Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nevada (Nev.) - Nevada, Sierra - Nevado - Nevado de Huascan - New Amsterdam - Nevanlinna, Ernst Fredrik - Neuvanlinna, Rolf Herman - Newark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Nevada—Newark
922
Unga eruptiver ha vällt fram i samband med
de talrika förkastningarna. Vittringsgrus och
alluviala bildningar täcka bergens sluttningar
och dalarna. I s. avvattnas en obetydlig del
av N. genom Coloradofloden, i n. en något
större del till Snake river, men större delen
är utan avlopp. Floder och bäckar förlora sig
i platåns alluvialjord. Störst är Humboldt
river, som utmynnar i Humboldt lake.
Klimatet är ett torrt inlandsklimat.
Win-nemucca i N :s n. v. del (1,340 m ö. h.) har
en medeltemp. i jan. av —1,8°, i juli av 22,i°
och en årstemp. av 9,3° C. N. tillhör den
ne-derbördsfattigaste delen av Kordillererna.
Större delen av N. har under 25 cm årlig
nederbörd. På de stundom nederbördsrikare
bergsryggarna växer låg, gles skog, ofta av
buskaktig karaktär, bestående av
Juniperus-och Pinus-arter. Större delen av N. intages
av Kordillerernas typiska buskstäpp av
nordlig typ, den s. k. sagebrushstäppen.
Ännu vanligare än den silverglänsande
sagebrush (Artemisia tridentata), som är
statens emblem, torde i N. vara den askgrå
shadscale (Atriplex confertifolia), som växer
på ofta salthaltig mark. I södra N. övergår
denna buskstäpp i en sådan av än sydligare
typ med kreosotbusken, Covillea, och med
inslag av Yucca- och kaktusarter.
Jordbruket måste till 95 % drivas genom
konstbevattning. 1925 funnos 3,883 farmer
med 2,400 kvkm åker (icke 1 % av landytan).
Hö ger största utbytet, vete och korn äro de
viktigaste sädesslagen. De torra betesfälten
utnyttjas av 1,2 mill. får och 360,000
nötkreatur (1928). N. har stor rikedom på ädla
metaller, främst guld, silver och koppar men
även bly, zink, kvicksilver m. fl.
Bergsbrukets produkter (1928 31 mill. doll.) äro värda
2—3 gånger så mycket som jordbrukets.
Industrien är obetydlig.
N:s huvudstad är Carson city. Enda stad
av någon betydelse är Reno (18,529 inv.
1930). Av befolkningen över 10 år äro blott
1,4 % ej skrivkunniga. Univ. finnes i Reno.
Statens lagstiftande församling består av en
senat med 17 och ett representanternas hus
med 37 medl. Till kongressen väljer N. två
senatorer och en representant. — Litt.: F. C.
Lincoln, »Mining districts and mineral
resour-ces of N.» (1923). H. N-n.
N. ingick i det område, som Mexiko 1848
avträdde till Unionen. Ett av de första
nybyggena anlades av mormoner vid Genoa
1849, men N:s egentliga historia börjar först
med silverfynden 1859. N. blev 1861
territorium och 1864 stat. Jfr S. P. Davis, »The
history of N.» (2 bd, 1913). Å. S-n.
Nevada, Sierra [siä’ra näcoa’öa], se
Sierra Nevada.
Nevado [näa>a’öå], sp., »den snötäckte». —
N. de C o 1 i’m a, vulkantopp i Sierra Madre
Occidental, Mexiko; 4,450 m ö. h. I
Colima-gruppen ligger Volcån de Colima
(4,180 m), som sedan upptäcktstiden haft
många utbrott, det senaste 1926. — N. de
T o 1 u c a [-tålo’ka], utslocknad vulkan i mell.
Mexiko (4,578 m ö. h.).
Nevado de Huascan [nä<ya’öå öä coa’skan],
se Huascan.
New Amsterdam [njö’ ä’mstodä’m], stad i
Britt. Guayana, vid Berbices utlopp i Atlan-
ten och vid järnväg från Georgetown; omkr.
8,000 inv. N. var förr huvudstad.
Ne’vanlinna, Ernst Fredrik, finländsk
politiker och vetenskapsman (f. 1873); se
N e o v i u s, släktart. Blev docent i historia
vid Helsingfors univ. 1900 och var 1913—19
lärare i nationalekonomi vid finska
handelshögskolan. N. hörde tidigt till de ledande
i gammalfinska partiet, var 1905 en kort tid
led av senaten, huvudred, i Uusi Suometar
1906—13 och i Uusi Suomi 1919—22 samt led.
av enkammaren 1907—13 och 1916—22. N.
har numera lämnat den aktiva politiken
(partilös) och är från 1924 prof, i finanslära vid
Helsingfors univ. och ordf, i fullmäktige för
Finlands bank. H. E. P.
Ne’vanlinna, Rolf Herman, finländsk
matematiker (f. 1895); se N e o v i u s,
släkt-art. Blev 1922 docent och 1926 prof, i
matematik vid Helsingfors univ. N. har skrivit
bl. a. »Sur le théorème de Picard-Borel et
la théorie des fonctions méromorphes» (1929).
Grundläggande äro hans undersökningar om
teorien för analytiska funktioner, särskilt
»värdefördelningsproblemet» och »Stieltjeska
momentproblemet». E. J. N.
Newark [njö’ok]. 1. N. - u p o n - T r e n t,
stad i eng. grevsk. Nottingham, vid Trent;
16,957 inv. (1921). Medeltida slottsruin och
märklig kyrka från 1100-talet. — 2. Största
staden i New Jersey, U. S. A., nära
Passaic-flodens utlopp i N. bay, som genom ett sund
står i förbindelse med New Yorks hamn;
442,337 inv. (1930). N. bildar medelpunkt i
ett stort förortskomplex till New York. Det
är en viktig industristad (elektr. maskiner,
fernissor, läder, juveler m. m.) och säte för
många försäkringsbolag (sysselsättande omkr.
9,000 pers.). Vid dess hamn Port Ne wark
NEVADA
Skala 1:10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
