Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York city (stad) - Förvaltning och rättsväsen - Vatten och brandväsen - Finanser - Fattig- och sjukvård - Religiösa förhållanden och undervisningsväsen - Museer, bibliotek, teatrar och sport - Tidningspress - Stadsplaneundersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
New York (Vatten och brandväsen—Stadsplaneundersökning)
953
en, Municipal assembly, är av tvåkammartyp
sedan 1924 och består av Board of aldermen
med 65 folkvalda medl. och Board of estimate
and apportionment, vars medl. bestå av
borgmästaren (3 röster), de fem
boroughpresi-denterna (inalles 7 röster), the controller (3
röster) och presidenten i Board of aldermen
(3 röster). Affirmativ majoritet av totala
röstetalet i varje kammare är nödvändig för
laga fastställande, men borgmästaren kan
inlägga veto mot beslut av Board of aldermen
eller Municipal assembly, vilket veto dock
kan annulleras av en majoritet av 3/4 i den
förra och 2/3 i den senare. Vissa frågor kunna
behandlas av Board of aldermen oberoende
av Municipal assembly.
Rättssaker behandlas av ett avsevärt
antal specialdomstolar, beroende på rättsfallens
art. Poliskåren räknar omkr. 18,000 medl.
Huvudkvarteret ligger på Manhattan; omkr.
85 distriktsstationer finnas i N.
Vatten och brandväsen.
Vattenledningsvatten får N. huvudsaki. från Schoharie- och
Eso-pusreservoarerna i Catskill mountains samt
från Croton river (se d. o.). Den dagliga
vattenförbrukningen uppgick 1929 till omkr. 3,4
milliarder 1. För brandväsendet finnas särskilda
högtryckspumpar i skyskrapedistrikten.
Skyskraporna äro dessutom försedda med egna
pumpverk. Brandkåren består av 7,200 man.
I Manhattan och Bronx ligga 95
brandstationer och 50 redskapsavd. (hook and ladder
com-panies), i Brooklyn och Queens resp. 111 och
61 dylika (1929); dessutom finnas två
speciella livräddningskompanier. 1929
inträffade mer än 30,000 eldsvådor, förorsakande
skador till omkr. 17 mill. doll. värde.
Finanser. Budgeten för finansåret 1930
balanserade på 569,769,828 doll. Största
utgiftsposten 1929 kom på undervisningsväsen
(inkl, biblioteken) med 180,407,188 doll.,
varav 37,549,688 doll. erhöllos från staten för
bestridande av lärarlöner. Stadens nettoskuld
1 jan. 1930 uppgick till 1,606,206,877 doll.
1929 uppgingo skatterna till 497,398,500
doll. Tax.-värdet av fastigheter, franchiser
och personlig egendom uppgick 1930 till
18,203,548,272 doll., därav 9,855,268,759 på
Manhattan och 4,347,817,236 på Brooklyn.
Fattig- och sjukvård. Fattigvården åligger
ett särskilt dep., men större delen av denna
verksamhet omhänderhaves av flera hundra
olika, på privat initiativ bildade föreningar
och institutioner, finansierade på frivillig
väg. N. har omkr. 134 allmänna och speciella
sjukhus, av vilka 114 äro på ett eller annat
sätt off. understödda och 27 rent kommunala.
Dessutom finnas ett femtiotal rent privata
sjukhus samt några sjukhus och hospital,
drivna med statliga medel. Av de allmänna
sjukhusen må nämnas Bellevue, Harlem och
Fordham samt av privata Mount Sinai, S:t
Duke och Roosevelt.
Religiösa förhållanden och
undervisningsväsen. Till följd av den heterogena
befolkningen i N. är antalet trosbekännelser och
samfund stort. I staden finnas omkr. 400
katolska, 200 luterska, 120 baptist- och 100
presbyterianska kyrkor och kapell förutom många
episkopala, metodist- och
kongregationalist-kyrkor. Antalet synagogor är mycket stort.
Bland de märkligare kyrkorna må nämnas
954
Trinity church vid Wall Street och Broadway
samt S:t Patrick’s cathedral vid Femte
avenyen och 52:a gatan. För den elementära
skolbildningen finnas omkr. 700
folkskolor med inalles omkr. 1 mill. elever. N. är
säte för Columbiauniv., grundlagt av Georg
II 1754 och stadfäst av staten New York
1787 (38,230 stud. 1930). Det katolska
Ford-hamuniv. (8,534 stud.) grundades 1841.
Staden N:s egna univ. äro College of the city of
N. (gr. 1847; 18,662 stud.) och Hunter college
(gr. 1870; 7,507 stud.) för kvinnor. Ett
judiskt univ., Yeshiva college, grundlädes 1928.
Bland de förnämsta fack- och tekniska
högskolorna må nämnas: Union theological
se-minary, Cornell university medical college,
University and Bellevue hospital medical
college, Columbia university law school och
Rockefeller institute for medical research.
Museer, bibliotek, teatrar och sport. Det
största konstgalleriet är Metropolitan museum
of art (se d. o.). Andra betydande
konstsamlingar finnas i Lenoxbiblioteket samt
National academy of design. Vetenskapliga och
naturhistoriska samlingar av stort värde
finnas i American museum of natural history.
Akvariet vid Battery park, Bronx zoological
park samt Bronx botaniska trädgård äro
rikligt utrustade. Av N :s 350 mer eller mindre
offentliga bibi, äro N. public library (se d. o.),
Columbia university library samt Mercantile
library bland de förnämsta.
Teaterdistriktet är beläget mellan 14 :e och
59 :e gatorna samt Femte och Ättonde
avenyerna med inalles omkr. 200 teatrar. De
största, Roxy (5,920 platser), Hippodromen (5,190),
Capitol (5,486) och Paramount (3,528), äro
biograf teatrar; talscenerna, bland vilka
märkes Garrick theatre (se G u i 1 d), ha nästan
alla mindre än 2,000 platser. Metropolitan
opera house (se d. o.) och Academy of music
rymma resp. 3,305 och 3,600 pers. Totala
antalet teatrar och biografer i N. torde uppgå
till omkr. 2.000.
Yankee stadium och Polo grounds med
plats för resp. 82,000 och 55,000 pers, äro de
största av stadens utomhussportplatser.
Ma-dison square garden (se d. o.) är N :s största
inomhuslokal. De förnämsta sportklubbarna
äro New York yacht club, New York athletic
club och Racquet and tennis club.
Tidningspress. I N. utges över 1,000
tidningar, därav omkr. femtedelen på
främmande språk. Äldst av de större tidningarna
är Evening Post (gr. 1801), följd av bl. a.
Sun (1833), Herald (1835) och Tribune (1841;
se New York Herald Tribune),
Times (1851; se New York Times),
World (1860—1931), Americain (1882),
Journal (1896) och Daily News (1919; f. n. den
mest spridda med en uppl. av omkr. U/2 mill.
ex.; tillhör liksom Mirror, 1924, och Graphic,
s. å., den s. k. tabloidpressen; se d. o.). Av
tidskrifterna ha flera populärt hållna
magasin nått millionupplagor. Se vidare
Amerikas förenta stater, sp. 771—775.
Stadsplaneundersökning. Under de senaste
■fem åren har pågått en av vetenskapsmän
utförd, brett anlagd undersökning av det nutida
New Yorks ekonomiska, sociala och
stads-planetekniska förhållanden, trafik,
bebyggelse, befolkning, äganderätt, tomtpriser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
