Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Mexico (N. M.) - New Orleans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
New Orleans
940
Utsikt över New Orleans.
Det organiserades 1850 som territorium och
omfattade även nuv. Arizona (som 1863 blev
eget territorium) och s. delen av Colorado
(avsöndrades från N. 1861). 6 jan. 1912
upptogs N. som stat i Unionen. Jfr J. H
Vaughan, »History and government of New
Mexico» (1925). Å. S-n.
New Orleans [njö’ ä’lionz], huvudstad i
Louisiana, U. S. A., på huvudsaki. vänstra
stranden av Mississippi, 172 km från dess
mynning; 458,762 inv. (1930; 387,219 inv.
1920, därav 100,930 negrer). Floden, som vid
N. är 550—900 m bred, gör här en
halvmån-formig båge, som omger stadens huvuddel
(därav namnet Crescent city). Beläget i det
sumpiga floddeltat (omkr. 1,5 m ö. h.), har N.
först efter långvariga dräneringsarbeten
blivit en sund stad och har genom fördämningar
(»levéer») måst skyddas mot Mississippis
översvämningar. Medeltemp. är i jan. 11,7°,
i juli 27,4° C.
Gatubild från en gammal stadsdel i New Orleans.
Staden sträcker sig till den stora
strand-sjön Pontchartrain i n.; på andra sidan
floden ligga förstäderna Westwego, Gretna,
Gouldsboro och Algiers. Den viktigaste
affärsgatan är den 58 m breda Canal Street,
som går vinkelrätt från floden och skiljer
den äldre, fransk-spanska stadsdelen, Vieux
Carré, från den amerikanska, New city. Bland
offentliga byggnader må nämnas
ärkebiskops-palatset (1737), rådhuset, katedralen S:t
Patrick, tullhuset och bomullsbörsen (1883).
Katolicismen förhärskar; N. är säte för en kat.
ärkebiskop. Talrika bildningsanstalter, ss.
det privata Tulaneuniv. (1834; 3.286 stud.
1929), det rom.-kat. Loyolauniv. (1904) och
New Orleans university (1874; för färgade,
294 stud. 1929).
Genom sitt läge vid mynningen av U. S.
A:s största flodsystem och som knutpunkt för
en mängd järnvägslinjer har N. ett väldigt
handelsområde, som gör det till en av U. S.
A:s främsta hamnar; järnvägsfärja sedan
1929 till Kuba (Habana). Efter fördjupningen
av South west pass kunna de största fartyg
nå N. I hamnen anlände 1929 2,215 fartyg
om 5,358,067 ton och avgingo 2,076 om
5,007,563 ton. Omkr. 11 km av flodstranden
upptagas av kajer, bomullsmagasin (kapacitet
425,000 balar), sädeselevatorer (för mer än 7
mill. bushels), kolupplag etc.
Prisnoteringarna på N:s bomullsbörs äro världsbekanta.
Exporten av bomull överträffas endast av
Galvestons; dessutom utföras stora mängder
vete, tobak, timmer m. m. och införas kaffe,
socker, sisalhampa, bananer. 1929 var
exportvärdet 384,5 mill. dolk, importvärdet 208,4
mill. doll. F. ö. drives handel med ris, fisk,
ostron m. m.; sockerindustrien är stadens
förnämsta.
N. grundades 1718 av fransmän och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
