Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newcastle, hertig av, titel - Newchwang - Newcomb, Simon - New Delhi, Nya Delhi - Nevé - New England, Nya England - Nevers - Nevers, grevar och hertigar av - New forest - New Foundland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Newchwang—New Foundland
928
(med det av honom antagna nya släktnamnet
Pelham - Clinton). Den 1 :e hertigen
av N. inom denna ätt (1730—94) var mest
bekant som ägare till en mängd »rotten
boroughs», som på hans order valde
underhusledamöter av whigpartiet. En sonson,
Henry Pelham Fiennes
Pelham-Clinton, 4:e hertig av N. (1785—1851),
gjorde sig så hatad genom sin ytterliga
konservatism, att hans slott Nottingham castle
1831 nedbrändes av en pöbelhop. Hans lika
benämnde son, 5:e hertig av N. (1811—64),
satt 1831—46, då ännu kallad earl av
Lincoln, i underhuset, där han slöt sig till Peel.
Han var 1852—55 krigsminister (till 1854
även kolonialminister) i Aberdeens ministär,
avgick bruten av överansträngning under
Krimkriget samt var 1859—64
kolonialminister i Palmerstons andra ministär. V. S-g.
Newchwang, se Niu-chuang.
Newcomb [njö’kom], Simon, amerikansk
astronom (1835—1909). Var 1861—77
föreståndare för Naval observatory i Washington och
1877—96 chef för byrån för utgivande av
American Ephemeris and
Nautical Almanac. -—
N. genomförde
särskilt genom sina
undersökningar om
stör-ningsteorien och dess
tillämpning på
bestämningen av
månens och de större
planeternas banor en
fullständig revision av
teorierna för vårt
solsystems huvudkroppar
och gjorde sig
därigenom känd som en av
den celesta mekanikens främsta. Av stor
betydelse voro hans undersökning över värdena
för astronomiens fundamentala konstanter,
hans bearbetning av Merkurius- och
Venus-passagerna samt hans bestämning av en
fundamental stjärnkatalog. Han populariserade
skickligt vetenskapens resultat och skrev en
utmärkt handbok, »Compendium of spherical
astronomy» (1906; flera uppl.). N:s »The
re-miniscences of an astronomer» (1903) ha stort
intresse. K. Lmk.
New Delhi [njö’ de’li], Nya Delhi, den
från 1912 byggda nya staden, omkr. 1 km
från den äldre britt.-ind. staden Delhi, motsv.
det i art. Delhi (se d. o., sp. 683 och karta)
omnämnda Imperial Delhi; invigt under stora
högtidligheter febr. 1931. Den stort tilltagna
stadsplanen, uppgjord av sir E. Lutyens,
innefattar breda avenyer och rikligt med
planteringar. Bland de ståtliga byggnaderna
märkas Government house (vicekonungens palats),
de indiska furstarnas palats, två
sekretariatbyggnader och parlamentshuset, en stor,
cirkelrund byggnad med tre salar, grupperade
kring en väldig bibliotekssal. I andra kvarter
finnas butiker o. a. nödvändiga lokaler. N. är
beräknat för en befolkning av 65,000 personer.
Nevé [nove’], fr., liktydigt med det urspr.
tyska Firn, betyder eg. snöis, snö, som
genom smärre iskristaller börjar att frysa el.
sintra samman till is, och har därifrån fått
betydelsen av ett snöfält på högfjällen,
närmast betraktat som det område, varifrån gla-
ciären får den snö och firn, som betingar dess
rörelse nedåt, glaciärens »närområde». Se
Firn. K. A. G.
New England [njö’ i’nglend], Nya
England, förk. N. E., de sex n. ö. staterna i
U. S. A. (Maine, New Hampshire, Vermont,
Massachusetts, Rhode island o. Connecticut);
se Amerikas förenta stater, sp. 810.
Nevers [nova’r], huvudstad i fr. dep. Nièvre
och fordom i prov. Nivernais, vid Nièvres
förening med Loire och järnvägen Paris—Lyon;
29,306 inv. (1926). N. ligger amfiteatraliskt
på en höjd och är oregelbundet byggt; av
äldre befästningar återstår bl. a. Porte du
Croux (1390-talet), nu museum. Romansk
katedral, tillbyggd i gotisk stil från 1211.
Märkligare är kyrkan S:t-Étienne (1063—96;
romansk). Hertigliga palatset (omkr. 1475) är
nu justitiepalats, och gamla biskopshuset
hyser ett museum med intressant keramik. N.
är biskopssäte och har en berömd
fajansindustri (jfr Fajans, sp. 40).
Nevers [nova’r], grevar och hertigar a v. Om
greve Ludvig av N. på 1300-talet se
Flandern, sp. 564. — Lod o v i co av G o
n-zaga (1539—95) blev genom gifte 1565
hertig av N. och stamfar för grenen G o n z a g
a-Nevers (se G o n z a g a). — Kardinal
Ma-zarin gav hertigdömet N. till sin systerson
Philippe Julien Mancini (1641—
1707; se Mancini), vars ättlingar senare
förde titeln hertig av Nivernais.
New forest [njö’ få’rist], »Nya skogen»,
en av Englands få återstående skogstrakter,
s. v. om Southampton; omkr. 370 kvkm; mest
ek och bok. N. är till större delen
statsegendom och nationalpark. Nämnes redan i
Do-mesdaybook; i N. mördades 1100 konung
Vilhelm II Rufus.
New Foundland [njö’ fåu’ndlond; lokalt
uttal njö fondlä’nd], fr. Terre neuve, brittisk
ö i Nordamerika, utanför Kanadas ö. kust;
110,677 kvkm, 264,089 inv. (1928); bildar
med ö. delen av Labrador (306,800 kvkm,
4,086 inv.) en britt, koloni med
dominion-ställning; huvudstad: S:t John’s. N.
skiljes från kanadensiska fastlandet genom
Belle islesundet, S:t Lawrencebukten och
Sabotsundet. Kusterna äro branta och
klippiga samt, särskilt i ö., söndersplittrade av
breda, djupt inträngande, örika fjordar
(Tri-nity bay, Placentia bay m. fl.), som avskilja
betydliga halvöar, ss. Avalonhalvön och S :t
Barbehalvön. östligaste punkten är Kap
Spear vid S:t John’s; mera framträdande äro
Kap Ray i s. ö. och Kap Bauld i n. S. om
ön ligga de fiskrika New
Foundlands-bankarna, en vidsträckt
undervattenspla-tå, genom djuprännor delad i smärre
bankar; dess grundaste parti (omkr. 40 m under
havsytan) begränsas av en tvär brant mot
djuphavet (4,000 m). Det inre
genomdrages av från s. v. till n. ö. gående
höjdsträckningar, som bilda Appalachernas utposter
mot n. ö.; högst är Long range längs v.
kusten (över 800 m ö. h.). Berggrunden består
av gnejs, prekambriska och kambrosiluriska
eruptiv- och sedimentbergarter, i stor
utsträckning täckta av glaciala avlagringar.
Sjöar och mossar omväxla med stora
barrskogar (svartgran, vitgran, balsamgran,
amerikansk lärk), lavhedar och kala
berghäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
