Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Niehbuhr, Carsten - Nièce - Niederbayern - Niedere Tauern - Niederlausitz - Niederle, Lubor - Niederschlesien - Niederselters - Niederwald - Niederösterriech, Nedre Österrike - Niel, Adolphe - Niello - Niels Ebbesön - Nielsen, Anders (jordbrukare) - Nielsen, Anders (politiker) - Nielsen, Anna Helena Dorothea, f. Brensöe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Nièce—Nielsen, A. H. D,
980
bien) och var den ende av deltagarna, som
uthärdade resans besvärligheter. 1763
avreste han till Bombay, återvände 1764 hem
över Persien, Syrien och Turkiet samt
återkom 1767 till Danmark. I Persien
undersökte han Persepolis’ ruiner och gjorde
noggranna kopior av kilskriftsinskrifterna (se
Kilskrift, sp. 679). 1768 blev N. kapten
och 1778 landskriver i s. Dithmarschen. Han
utgav 1772 »Beschreibung von Arabien» och
1774—78 »Reisebeschreibung» (2 bd; bd 3
utkom 1837), som ännu har vetenskaplig
betydelse, samt 1775—76 sin svenske reskamrat
P. Forsskåls arbeten. E. Ebg.*
Nièce [niä’s], fr., brors- el. systerdotter.
Niederbayern [nVder-], reg.-omr. i Bayern
(se d. o., sp. 1040). Huvudstad: Landshut.
Niedere Tauern [nPdara tau’ern], se
A1-p e r n a, sp. 628 och karta.
Niederlausitz [nPdar-], se Brandenbur g.
Niederle [ni’-], L u b o r, tjeckisk lärd (f.
1865), prof, i arkeologi och etnologi vid
Karls-univ. i Prag. N:s huvudarbete är »Slovanské
starozitnosti» (Slaviska antikviteter; hittills
4 dir, 1902 ff.), grundläggande för
kännedomen om slavernas förhistoria och äldsta
kultur; ett koncentrat är »Manuel de 1’antiquité
slave» (2 bd, 1923—26). C. T-t.
Niederschlesien [nPder-], se Schlesien.
Niederselters [nPdar-], by i Hessen-Nassau,
n. v. om Frankfurt a. M.; mineralkälla,
tillhörig staten; se Seltersvatten.
Niederwald [nPdervalt], s. v. delen av
Tau-nus, en delvis med ek- och bokskogar vackert
bevuxen bergås i Hessen-Nassau mellan
Wis-per och Rhen mitt emot Bingen. Högsta
punkt Rossel (344 m ö. h., 264 över Rhen)
med härlig utsikt. Från Rüdesheim bergbana
till Niederwaldmonumentet (225 m
över Rhen) över tyskarnas seger i
fransk-tyska kriget 1870—71, ett verk av J.
Schil-ling, avtäckt 1883.
Niederösterreich [nPdoröstoråi^], Nedre
Österrike, land i republiken Österrike, omfattar
dess n. ö. del kring Donau med Wien; 19,301
kvkm, 1,480,449 inv. (censusåret 1923; Wien
ej inräknat). N. delen av N. är en del av
Bömiska massivet, ett täml. ofruktbart,
delvis skogbevuxet, kuperat område, 400—700
m ö. h. (Waldviertel). S. härom utbreder sig
ett bördigt och kulligt slättland,
Wienbäc-kenet, mot s. övergående i låga berg av
mo-lass och flysch, som ge god jordmån. Längst
i s. nå österrik, alperna i Schneeberg, N:s
högsta punkt, 2,075 m ö. h. N. är republikens
kärna, rymmer (inkl. Wien) omkr. hälften av
dess befolkning, 50 % av den odlade jorden
och är även det förnämsta industriområdet
(järn-, trä- och pappersindustri; glas- och
textilindustri i n. v.). Vinodling i N:s n. ö.
del (Weinviertel). Vid Wienbäckenets v. rand
(»termlinjen») ligga kurorter med varma
källor, Baden, Mödling m. fl.
Niel [niä’l], Adolphe, marskalk av
Frankrike (1802—69). Var urspr. ingenjörofficer,
blev efter belägringen av Rom 1849
brigad-och 1853 divisionsgeneral, ledde under
Krim-kriget 1854 ingenjörtrupperna vid
Bomar-sund (se d. o.) och 1855 belägringen av
Mala-kov. Som chef för 4:e armékåren hejdade N.
vid Solferino (1859) österrikarnas anfall. 1867
blev han krigsminister, införde chassepot-
gevären i franska
armén och föreslog
allmän värnplikt;
förslaget antogs i
försämrat skick 1868,
men N. hann ej
uppleva dess
genomförande. Biogr. av J.
de La Tour (1912).
Nie’llo, it (av lat.
nige’llus, dimin. av
ni’ger, svart), en
genom tillsats av
svavel svärtad legering
av vissa metaller (silver, koppar, bly),
som smältes in i graverade fördjupningar
(linjer, mönster) i föremål av silver
(bägare, skålar etc.). Sedan ytan polerats,
framträder den mörka niellodekorationen mot
det ljusa silvret. N. bör ej förväxlas med
emalj; »emalj är glas, niello är metall» (M.
Rosenberg). Konsten att nieller a är känd
sedan äldsta tider. De avtryck på papper,
som särskilt under 1400- och 1500-talet togos
av den graverade ytan, före nielleringen,
bruka kallas nieller. — Litt.: M. Rosenberg,
»Geschichte der Goldschmiedekunst», 5, 6
(»Niello bis zum Jahre 1000 nach Christus»,
»Niello seit dem Jahre 1000 nach Christus»,
1924—25). E. L-k.
Niels Ebbesön [nlls-], dansk adelsman (d.
1340), möjl. av släkten Strangesön. Som
huvudman för en sammansvärjning under
greve Gerhard III:s av Holstein herradöme i
Jylland överföll och dödade N. greven i
Randers natten till 1 april 1340, varefter
han stridande drog sig ut ur staden, som
var starkt besatt. Han var därefter ledare
av jyllänningarnas uppror mot holsteinarna
och föll i slaget vid Skanderborg 2 nov. s. å.
N:s bedrift, som banade väg för Danmarks
återuppbyggande under Valdemar Atterdag,
har gjort honom till dansk nationalhjälte.
Det närmare historiska sammanhanget är i
övrigt oklart, och folkvisornas berättelser
äro inbördes motsägande. P. E-t.
Nielsen [niT-], Anders, dansk
jordbrukare (1859-—1928). Var en tid
folkhögskollä-rare och mejerikonsulent samt brukade
sedan 1882 egen bondgård i mell. Jylland. N.
var ledare inom jordbrukets
andelsorganisa-tion. Till 1925 var han en av ledarna för
1914 års andelsbank. 1908—10 var N. led.
av folketinget (vänster). P. E-t.
Nielsen [ni’l-], Anders, dansk politiker
(1862—1914), från 1890 medlem av folketinget
och en av vänsterns ledare, 1901—08
finansutskottets formand och statsrevisor. 1908—
09 och 1910—13 var
N. lantbruksminister.
Nielsen [nPl-],
Anna Helena D o r
o-t h e a, f. Brensöe,
dansk skådespelerska
(1803—56), från 1834
g. m. N. P. N. Hon
debuterade 1821 på Det
kongelige teater och
var sedan anställd
där. Besjälad
uppfattning, ljuvt behag o.
lyrisk stämning spredo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
