Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newark - Newars - New Bedford - New Britain, Nya Britannien - New Britain (stad) - New Brunswick (Nya Braunschweig, N. B., Kanada) - New Brunswick (New Jersey)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligga stora skeppsvarv och flyghamn. — 3.
Stad i mell. Ohio, U. S. A., vid Ohiokanalen;
30,596 inv. (1930). Fabriksstad och
handels-centrum; i närheten oljefält.
Newärs, folk i Nepal (se d. o.).
New Bedford [njö’ be’dfod], sjöstad i s. ö.
Massachusetts, U. S. A.; 112,597 inv. (1930).
N. var till omkr. 1850 huvudhamn för den
amerikanska valfångstindustrien; tillv. av
finare bomullsvaror.
New Britain [njö’ bri’tn], Nya Brita
n-nien, se Bismarcksarkipelagen.
New Britain [njö’ bri’tn], stad i mell.
Connecticut, U. S. A.; 68,128 inv. (1930; 2,102
svenskfödda 1920); järn- och stålmanufaktur.
New Brunswick [njö’ bra’nzcoik] (Nya
Braunschweig), off förk. N. B., en av
Kanadas östligaste kustprovinser, vid S:t
Lawrencebukten och Fundy bay; 72,476
kvkm, 387,876 inv. 1921, beräknad
folkmängd 415,000 1928; huvudstad:
Frederic-ton. Kusterna äro i regel branta och
inskurna av breda vikar; Chignectonäset
förbinder N. med Nova Scotia. Det inre
upp-fylles av låga höjdsträckningar, tillhörande
Appalacherna; högsta punkt Mount Carleton,
828 m ö. h. Berggrunden utgöres mest av
veckade prekambriska, kambrosiluriska och
devoniska sandstenar, skiffrar m. m., täckta
av glaciala avlagringar. Klimatet utmärkes
av stränga, snörika vintrar och varma
efter-somrar; årsnederbörden är 800—1,000 mm.
Stora delar av N. täckas av löv- och
barrskog. Av befolkningen över 10 år 1921 voro
70,2 % engelsktalande och 28,7 %
franskta
lande (avkomlingai av de från Nova Scotia
fördrivna »akadierna»); 44 % äro katoliker.
Invandringen är obetydlig. De största
städerna äro S:t John (se d. o.), Moncton (17,488
inv.) och Fredericton. Jordbruk med
boskapsskötsel och mejerihantering är
huvudnäringen. Inbringande laxfiske. Stenkol.
Livlig träindustri (sågverk,
cellulosafabriker, pappersbruk); bomullsfabriker och
tillverkning av fiskkonserver. Industriens
produktion uppgick 1926 till 74 mill. doll. Många
vattenfall äro utbyggda. Järnvägsnätet var
3,113 km 1926. — N. styres av en guvernör,
har en lagstiftande församling på 48
medlemmar samt sänder 10 representanter till
senaten och 11 till underhuset. För
undervisningen sörja bl. a. tre univ. (i Fredericton,
S:t Joseph och Sackville). — Det nu v. N.
upptäcktes 1534 av Cartier och började
koloniseras av fransmännen 1609. Då Frankrike
1713 avträdde Acadia till England, påstods
från franskt håll, att nuv. N. ej ingick i
detta, och först 1763 blev N. definitivt
brittiskt. 1784 blev N. egen provins och ingick
1867 i Dominion of Canada. Litt.: W. O.
Raymond, »New Brunswick, general history» (2
bd, 1913); »New Brunswick: its natural
re-sources» (1930). S. F.
New Brunswick [njö’ bra’nzcoik], stad i New
Jersey, U. S. A., vid Raritan river, 40 km
s. v. om Jersey city; 34,555 inv. (1930). Säte
för Rutgers university (gr. 1766 under
namnet Queens college; 2,662 stud. 1930) och U.
S. A:s äldsta teol. seminarium (reformert;
gr. 1784, sedan 1810 i N.).
Newars—New Brunswick
Karta över New Brunswick, Nova Scotia och Prince Edward island.
Skala 1:6 mill.
" A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTfcl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
