Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neutralitet - Neutralitetsförklaring - Neutralledning - Neutral zon - Neutrer - Neutrum - Neu-Ulm - Neuve-Chapelle - Neuwied - Neuville, Alphonse de - Nev. - Neva - Nevada (Nev.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Neutralitetsförklaring—Nevada
920
pen, få företagas i neutral stats
territorialvatten. Radiostationer må ej av krigförande
där uppsättas. Om uppbringning av fartyg
skett inom neutralt område, är den neutrala
staten skyldig använda de medel, varöver
den förfogar, för att prisen må frigivas. Men
en stats n. kränkes icke därigenom, att de
krigförandes örlogsfartyg och priser blott
färdas genom dess territorialvatten.
Inskränkningar med avseende på tillträdet till
neutral stats hamnar, redder eller
territorialvatten skola tillämpas likformigt gentemot
de krigförande. Förnödenheter må endast i
begränsad utsträckning av krigförande
örlogsfartyg erhållas i neutral hamn. Genom
k. kung. 20 dec. 1912 ha för Sveriges del,
efter förhandlingar med Danmark och Norge,
utfärdats neutralitetsregler, som i vissa
hänseenden precisera och skärpa
konventions-reglerna.
För neutrala staters handel med
krigförande ha uppställts ingående regler i 1909
års Londondeklaration, avseende frågor om
blockad och dess verkan i förhållande till
neutrala stater, om krigskontraband,
neutra-litetsvidrigt understöd etc. Emellertid fick
deklarationen, som ej hade ratificerats, föga
betydelse i världskriget. Se vidare
Blockad, Fortsatt resa,
Londondekla-r a t i o n e n och Sjökrigsrätt.
Genom anslutning till Nationernas förbund
ha medlemmarna i förbundet avhänt sig
rätten att iakttaga en sträng n. i vissa fall,
då en medlem av förbundet utsättes för
angrepp. — Ditt.: Hj. Hammarskjöld, »La
neu-tralité en général» (1924); C. A.
Reuter-skiöld, »Folkrätt», d. 2 (1928). Ö. U.
Neutralitetsförklaring, se Neutralitet.
Neutralledning, se Elektricitetsverk,
sp. 570.
Neutral zon, se Neutraliserat
område och Sverige-Norge.
Ne’utrer, d. v. s. partilösa, har man stundom
kallat Franzén, Wallin m. fl. sv. författare
under tiden 1810 ff. Benämningens
inexakt-het visades av H. Schück i »Ur gamla
papper», VI (1904).
Ne’utrum, lat., »intetdera», d. v. s. varken
manligt el. kvinnligt, gramm., en viss
genus-kategori i de indoeuropeiska språken. Se
Genus.
Neu-Ulm [nåi-o’lm], stad i reg.-omr.
Schwa-ben, Bayern, vid Donau, mitt emot Ulm i
Württemberg; 11,847 inv. (1925). Tillv. av
guldlist m. m. Trävaru- och vinhandel.
Neuve-Chapelle [növ-Xapä’!], by i fr. dep.
Pas-de-Calais, 18 km v. s. v. om Lille, vilken
såsom liggande i frontlinjen fullständigt
förstördes under världskriget. Om slaget vid N.
se Belgisk-franska fronten, sp. 1166.
Neuwied [nälvFt], stad i preuss. reg.-omr.
Koblenz, Rhenprovinsen, vid Rhen; 20,344
inv. (1925). Flodhamn. Staden grundades
1653 av greve F. von Wied-Neuwied. Slott
(1700-talet) med vacker park. Arkeol.
museum. Blind- och dövstumskolor. I närheten
lustslottet Monrepos. Vid N. ligga
Hermanns-hütte (Kruppkoncernens) och maskinfabriken
Gockel-Werke.
Neuville [növi’l], Al ph o n s e de, fransk
målare (1836—85). Var elev av Picot i Paris,
blev en mycket framstående illustratör, må-
lade 1858 ff. några krigsmotiv, deltog i
fransktyska kriget. Episoder därifrån blevo sedan
hans speciella område, inom vilket N. jämte
E. Detaille (se d. o.) blev nyskapare. N.
skildrade episoder, striden
sedd på närmaste håll,
ofta i högsta
spänning, människor och
hästar i häftigaste
rörelse. Bland hans
målningar märkas »De
sista patronerna»,
»Bourget», »Striden
på kyrkogården vid
S:t Privat». Tills, m.
Detaille utförde han
1882
dioramamålning-en »Slaget vid
Cham-pigny» (en del nu
uppsatt i slottet i Versailles). N. är
representerad i Louvre, Luxembourgmuseet och
Petit palais i Paris, i Chantilly, Lille m. fl.
museer i Frankrike. G-g N.
Nev., förk. för Nevada.
Neva [njäva’], flod i Ryssland, utlopp för
sjön Ladoga (se d. o.); 73 km lång. N.
utrinner ur Ladoga med två grenar och en
betydande bredd, rinner först mot s. och
s. v. men böjer efter ung. halva sitt lopp
mot n. v. 12 km ovan mynningen når N.
Leningrad, som passeras i fyra grenar, Stora
N., Lilla N. och Stora Nevka, som i sin tur
utgrenar Lilla Nevka. Sandbankar och
klipprevlar försvåra seglationen utanför
mynningen, men Morskoj kanal (se
Leningrad, sp. 996) möjliggör tillträde för stora
fartyg. N. är istäckt i medeltal 5 månader
av året (från slutet av nov. till omkr. 21
april). N. är segelbar hela sitt lopp och en
huvudåder för den ryska handeln. Medelst
kanaler står N. i förbindelse med de inre
ryska flodsystemen. A-l W-n.
Nevada [nevä’dø], förk. N e v., en av
Bergsstaterna i U. S. A., den folkfattigaste av
Unionens stater; 286,675 kvkm, därav 2,250
kvkm vatten. Nordgränsen följer parallellen
42° n. br., västgränsen meridianen 120° v. Igd
till Lake Tahoe i s., varifrån en rak gräns går
åt s. ö. till Cöloradofloden på 35° n. br.
Östgränsen utgöres längst i s. av denna flod men
följer i större delen av sitt lopp meridianen
114° 2’.
Folkmängden var 1860 6,857, 1870 42,491,
1880 62,266, 1890 47,355, 1900 42,335, 1910
81,875, 1920 77,407, 1930 90,891. De starka
växlingarna i folkmängden bero på
gruvbrytningens större el. mindre blomstring. Den
utlandsfödda befolkningen var 1920 14,802
(19,1 %). 1928 funnos 4,920 indianer på
reservationerna.
N. uppfylles nästan helt av Great basin med
dess kantställda horstar och erosionsberg. De
förra gå vanl. från n. till s. och höja sig
ända till 2,000 m över mellanliggande dalar
och slätter, som ligga på 1,200—1,500 m ö. h.
I nordligaste delen av N. är berglandet
mindre regelbundet uppbyggt; i sydligaste delen
är det flackare och sänker sig vid
Colorado-floden till under 150 m ö. h.
I v. skär gränsen utlöpare till Sierra
Nevada. N. har en mycket växlande berggrund:
urberg, paleozoiska och mesozoiska bergarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
