Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nietzsche, Friedrich Wilhelm - Nieupoort - Nieuport, Édouard - Niewe Courant, De - Nieuwe Gids, De - Nieuwe Maas - Nieuewnhuis, Peder Nicolaas - Nieuwe republiek - Nieuwe Rotterdamsche Courant, De - Nièvre - Nife - Nifeackumulator - Niflhel - Niflhem - Niflungar - Nigella - Niger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nieupoort—Niger
991
Wagner» (sv. övers, s. å.),
»Götzendämmer-ung, oder wie man mit dem Hammer
phi-losophiert» (sv. övers. 1906), »Der Antichrist»
{sv. övers. 1899), avsedd att utgöra första
delen i ett större arbete, »Der Wille zur
Macht, Versuch einer Umwertung aller
Wer-te», »Ecce homo» (sv. övers. 1923), äro
fortfarande delvis mycket betydande både till
form och innehåll; måttlös
självöverskatt-ning och en med frenetiskt raseri förd
polemik mot kristendomen röja dock
utvecklingen av sinnessjukdomen, varav de första
spåren skönjas redan i »Zarathustra».
N. var länge förbisedd av sin samtid, men
sedan Brändes 1888 riktat uppmärksamheten
på honom, blev han hastigt »modefilosof».
Hans vetenskapliga betydelse är omstridd;
lika mycket diktare som filosof, är han en
i hög grad osystematisk, lidelsefull, personlig
tänkare men har just som sådan och genom
sin bländande stilkonst utövat ett oerhört
inflytande. — N. var även tonsättare.
N:s litterära kvarlåtenskap har samlats i
Nietzschearkivet i Weimar, som förestås av
hans syster fru Elisabeth F o e r s t e
r-Nietz sche (f. 1846) och som är en
centralpunkt för Nietzscheforskningen. Hans
samlade arbeten ha utgivits i flera uppl., den
första 1895—1913 (19 bd jämte registerband
1926). Under utgivning är en fullständig
uppl. (23 bd). N:s samlade brev ha
utgivits 1900—09 (5 bd). — Ur den mycket
omfattande Nietzschelitteraturen må
anföras monogr. av Elisabeth
Foerster-Nietz-sche (2 bd, 1895—1904), A. Riehl (3:e uppl.
1901), H. Vaihinger (1902), P. J. Möbius
(s. å.), A. Drews (1904), G. Brändes (1914),
E. Bertram (1918), A. Ahlberg (1923) och H.
Höffding, »Möderne filosofer» (1904). — N:s
porträtt återges på vidstående plansch. G. O-a.
Nieupoort [ni’vpårt] (flarn.), fr. Nieuport,
stad i belg. prov. Västflandern, 3 km från
Ysers mynning i Nordsjön; 4,856 inv. (1930).
Vid kusten badorten Nieuport-les-Bains.
Om N. under världskriget se
Belgiskfranska fronten, sp. 1159 och 1179.
Nieuport [niöpä’r], É d o u a r d, fransk
flygare, flygplanskonstruktör (1875—1911), vann
ryktbarhet främst genom konstruktionen av
det 1910 framförda monoplanet, vars
hastighet kom att överträffa alla dåtida
flygplans. N:s konstruktioner ha även kommit
till användning vid sv. flygvapnet. Jfr
Flygplan, bild 15. ö-g.
Nieuwe Courant, De [ni’vo köra’nt],
liberal tidning i Haag, gr. 1901, utkommer 12
ggr i veckan.
Nieuwe Gids, D e [ni’vo ^i’ts], holländsk
tidskrift, se Holländska
litteraturen, sp. 1190.
Nieuwe Maas [nPve mä’s], se Maas o. Rhen.
Nieuwenhuis [nPvenhöls], Peder
Nico-1 a a s, dansk militärförfattare (1842—1924),
deltog i kriget 1864, blev generalmajor 1905,
avgick 1910. Han skrev bl. a. »Den russiske
hærs ledelse under krigen 1904—05» (1912),
»Krigsproblemet belyst ved den danske hærs
ledelse i de sidste aarhundreder»(1913). P. E-t.
Nieuwe republiek [nl’ve repüblPk], »Nya
republiken», en av några hundra boer 1884
bildad fristat i Sululand, s. om Transvaal, 1903
införlivad med Natal. Huvudort var Vryheid.
992
Nieuwe Rotterdamsche Courant, D e [ni’vo
rå’tordamsa köra’nt], liberal tidning i
Rotterdam, gr. 1843, utkommer med 12 n:r i veckan.
Nièvre [nia’vr], dep. i mell. Frankrike,
omfattar som huvuddel forna prov. Nivernais;
6,888 kvkm, 260,502 inv. (1926). Tillhör
Parisbäckenet och sträcker sig mellan Loire och
det skogbevuxna Morvan i ö. Det har sitt
namn av Loires biflod N. och genomdrages
f. ö. av Nivernaiskanalen, som indirekt
förbinder Loire och Seine. Mångsidigt
näringsliv: jordbruk, vinodling, skogsbruk och
järnindustri i talrika orter längs nämnda floder,
ss. Fourchambault, Imphy, Guérigny (kol vid
Decize och i La Machine). Huvudstad: Nevers.
Nife, geol., se Jorden, sp. 1174.
Nifeackumulator, den av svensken E. W.
Jungner (se d. o.) uppfunna elektriska
ackumulatorn med nickel-järn-elektroder (Ni =
nickel, Fe — järn). Tillverkas av Svenska
ackumulator-a.-b. Jungner. G. H-r.
Niflhel, den »töckniga underjorden», varom
Snorres Edda säger, att de onda fara till
dödsriket (Hel) och därifrån till N., det är
ned i den nionde världen. B-e.*
Niflhem, enl. Snorres Edda köldens värld,
på n. sidan om Ginnungagap. Mitt i N. är
brunnen Hvergelmer, varur många floder
upprinna; se Nastrand. B-e.*
Niflungar, se Gjukungar och
Nibelungenlied.
Nige’lla, släkte (från Medelhavsländerna) av
fam. ranunkelväxter. Omkr. 16 arter,
upprätta, enåriga örter med vanl. finflikiga blad,
5 stora, oftast blå el. vitaktiga foderblad och
5 el. 8 till strutformiga nektarier ombildade
kronblad. N. damascena, flickan el.
jungfrun i det gröna, har blommorna omgivna
av finflikiga högblad; odlas allmänt som
prydnadsväxt, ofta med fyllda blommor. De
aromatiska fröna av N. sativa, svartkummin,
brukas i s. Europa som brödkrydda. G. M-e.
Niger, flod i Afrika med en längd av 4,160
km och ett flodområde av 2,100,000 kvkm. N.
upprinner under namn av Joliba på Guineas
randberg i Västafrika, 745 m ö. h., i
gränstrakterna mellan Franska Guinea, Sierra
Leone och Liberia. Den genomflyter först
berglandskapet mot n. ö. i ett starkt
forsande lopp, vidgar sig därpå på en sträcka
till en flacklandsflod för att efter ett nytt
dallopp utbilda en vidsträckt flodslätt, över
vilken den rinner med talrika vindlingar,
förgreningar och flodsjöar samt vid högvatten
utbreder sig till en ända till 120 km bred sjö.
Den mottar från höger Bani och når med till
följd av avdunstning och infiltration
avtagande vattenmassa ända till randen av
Saharaöknen för att vid Timbuktu göra en
tvär vändning mot ö. och sedan mot s. ö.
(Nigers knä). I ett på forsar och fall rikt
lopp genombryter N. sedan Guineas s.
randberg, mottar från vänster sitt största tillflöde,
Benue (se d. o.), samt utmynnar med ett
betydande deltaland och flera armar, de
viktigaste Forcados, Nun och Bonny river, i
Gui-neabukten. Vattenområdets såväl övre som
nedre delar äro mycket regnrika, medan det
mellanliggande området är ett torrområde,
som i n. övergår i öken. Såväl i sitt övre som
i sitt nedre lopp har N. sitt högsta vattenstånd
om sensommaren, men i det nedre har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
