Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicosia, Levkosia - Nicotiana - Nictheroy - Nida - Nidaros - Nidaros bispedömme - Nidelven - Nidhögg - Nidingen - Nidingsverk - Nidskrift, Paskill - Nidstång - Nidularia, Nidulariaceae - Nidwalden - Niebuhr, Barthold Georg - Niehbuhr, Carsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Nicotiana—Niebuhr
978
rund bastionsbefästning från veneziansk tid
samt har talrika moskéer och kyrkor.
Nicotiana, förnämligast i Amerika (Mexiko,
Chile m. m.) hemmahörande växtsläkte av
fam. Solanaceae. Har trattlika el.
rörfor-miga, svagt ensymmetriska blommor med 5
ståndare, av vilka en är kortare än de övriga.
Frukten utgöres av en vanl. tvårummig
kapsel med talrika frön. För sin resliga växt
och sina stora blommor odlas flera enåriga
arter som prydnadsväxter, t. ex. N. affinis
och N. longiflora, båda med vita, välluktande
blommor, som öppna sig fram på kvällen.
Av många, bl. a. N. tabacum, beredes tobak
(se d. o.). Sitt namn har N. fått efter
franske diplomaten Jean Nicot (omkr. 1530
—1600), som 1560 införde tobaksplantan från
Portugal till Frankrike. G. M-e.
Nictheroy [niktoråi’], huvudstad i
brasilianska staten Rio de Janeiro, vid Rioviken,
genom spårväg och färja förbunden med Rio
de Janeiro, till vilket N. utgör en förstad;
86,238 inv. (1920). Består, utom av det
egentliga N. med regeringsbyggnaderna, av
villaförstäder, Säo Domingo m. fl.; strandbad.
Nida, fornromersk stad vid Heddernheim
nära Frankfurt a. M., anlagd som castellum
omkr. 90 e. Kr.; var omkr. 255 övergiven.
Utgrävningar 1897—1911 bragte i dagen bl. a.
ett forum (100 m i fyrkant), termer,
Mithras-helgedomar samt gravar, mestadels med
askurnor. De flyttbara fynden nu till största
delen i Frankfurt och Wiesbaden. Monogr.
av G. Wolff (1908).
NIdaros, d. v. s. staden vid Nidelvens myn
ning (jfr A r o s), medeltida namn på
Trondheim (se d. o.). N. var även det off. namnet
på staden 1 jan. 1930—6 mars 1931, då
namnet ändrades till Trondheim.
Nidaros bispedömme, Norge, omfattar
Nord-Tröndelag och Sör-Tröndelag fylken samt av
Möre fylke Nordmöre och Romsdal och indelas
i 15 prosterier med tills. 73 prästgäll; 50,974
kvkm, 359,441 inv. (1930).
Nidelven. 1. N. i Sör-Tröndelag fylke,
Norge (jfr Nidaros), ovan Selbusjön kallad
Nea (i Sverige N e a n), kommer med en
källarm från Essandsjön n. v. om Sylarna och
med en från Helags- och Skarsfjällen i
Härjedalen, genomflyter Nedalen, Tydalen,
Selbusjön och bildar i nedre loppet till Trondheim
och Trondheimsfjorden flera betydande fall,
bl. a. de utbyggda övre och Nedre Leirfossene
(se L e i r f o s s). Flottled. Flodområde 3,178
kvkm, längd 160 km. — 2. Se N e a.
Nidhögg, drake, som gnager på roten av
världsträdet Yggdrasil (se d. o.) och lever av
lik (se Nastrand); efter ragnarök flyger han
ned från fjällen med lik i vingarna. E.W-én.
Nidingen, låg ö i Kattegatt, utanför
Onsala-landet på norra Hallands kust. På ön finns
fyrplats sedan 1635, numera två fasta fyrar
med ständig bevakning. Vardera är anbragt
i ett sexkantigt stentorn (18,4 m). Mistsiren.
Nidingsverk kallades i äldre svenska lagar
vissa grova brott, som ansågos utvisa
särskild nedrighet. Benämningen ersättes eller
korsas senare av andra benämningar och
grupperingar, ss. urbotamål, edsöresbrott (se
Edsöre) och högmålsbrott (se d. o.).
Missgär-ningsbalken i 1734 års lag betecknar såsom
n. misshandel å barn under tolv år eller å
sovande, simmande, badande eller annan i
sådan belägenhet, att han ej kan värja sig,
ävensom det fall, då man »tager annan fast
med våld, river ut ögon eller slår ut tänder,
skär av tungan, näsan eller annan lem».
Straffet för sistnämnda brott var livets
förlust. N. S-g.*
Nidskrift, Paski’11, skrift, som innehåller
äreröriga tillvitelser. Utgivande el. spridande
av n. behandlades i romersk rätt och efter
dess mönster i europeisk rätt i allm. ända in
på 1800-talet som en särskilt svår form av
ärekränkning (se d. o.), i det att
ärekränkning genom n. (libellus famosus) ansågs vittna
om ett fastare brottsligt uppsåt och äga
farligare verkningar för den kränkte. Denna
uppfattning av n. är numera övergiven utom
i engelsk och nordamerikansk rätt, där blott n.
(libel) är straffbar, medan annan ärekränkning
(slander) endast kan medföra
skadestånds-skyldighet. I sv. strafflagen behandlas
ärekränkning genom tryckt skrift enl. tryck
-frihetsförordn.; detta har i tillämpningen
visat sig medföra, att det är svårare att till
straff befordra sådan n. än muntlig
ärekränkning. R. B-l.
Nidstång (no. nidstang, fno. nidstöng),
forntida besvärjelsemedel i Norge och på Island.
På en stång spetsades ett hästhuvud med
uppspärrat gap, vilket riktades mot den, som man
önskade skulle drabbas av olycka. Därigenom,
ansågs det, skrämdes de goda vättarna från
den, som trolltyget åsyftade. Medan n. restes,
sjöng man en »nidvisa» om den skam, som
nedkallades över ovännen; ibland ristades
också magiska runor på stången. K. V. H.*
Niduläria, Nidulariäceae, bot-, se
Brödkorgsvampar.
Nidwalden, se Unterwalden.
Niebuhr [ni’bör], Barthold Georg,
tysk historieskrivare (1776—1831), son till C.
N. Var född i
Köpenhamn, gick 1806 i
preussisk tjänst, kom
1816 som sändebud till
Rom, levde efter 1823
mest i Bonn, där han
föreläste antik
historia. Hans »Römische
Geschichte»(2 bd, 1811
—12; ny uppl., 3 bd,
1827—32; senast utg.
1873—74) bröt en ny
väg för studiet av
Roms äldre historia
och statsskick samt
blev grundläggande för nyare historisk
kritik. Jfr uppsats av W. Norvin i Scandia
1931. (E. St.)
Niebuhr [nPbör],
Carsten, tysk
upptäcktsresande (1733—
1815). Antogs 1758 av
danska regeringen till
medlem av en
tillär-nad vetenskaplig
expedition till Arabien.
Som dansk
ingenjörlöjtnant avreste N.
1761 till Egypten,
vistades sedermera 8
mån. i Jemen
(Ara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
