Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Foundland - Newfoundlandshunden - Newgate - New Hampshire (N. H.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Newfoundlandshunden—New Hampshire
930
lar. N. har i förhållande till breddgraden
(47°—52° n. br.) kyligt klimat; medeitemp.
för S:t John’s är i jan. —4,6° C, i aug. 15,5°.
Kustvattnen avkylas av den kalla,
drivis-förande Labradorströmmen. Täta dimmor
lägra sig långa tider över Belle
islesun-det och New h oundlandsbankarna; vintrarna
äro snörika. Befolkningen är nästan h. o. h.
av brittisk el. irländsk härstamning; 32,4 %
tillhöra anglikanska kyrkan, 28,i % äro
metodister och 32,8 % katoliker. Urspr.
beboddes N. av beothuker, en språkligt isolerad
indianstam, som stundom ansetts tillhöra
eskimåerna. De undanträngdes av
invandrande mikmakindianer (tillhörande
algonkin-gruppen), varav omkr. 200 ännu ströva
omkring i det inre. N:s befolkning är samlad till
kustplatserna och städerna, av vilka S:t
John’s är störst. Immigrationen är obetydlig.
Fisket sysselsätter 65,448 pers. Viktigast är
torskfisket, som idkas dels i kustvattnet och
vid Labrador, dels ute på New
Foundlands-bankarna (där till stor del av fiskeflottor från
Storbritannien, Frankrike, U. S. A. m. fl.
länder). Torsken fiskas maj—okt. (numera mest
trålfiske) och beredes vid torkplatser på
kusten; exporten går framför allt till de
katolska länderna i Europa och Sydamerika.
Dessutom fiskas hummer och sill; den senare
säl-jes i stora mängder som agn för torskfisket.
Betydande sälfångst på Labradorkusten;
valfångsten har avtagit och ligger nu i norska
händer. Jordbruket har ej utvecklats i
någon högre grad (huvudprodukter: hö och
potatis), ej heller boskapsskötseln (mest får); i
det inre N. synes renskötseln få en viss
betydelse. Skogarna utnyttjas numera
rationellt; stora sågverk, cellulosafabriker och
pappersbruk, som arbeta för export på England,
U. S. A. och Kanada, ha anlagts genom det
av lord Northcliffe grundade
Anglo-Newfound-land development co. (de största i Grand
Falls), ökad betydelse har även bergsbruket,
sedan rika fynd av järnmalmer gjorts. De
förnämsta järngruvorna (hematit) ligga på Bell
island i Conception bay, varifrån en betydande
export, särskilt till Kanada, äger rum.
Dessutom brytas koppar, svavelkis m. m.; genom
elektrisk malmletning ha nyligen värdefulla
zinkfyndigheter påvisats. N :s export
värderades 1927—28 till 33,6 mill. doll. (därav
pappersmassa och papper 13,6 mill., klippfisk 11,5
mill., järnmalm 2,7 mill.), dess import till 27,6
mill. doll. (mjöl, stenkol, textilfabrikat o. s.
v.). Exporten går mest till U. S. A., Spanien,
Storbritannien, Kanada, Portugal och
Brasilien; främsta importländer äro Kanada, U. S.
A. och Storbritannien. 1929 var antalet i N.
hemmahörande fartyg 2,935 om 154,157 ton,
därav 2,738 segelfartyg (mest fiskefartyg) om
115,425 ton. 1928 omfattade järnvägsnätet
1,548 km. Från Hearfs Content utgå
Anglo-american telegraph co:s kablar till Valen tia
(Irland). Myntenheten är dollar.
N. har sedan 1855 självstyrelse;
guvernören, utnämnd av konungen, har vid sin sida
en ansvarig ministär (executive council).
Representationen består av ett överhus
(legisla-tive council) med högst 24 av guvernören
utnämnda medl. och ett underhus (house of
as-sembly) med 40 folkvalda medl. Anglikan-
ska kyrkan har biskop i S:t John’s,
rom.-ka-tolska ärkebiskop där samt biskopar i
Har-bour Grace och S:t George.
Folkundervisningen understödes av statsmedel men
ligger i de olika trossamfundens händer. S. F.
Historia. N. upptäcktes av John Cabot 1497.
Sedan besöktes det flitigt av engelsmän och
portugiser, huvudsakligen för det rika fiskets
skull. Från 1583 satte England sig faktiskt
i besittning av ön och började organisera den
som koloni. Snart fattade även fransmännen
fast fot på N., vilket ledde till ständiga
tvister med engelsmännen. Genom freden
i Utrecht (1713) blev ön engelsk, men åt
fransmännen medgavs alltjämt fiskerätt vid
dess kuster. Bestämmelserna härom blevo
föremål för tvister, som bilades först i
en-tenteavtalet 8 april 1904. Tvister av samma
anledning med Förenta staterna reglerades
bl. a. genom en skiljedom av
Haagdom-stolen (se Buk t). N., som numera jämte ö.
kusten av Labrador (se d. o., sp. 546)
räknas som en dominion inom Brittiska riket,
har ett parlament på två kamrar. — Litt.:
J. D. Rogers, »A historical geography of
the british colonies, 4: New Foundland»
(1911); lord Birkenhead, »The story of
Newfoundland» (1920). J. F. N.*
Newfoundlandshunden [njöfåu’ndlonds-], se
Hundraser, sp. 133 och bild 13.
Newgate [njö’git], gammalt
Londonfängelse, gr. 1218, vid N. street i City, rivet 1902;
där ligger nu Central criminal court.
New Hampshire [njö’ hä’mpj(i)o], förk. N.
H., en av Nya Englandsstaterna och en av de
ursprungliga 13 staterna i U. S. A.,
begränsad av Massachusetts i s., Vermont i v.
(gränsen följer Connecticutfloden), Kanada i n. och
Maine i ö. utom en smal kustremsa i s. ö.,
med vilken N. når Atlanten; 24.192 kvkm,
därav 803 kvkm vatten (3,3 %). Befolkningen
var 1800 183,858, 1850 317,976, 1900 411,588,
XIV. 30
NEW ’
FOUNDLAND
Skala 1:10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
