Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newman, John Henry - Newmarket - New Mexico (N. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Newmarket—New Mexico
938
helighetslängtan förenades med ett
ömtåligt självmedvetande, kritisk
skärpa med katolsk renlärighet,
och genom sin bländande stilkonst
har N. fängslat samtid och
eftervärld.
Litt.: »Letters and
correspon-dence of J. H. N. during his life
in the english chureh», utg. av A.
Mozley, 2 bd, 1891, i serien av
hans »Collected works» (36 bd,
1868—81); W. Ward, »The life of
J. H. N.» (2 bd, 1912); H. Brémond,
»N., essai de biographie
psycho-logique» (1906). Jfr även Y.
Bri-lioth, »Nyanglikansk renässans» (i
Kyrkohist. Årsskr. 1920—23). Y.Br.
Newmarket [njö’mäkit], stad i
grevsk. Suffolk, England, n. ö. om
Cambridge; 10,000 inv. (1921). N.,
sedan 1600-talet huvudorten för
Englands hästsport, är säte för
Jockey club, på vars bana,
Newmarket heath, stora kapplöpningar
äga rum.
New Mexico [njö’ me’ksikäu],
förk. N. M., en av U. S. A:s
Bergsstater, begränsas av Colorado i n.,
Arizona i v., Oklahoma och Texas
i ö., Texas och Mexiko i s.; 317,609 kvkm,
därav 339 kvkm vatten. Folkmängden var
1880 119,565, 1900 195,310, 1920 360,350 och
1930 423,317 (1,3 pers, per kvkm),
innebärande en ökning av 17,5 % det senaste
årtiondet. Den utlandsfödda vita befolkningen
var 1920 29,077 (8,1 % av hela befolkningen),
därav 19,906 (68,5 %) mexikaner; svenskarna
voro 310. N. omfattar topografiskt skilda
områden, östligaste delen hör till de v.
prä-rieplatåerna (High plains). I n. avvattnas de
av Canadian river, en av Arkansas’ bifloder.
I s. ö. utgöras prärieplatåerna av Llano
esta-cado (se d. o.). Mellersta delen av N. intas
av Klippiga bergen och deras fortsättning åt
s., Transpecoshögplatån, åt ö. begränsad av
Pecos river, en biflod till Rio Grande del
Norte, vilken senare genomrinner och
uppdelar högplatån. Högsta toppen inom
Klippiga bergen inom N:s område är North
Tru-chas peak (4,055 m). Transpecoshöglandet
består av bergsryggar, som dock äro mindre
sammanhängande än Klippiga bergens, samt
mellanliggande sänkor och platåer. De flesta
ryggarna äro borstar. Några äro platåberg,
erosionsrester, som höja sig över omgivningen,
andra bestå av motståndskraftiga graniter el.
vulkaniska bergarter. De senare höja sig
stundom som koner el. ännu bevarade
vulkaniska kratrar över omgivningen. Även i
s. v. har terrängen liknande bergig topografi
med korta kedjor (en del av Arizona
high-lands), medan n. v. delen av N. upptages av
Coloradoplatån med dess platåberg (mesas)
och lavaplatåer.
Då 3/4 av N. ligga över 1,500 m ö. h., blir
värmen något modererad, trots den sydliga
bredden. Santa Fé (2,150 m ö. h.) har en
medeltemp. av i juli 20,5° C, i jan. —1,7°
(absolut högsta och lägsta temp. 36° och
— 25°) och 36 cm nederbörd årl. High plains
och en del av berglandet i ö. äro bevuxna
med det korta gramagräset (Bouteloua) och
Karta över New Mexico.
buffelgräset (Bulbilis). Galletagräset
(Hila-ria) bildar goda betesmarker på
Coloradoplatån. Ofta ersätter buskstäppen dessa
grässtäpper med inslag av sagebrush, Yucca och
Opuntia; i s. v. dominera Yacca-liknande
växter (Yucca är N :s »statsblomma»). På bergen
växer en gles låg skog av Juniperus, ek och
Ptnws-arter, på ännu större höjd dominera
små skogar av gultall.
Jordbruket måste till stor del drivas som
dryfarming (se d. o.) el. genom
konstbevattning, som här påbörjades av indianerna. Den
konstbevattnade ytan omfattar 2,200 kvkm,
ung. 3/10 av den odlade arealen. Särskilt
vidsträckta äro konstbevattningsområdena i Rio
Grandes och Pecos rivers dalgångar. Elephant
Buttedammen i Rio Grandedalen med
tillhörande konstbevattningsanläggningar är en av
de största i Amerika. Odlingen av majs, vete
och bomull (500 kvkm bomullsfält) är
betydande. En stor boskapsstock hålles. 1928
fun-nos 1,135,000 nötkreatur och 2,362,000 får.
Mineralförekomsterna äro många om ock ej
särdeles stora (guld, silver, koppar, zink och
petroleum). Stenkol förekommer dock i stora
kvantiteter. Industrien är ännu obetydlig.
N:s befolkning består till hälften av
ättlingar till mexikanska kreoler och ett
biandfolk av dessa och indianer. Spanska talas av
en stor procent av befolkningen.
Indianreservationerna äro stora (8,800 kvkm).
Indianerna utgöras huvudsakligen av apacher och
puebloindianer, de senare huvudsakligen i
Rio Grandedalen, och äro bofasta
jordbrukare. Indianernas antal var 1928 22,786.
Huvudstad är Santa Fé, största stad
Albu-querque (26,570 inv.) med statsuniv. N:s
riksdag består av en senat med 24 och ett
representanternas hus med 49 medl. I
kongressen har N. två senatorer och en
representant. H. N-n.
N. erövrades 1846 från Mexiko av
amerikanerna och avträddes till Unionen 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
