Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York city (stad) - Stadsplaneundersökning - Svenskarna i New York - Historia - Litteraturanvisningar - New York Herald Tribune - New York public library - New York Times - New Zealand - Nevö - Nexum - Nexö (stad) - Nexö, M. Andersen- - Ney, Michel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
New York Herald Trlbune—Ney
956
m. m. Undersökningen, vars resultat äro
framlagda i verket »Regional survey of New
York and its en virons» (1928 ff.), skall ligga
till grund för en av andra sakkunniga utförd
stadsplanering av N. med omgivningar. En
populär framställning av
undersökningsarbetet föreligger i R. L. Duffus, »Mastering a
metropolis; planning the future of the New
York region» (1930).
Svenskarna i N. Enl. 1920 års folkräkning
funnos i N. 34,211 svenskar av »första
generationen». Så tidigt som 1845 arbetades för
hjälp åt svenska immigranter, vilket ledde
till Svenska lutherska immigranthemmets
bildande 1880. Ett sjukhus, Swedish hospital,
öppnades i Brooklyn 1906 och har nyligen
inflyttat i en ny, tidsenlig byggnad. Ett
ålderdomshem för svenskar öppnades 1908, även
detta i Brooklyn. Augustanasynoden har i
N. sedan 1929 ett sjömanshem för
skandinaviska sjömän. Föreningslivet bland
svenskarna i N. har varit mycket livligt och
inleddes med stiftandet av Svenska societeten
1836, vilken förening numera är sjukkassa.
I S:t Johnkatedralen finnes ett svenskt
kapell. Bland de större föreningarna märkas
Vasaorden av Amerika och Svenska
ingenjörföreningen i Förenta staterna. Svenska
handelskammaren i N. (i Chrysler buildings 13 :e
våning) grundlädes 1907, räknar ung. 1,000
medl. och utger månadsskriften Swedish
American Trade Journal. Den
svenskspråkiga tidningen Nordstjernan började
utkomma 1872. Jfr New York (stat), historia,
och Svensk-amerikaner. C. G. A.
Historia. På sydspetsen av ön Manhattan
grundade holländarna på 1610-talet ett
nybygge, som fick namnet NyaAmsterdam
och blev huvudstad för Nya Nederland.
Den förste guvernören över området, P. Minuit
(se d. o.), avslöt 1626 ett formligt köp med
indianerna av hela Manhattan, för vilket han
erlade några tygstycken och glaspärlor. I
sept. 1664 intogs staden av engelsmännen, som
gå vo den namnet New York (efter hertigen av
York, sedermera Jakob II). 1673 återtogo
holländarna staden men förlorade den redan
i nov. följ. år. Under frihetskriget var N.
1776-—83 i brittisk besittning; 1785—90 var
staden säte för den amerikanska
förbundsre-geringen. N., som 1800 endast hade omkr.
60,000 inv., kan med öppnandet av
Eriekana-len (jfr ovan) sägas börja sin moderna
historia. 1850 hade staden omkr. 515,000 inv.
(se vidare Folkmängd). 1898 inkorporerades
Brooklyn, Richmond county, Flushing, Port
Hemstead, Jamaica, Long island city, Newton,
Jamaica bay, East och West Ghester och
Pel-lam med egentliga staden. Ä. S-n.
Litteraturanvisningar. Förutom i avd.
Stadsplaneundersökning nämnd litt. må bland
den rika litt. nämnas: M. J. Lamb, »History
of the city of N.» (3 bd, 1877—96); C.
Hem-street, »The story of Manhattan» (1901) och
»When old N. was young» (1902); M. G. Van
Rensselaer, »History of the city of N. in 17th
century» (2 bd, 1909); S. Jenkins, »The story
of the Bronx» etc. (1912). På sv. föreligger
bl. a. G. Cederschiöld, »Infödingarna på
Manhattan» (1916; 2:a uppl. 1917).
New York Herald Tribune [njö’ jä’k heYold
tri’bjön], republikansk tidning i New York,
en sammanslagning (1924) av New York
Herald och Tribune. Den förra
uppsattes 1835 av J. G. Bennett (se d. o.) och
övergick sedan till hans son J. G. Bennett (se
d. o.), som 1878 började utge en ParisuppL
av tidningen; Tribune grundades 1841 av
H. Greeley (se d. o.).
New York public library [njö’ jå’k pa’blik
låPbrøri] (A stor, Lenox and Tilden
foundation), bibliotek i New York, gr.
1895 genom sammanslagning av de betydande
boksamlingarna Astor co 11 ec t i o n (se
A s t o r, J. J.) och John Lenox c o lie
e-t i o n. Härtill fogades sedermera Tilden
trust (en donation, gjord 1886 av S. J.
Tilden för upprättande av bibliotek i New
York) och New York free circular
library. Biblioteket består av ett
centralbibliotek och 45 filialer. Bokbeståndet
uppgår till omkr. 31/2 mill. böcker och
broschyrer. Årsbudget (1928) över 3 mill. doll.
Betydande specialsamlingar Bunyan- och
Marxlit-teratur, musikalia, judaica, äldre matematiska
arbeten m. m. Biblioteket utger sedan
1897 en Bulletin, vilken utom
redogörelse för verksamheten även innehåller
viktiga bibliografier. — Litt.: H. M. Lydenberg,
»History of the New York public library»
(1923). C. Bjm.
New York Times [njö’ jå’k tai’mz],
demokratisk tidning i New York, uppsatt 1851 av
H. J. Raymond. 1896 blev Adolph Ochs (f.
1858) utgivare av och huvuddelägare i
tidningen, som i tekniskt hänseende blev
föregångare och fortfarande är en av U. S. A:s
främsta tidningar; dess uppl. beräknas till
omkr. 1/2 mill. ex. Jfr E. Davis, »History of
the New York Times 1851—1921» (1921).
New Zealand [njö’ zi’lond], se Nya
Zeeland.
Nevö (fr. neveu), bror- el. systerson.
Ne’xum, lat., betecknade i det äldsta
romerska rättsväsendet en högtidlig form för
försträckning, urspr. den enda rättsligen
bindande. Avtalet ingicks i närvaro av fem
vittnen med överlämnande till gäldenären av ett
kopparstycke, aes (urspr.
försträckningssum-man; sedan mynt börjat användas endast en
form). I vidsträckt mening innefattades
äldst i n. även mancipatio (se d. o.). M. F-r.*
Nexö, stad, se N e k s ö.
Nexö, M. Ander sen-, se
Andersen-N e x ö.
Ney [nä], Michel, hertig av Elchingen,
furste av Moskva (fr. prince de la Moskova),
fransk marskalk (1769—1815). N. var
tunn-bindarson, tog tjänst som husar, steg under
revolutionskrigen raskt,
blev 1796 brigad- och
1799 divisionsgeneral
samt utmärkte sig
under Masséna och
Mo-reau. 1802—03 var N.
fransk minister hos
Helvetiska republiken
och blev 1804
marskalk. N. deltog
framgångsrikt i kriget mot
Österrike 1805, mot
Preussen och
Ryssland 1806—07 samt
på Pyreneiska halvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
