Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neuron el. Nervenhet - Neuronteorien - Neuropati - Neuropatologi - Neuroptera - Neuropteris - Neuros - Neurotisk - Neurotomi - Neusalz - Neusatz - Neuschwanstein - Neusiedlersjön - Neusohl (Banská-Bystrica) - Neuss - Neustadt - Neustettin - Neustrelitz - Neustrien - Neutitschein - Neutra - Neutral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
N euront eorien—N eutral
916
Neuron.
av G o 1 g i (se d. o.) uppfunna s. k. Golgis
kromsilvermetod kan man översiktligt
orientera sig i fråga om den allmänna yttre
gestaltningen av nerv- el. gangliecellerna.
Metoden har näml,
egenskapen att selektivt färga
enstaka celler och låta dessa
i det histologiska
preparatet framträda som
svartbruna silhuetter mot en
ofärgad bakgrund.
Vidstå-ende bild återger en
sålunda behandlad nervcell
med dess utskott (neuron).
Genom Golgis och framför
allt Ramön y Cajals
undersökningar har man kunnat
övertyga sig om att hela
nervsystemet till sin
specifika byggnad är
sammansatt av dylika n. Hur de
äro sammankopplade med varandra för att
kunna fylla sin uppgift, om med kontakt el.
sammansmältning vid beröringsytan, är
alltjämt en öppen fråga. Läran om n., n e u r o
n-teorien, har spelat en ytterst
betydelsefull roll i modern hjärnforskning. E. Hgn.*
Neuronteorien, se Neuron.
Néuropatl (av grek. néu’ron, nerv, och
pa’-thos, lidande), nervsjukdom. —
Neuropä-t i s k, nervsjuk.
Néuropatologl, läran om nervsjukdomar.
Néuro’ptera, zool., se N ä t v i n g a r.
Néuro’pteris, paleobot., ett av de viktigaste
bland de provisoriska släkten, i vilka man
på grundval av bladflikarnas form och
ner-vering indelar sterila ormbunksliknande blad
från äldre geologiska formationer. N. räknas
numera till pteridospermerna (se d. o.), och
man har hos två arter funnit frön fästa på
bladet. Th. H-e.
Neuros [nevrä’s] (av grek. néu’ron, nerv),
urspr. term för de nervsjukdomar, vid vilka
den organiska förändring, som antogs ligga
till grund för symtomen, icke med
tillgängliga hjälpmedel kunde iakttagas. Hos vissa
moderna medicinska skolor (t. ex. den
psykoanalytiska) betecknas som n. lindrigare
psykiska sjukdomstillstånd, vilka utan
organiskt underlag i vanlig mening uppstå
under växelverkan mellan den individuella
psykiska konstitutionen och vederbörandes
andliga miljöförhållanden. Dylika
sjukdomstillstånd tillhöra de psykogent betingade.
— Traumatisk neuros är en
hysterien närstående sjukdom, i vilken de
psykogent betingade symtomen framkallas vid
någon yttre anledning, ss. ett olycksfall el. en
annan häftig chock, och fixeras genom en
för den sjuke icke medveten viljeinställning
hos honom själv. V. W-rt.
Neurotisk [nevrå’-] (av grek. neu’ron, nerv),
som har avseende på, härrör från neuros.
Neurotoml [nevrå-] (av grek. néu’ron, nerv,
och tomè, snitt), se Nervkirurgi.
Neusalz [nåiza’lts] (N. an der Oder),
stad i Niederschlesien, reg.-omr. Liegnitz;
13,992 inv. (1925). Flodhamn. Stor
tillverkning av garn m. m. Brunkol brytes kring N.
Neusatz [nåPzats], se N o v i Sa d.
Neuschwanstein [näPJvänJtaln], se H
o-henschwangau.
Neusiedlersjön [nåPzidler-], ung. Fertö, sjö
på gränsen mellan Österrike och Ungern, till
större delen på österrikiskt område
(Burgenland); 350 kvkm; omkr. 3 m djup; bräckt
vatten. N., som saknar naturligt avlopp och
under sommaren nästan helt uttorkar, har
sänkts genom en regleringskanal till en
biflod till Donau.
Neusohl [nål’zål] (officiellt
Banskä-Bys-trica), stad i Slovakien, Tjeckoslovakien,
vackert belägen vid foten av Karpaterna och
Donaus biflod Hron; 10,587 inv. (1921).
Trävaruindustri. Turistcentrum.
Neuss [nåls], stad i Rhenprovinsen,
Tyskland, vid Erftkanalen till Rhen, 7 km s. v. om
Düsseldorf; 44,961 inv. (1925).
Spannmålshandel, mångsidig industri. N., romarnas
Novaesium, är en av Tysklands äldsta städer.
S:t Quirinus’ kyrka (1200-talet) i vacker
över-gångsstil.
Neustadt [näPjtat]. 1. N. an der Haardt,
stad i bayerska Rhenpfalz, en av dess
vackraste städer, 25 km s. v. om Mannheim; 20.667
inv. (1925). Medelpunkt för pfalziska
vinhandeln och turisttrafiken. — 2. N. i n O b e
r-schlesien, stad i s. v. preuss. prov.
Ober-schlesien; 16.894 inv. (1925). Borgen
Wogen-drossel (1500-talet). Linne- och
damastfabriker. — 3. N. im Schwarzwald, stad
och kurort i Baden, 30 km s. ö. om F r e
i-b u r g, 850 m ö. h.; 4.897 inv. (1925).
Vinter-sportplats. Urfabrikation.
Neustettin [nåiJTetFn], stad i preuss.
reg.-omr. Köslin, Pommern, vid Streitzigsee; 15,402
inv. (1925). Industri- och handelsstad.
Neustrelitz [nåijtré’lits], huvudstad i
fristaten Mecklenburg-Strelitz, vid Zierker- och
Glambecksjöarna och järnvägen Stralsund—
Berlin; 12,340 inv. (1925). Staden är
regelbundet byggd med åtta från torget
utstrålande huvudgator. Slott (1726—31; utvidgat
1905) med Landesmuseum, arkiv och
rege-ringslokaler. N. anlades 1733; huvudstad var
förut S t r e 1 i t z (Altstrelitz) 2 km söderut
(4,765 inv.), med teknisk skola.
Neu’strien, se Austrasien.
Neutitschein [nåitiTjåin], se Novy Jicfn.
Neutra [näPtra], se N i t r a.
Neutral, partilös; oväldig; fridlyst; icke
krigförande. — 1. (Gramm.) »Det-könlig», se
Genus. — 2. (Kem.) Neutral säges en
vattenlösning vara, som är lika starkt sur som
basisk, d. v. s. innehåller samma antal
väte-och hydroxylioner. Produkten av dessa ioners
koncentrationer är enl. massverkans lag vid
varje temp. en konstant, vid 18° C = 10’14. I
en neutral lösning (t. ex. i rent vatten) är
således väteionkoncentrationen = 10’7 el.
pH = 7. Se vidare
Väteionkoncentra-t i o n. Att neutralisera en sur lösning
är att försätta den med en bas, som minskar
dess väteionkoncentration genom
vattenbildning; en bas neutraliseras med en syra. För
att avgöra när neutralisation just inträder
tillsättes på förhand en indikator, som genom
sitt färgomslag anger, att en med
syramängden ekvivalent mängd av basen har tillsatts.
På grund av salternas i många fall inträdande
hydrolys (se d. o.) måste valet av indikator
bero av syrans och basens natur. —
Neutrala salter äro sådana, vilkas formel ej
innehåller väteioner (sura salter) el. hydroxyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
