, »Saint Philippe N. et la
société romaine de son temps» (1928). Hg Pl.
Nerike [nä’rke], se Närke.
Nerikes Allehanda, Örebro Läns
Tidning, uppsattes 1843 som veckoblad och
utvecklades under smärre namnförändringar till
att utkomma sex ggr i veckan (fr. o. m. dec.
1894). N. har varit en av de främsta liberala
landsortstidningarna och en plantskola för
flera bemärkta tidningsmän; dess politiska
hållning är alltjämt liberal. Tidningens förste
red. var fil. dr O. J. Gumælius, 1855 följd av
sin son Arvid Gumælius (se dessa ord); övriga
redaktörer ha varit fil. dr V. E. öman 1881
—1904, K. Malmrot 1904—17 och, från 1917,
Valter Bratt (f. 1868 17/0).
Nerikes-Tidningen, tidning i Örebro,
uppsatt som halvveckotidning 1896, utkommer
sedan 1913 med sex n:r i veckan. Huvudred.
Nereus. Attisk vasmålning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
