- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
885-886

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerikes-Tidningen - Nerinea - Nerinéer - Nerium - Nerman, Birger - Nerman, Claes Ulrik - Nerman, Einar - Nerman, Einar Karl Henrik - Nerman, Gustaf Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

885

Nerinea—Nerman, G. M.

88G

är sedan 1903 Elof Ljunggren (se d. o.);
tidningen är frisinnad och nykterhetsvänlig.

Nerinea, paleont., se N e r i n é e r.

Nerinéer, paleont., en nu utdöd fani. inom
gastropodordningen Prosobranchia. Skalet är
vanl. tornformigt och utmärkes av tjocka
lister i vindlingarnas inre. Deras övre kant är
försedd med ett ornamenterat band. N. voro
havsdjur och levde endast under trias-,
jura-och kritperioderna, under krittiden voro de
utmärkande för kalkstenarna i s. Europa och
f. ö. för den ekvatoriala zonen. De anses ange
ett varmare klimat. Det mest kända släktet
är Nerinea. R. H-gg.

Kvist av Nerium oleander.

Nerium, i Medelhavsländerna
hemmahörande växtsläkte av fam. Apocynaceae. Den
mest bekanta arten är N. oleander,
rosenlager, oleander, en hög buske med
lan-settlika, kransställda blad och ljusröda, sällan
vita blommor i kvast. Odlas allmänt som
prydnadsväxt, i Sverige i boningsrum, och har då
ofta fyllda blommor. I synnerhet bladen äro
mycket giftiga. G. M-e.

Nerman, Birger, arkeolog, sagoforskare
(f. 1888 6/io), bror till E. N. och T. N. Fil. dr
i Uppsala 1913 och docent i nordisk och
jämförande språkforskning med nordisk
sago-historia där sedan 1919, prof, i arkeologi i
Dorpat 1923—25. N. har gjort sig känd som
forskare på gränsområdet mellan saga och
historia, där han med arkeologiens hjälp i
många fall lyckats påvisa verkliga historiska
fakta. Han har företagit arkeologiska
utgrävningar i Sverige, Estland, Lettland och
Litauen. Särskilt uppmärksammad är hans
konstatering vid Grobin i Lettland av det
gamla Seeburg (se d. o.), antagl. grundlagt
av de svenska kolonister, vilkas gravfält från
i huvudsak 650—800 N. undersökt (se
»Fynden från Grobin», 1930). Bland hans arbeten
märkas »Studier över Svärges hedna
litteratur» (1913; akad. avh.), »Vilka konungar
ligga i Uppsala högar?» (s. å.), »Svärges
älsta konungalängder som källa för svensk
historia» (1914), »Gravfynden på Gotland
under tiden 550—800 e. Kr.» (i Antikvarisk
Tidskr. 1919), »Det forntida Stockholm»
(1922), »Die ältere Eisenzeit Gotlands», II
(1923; tills, m. O. Almgren), »Det svenska

rikets uppkomst» (1925), »Die Verbindungen
zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum
in der jüngeren Eisenzeit» (1929), »The poetic
Edda in the lightof archæology»(1931). H.R-h.

Nerman, Claes Ulrik, ämbetsman (1792
—1852). Blev 1824 notarie i Göta hovrätt,
1827 häradshövding samt 1828 M. Brahes
handsekr. och juridiske rådgivare. Han kom
i denna egenskap i
kontakt med Karl
Johan, vars
förtroende han snart vann
genom sin stora
arbetsförmåga och sitt
smidiga uppträdande.
1830 förordnades N.
att bestrida
polismäs-tartjänsten i
Stockholm, 1837 blev han t.
f. och 1838 ord.
justi-tiekansler. Genom att
hänsynslöst utnyttja
Karl Johans
miss

tänksamhet kom N. att utöva ett icke
obetydligt inflytande på konungen, då han
även var chef för dennes hemliga polis. Som
Stockholms polismästare ådrog sig N. en
sällsynt stor impopularitet och ansågs av sin
samtid som »allenastyrandets» mest
förhatliga redskap. Den stora politiska krisen vid
1840—41 års riksdag medförde N:s
avlägsnande och utnämning till landshövding i
Kalmar (1840). N., som 1831 fått lagmans titel,
adlades 1843. B. E-r.

Nerman, Einar, konstnär (f. 1888 ®/io), bror
till B. N. och T. N. Studerade i Stockholm
vid Konstnäisförbundets skola och för C.
Wil-helmson samt i Paris för Matisse, blev en
spirituell och mycket frodig, mångsidig tecknare,
utgav en följd utmärkta bilderböcker för barn
och karikatyralbum för fullvuxna,
illustrerade »Fredmans epistlar» 1915, Selma
Lagerlöfs »En •herrgårdssägen», »Legender» m. m.
och utgav ett Gösta Berlingsgalleri 1916. Har
målat dam- och barnporträtt i olja och
akvarell — särskilt engelska »teaterstjärnor» —,
har utfört skisser till Stockholms opera och
för Svenska baletten samt har själv studerat
dans och uppträtt som danskonstnär i Sverige
och utlandet. N. har lämnat teckningar till
tidningar i England och Paris, har dekorerat
en klubb i London och är där mycket
uppskattad. G-g N.

Nerman, Einar Karl Henrik,
militär, gymnastikfrämjare (f. 1865 30/6),
underlöjtnant 1888, major 1914 och
överstelöjtnant i armén 1920. N. var 1904—30 ordf, i
Svenska och är sedan 1920 ordf, i Nordiska
gymnastikförbundet samt sedan 1924
president i Fédération Internationale de
gyrnna-stique éducative. Han har skrivit bl. a.
»Gymnastik, handledning för unga gymnastikledare»
(1906; 3:e uppl. 1923), »Dagövningar i
gymnastik» (1917; 6:e uppl. 1929); redigerade
1921—24 Tidskrift i Gymnastik. H. J-dt.*

Nerman, Gustaf Magnus, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1827—1913), brorson
till C. U. N.; genomgick Högre
artilleriläroverket å Marieberg, blev 1852 löjtnant och
1875 major i Väg- och vattenbyggnadskåren
samt var 1875—92 distriktschef i mellersta
väg- och vattenbyggnadsdistriktet. N. var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free