Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Orleans - Newport - Newport News - New Providence - New red sandstone - New Republic, The - New Rochelle - Nevskij - Nevskij prospekt - New South Wales - New Statesman, The - Newstead abbey - New Sweden - Newton (Massachusetts) - Newton, Charles Thomas - Newton, Hubert Anson - Newton, sir Isaac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Newport—Newton
942
kallades efter hertigen av Orléans,
Frankrikes dåv. regent. Det avträddes 1763 till
Spanien, kom 1800 åter till Frankrike samt
1803 till Förenta staterna (jfr Louisiana).
Vid N. besegrades engelsmännen 1815 av
Andrew Jackson (jfr d. o.), och 1862
forcerade Farragut (jfr d. o.) inloppet till
Mississippi, varigenom N. tvangs att kapitulera.
Jfr J. S. Kendall, »History of N.» (1922); art.
i Jorden Runt maj 1930. M.; Å. S-n.
Newport [njö’påt]. 1. Stad och
stadsgrev-skap i eng. grevsk. Monmouth, Wales, vid
Usk, n. ö. om Cardiff; 92.369 inv. (1921).
Flodhamnen bildas av Usks 310 m breda och
7 km långa sträcka till mynningen i Severn.
Stora handelsdockor. N. är en av
Storbritanniens främsta exporthamnar för kol och
järnmanufaktur; import av livsmedel, järnmalm
och trä. Stål-, gummi-, bryggeriindustri m. m.
Biskopssäte. — 2. Stad på eng. ön Wight
(grevsk. Hampshire), nära öns mitt, vid den
hit segelbara Medina; 11,036 inv. (1921). Vid
N. ligger Carisbrooke castle (huvudsaki.
1200-talet) med vallgravar, en tid Karl I:s fängelse.
— 3. Stad i Förenta staterna, på sydspetsen
av Rhode island, vid Narragansett bay, 95 km
s. s. v. om Boston; en av U. S. A:s
mondänaste badorter; 27,612 inv. (1930). N. är
befäst flottstation; utmärkt hamn. N. var
fordom Amerikas största slavimporthamn-.
Newport News [njö’pät njö’z], hamnstad i
Virginia, U. S. A., på sydspetsen av en halvö
i Chesapeakeviken; 34,417 inv. (1930).
Viktig kolningsstation. Järnverk.
New Providence [njö’ prå’vidons], den mest
befolkade och viktigaste av Bahamaöarna (se
d. o.), med ögruppens huvudstad, Nassau;
12.975 inv. (1921).
New red sandstone [njö’ re’d sä’ndståun],
eng., till perrn och trias hörande röda
sandstenar i England, se Storbritannien,
geologi.
New Republie, The [öo njö’ ripa’blik],
radikal amerikansk veckotidskrift, utg. i New
York, gr. 1913.
New Rochelle [njö’ råfe’1], förstad till New
York, i staten New York, U. S. A., vid Long
island sound; 54,000 inv. (1930). Anlädes 1688
av inflyttade hugenotter.
Ne’vskij, se Alexander N e v s k i j.
Ne’vskij prospe’kt, förr namn på en
huvudgata i nuv. Leningrad (se d. o., sp. 993—994).
New South Wales [njö’ såu’p coéi’lz], se
Nya Syd-Wales.
New Statesman, The [öo njö’ stéPtsmon],
engelsk radikal veckoskrift, uppsatt 1913 av
S. Webb som organ för Fabian society (se
d. o.), febr. 1931 sammanslagen med Nation
(se d. o.) till The New Statesman and Nation,
med litterär veckobilaga.
Newstead abbey [njö’stid ä’bi], slott i eng.
grevsk. Nottingham, delvis i ruiner. Ärvdes
1798 av lord Byron, som 1818 sålde det. Hans
rum står ännu i orubbat skick.
New Sweden [njö’ stoVdn], stad i n. ö.
Maine, U. S. A.; anlades 1870 som nybygge
på föranstaltande av W. W. Thomas (se d. o.)
av 51 svenska emigranter; 964 inv. (1920).
Newton [njötn], förstad 11 km v. om
Boston, Massachusetts, U. S. A.; 65,276 inv.
(1930); villastad med stora parker; textil-,
pappers-, maskinindustri.
Newton [njötn], Charles Thomas,
engelsk fornforskare (1816—94), var 1840—52
assistent i fornsaksavd. i British museum i
London och därefter till 1860 vicekonsul i
Mytilene. N. upptäckte lämningarna av
mausoleet i Halikarnassos (sed. o.), anställde
viktiga grävningar bl. a. vid Knidos och
samlade talrika skulpturer, vaser, mynt m. m.
för British museum. 1861 blev han kustos
för de grekiska och romerska fornsakerna i
British museum, 1880 prof, i arkeologi vid
University college i London. N:s förtjänst
är att f. ggn ha anställt metodiska
grävningar. (M. Pn N-n.)
Newton [njötn], Hubert A n s o n,
amerikansk astronom (1830—96), sedan 1855 prof,
vid Yale-univ. i New Haven. N. utförde en
rad uppmärksammade undersökningar om
stjärnfallssvärmarnas banor och dessa objekts
samband med kometerna. K. Lmk.
Newton [njötn], sir I s a a c, engelsk
astronom, fysiker och matematiker (1642 25/i2—
1727 20/3). Blev bachelor of arts i Cambridge
(Trinity college) 1665 och prof, där 1669. N.
utnämndes 1699 till myntmästare och
adlades 1705. — N. är en av alla tiders största
banbrytare och upptäckare såväl inom
matematiken och fysiken som astronomien. Hans
namn är särskilt knutet vid tre upptäckter
av fundamental betydelse, näml,
spektralana-lysen, infinitesimalkalkylen och den allmänna
gravitationen. Det är karakteristiskt för
arten av N:s tidigt utvecklade geni, att han
åtminstone i grunddragen hade nått fram till
dessa upptäckter redan före sitt 25 :e
levnadsår. — N. visade medelst experiment, att det
vita ljuset var sammansatt av färgade
strålar, vilka ägde olika grad av brytbarhet.
Utgående från att vitt ljus således kan
uppdelas i ett spektrum, utarbetade N. en teori
för de optiska fenomenen, vilken bl. a.
möjliggjorde förklaringen av sådana förut
alldeles oförklarade företeelser som ljusets
dif-fraktion, dess dubbelbrytning i isländsk
kalk-spat, uppkomsten av färgringar (se d. o.
2) i tunna vätskeskikt, regnbågens uppkomst
m. m. För att förklara ljusets natur
uppställde N. emissionsteorien, enl.
vilken ljuset består av små partiklar, som
utslungas från ljuskällan (jfr Ljus). —< Av
N:s många andra insatser inom optiken bör
särskilt nämnas hans uppfinning av
spegelteleskopet, offentliggjord 1672.
N:s upptäckt av infinitesimalkalkylen, i
hans terminologi fluxion skalkylen,
daterar sig från 1669 (se
Differentialräkning och Integralkalkyl). Denna
nya metod använde N. framgångsrikt för att
lösa ett antal fundamentala geometriska
problem, ss. kvadratur och rektifikation och
frågor angående maxima och minima. Då N:s
fluxioner och fluenter snart utträngdes av
Leibniz’ beteckningssätt, vilket senare i stort
sett blivit det allmänt antagna, uppkom den
långvariga och ganska bittra prioritetsstriden
mellan N. och Leibniz om
infinitesimalkalky-lens upptäckt. Slutresultatet av denna strid
torde väl kunna sägas vara, att det råder
intet tvivel om att den betydelsefulla
upptäckten har gjorts fullständigt oberoende av
de bägge forskarna och att, om N :s metod till
att börja med kom något i skymundan, detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
