Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Niger - Nigerfrö - Nigeria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Nigerfrö—Nigeria
994
även ett andra flöde,
under torrtiden i
febr.—april, då
överloppets högflod
anländer efter en
långsam passage med
stor vattenförlust
genom
mellanlop-pets torrområde. N.
är juli—okt.
segelbar från mynningen
till Jebba och Benue
till Garua. Vid
Jebba utgör
vattenmängden vid
lågvatten i juni 280
kbm i sek., vid
högvatten i sept. 8,600
kbm i sek. N. var
känd redan under
forntiden, och
Hero-dotos omtalar i s. v.
Libyen en mot ö.
rinnande flod,
vilken han ansåg vara
Nilens källflod.
Under medeltiden,
särskilt i arabernas
framställningar, och
ännu långt senare
ansågos Nilen och
N. i regel på något sätt hänga samman. Ehuru
portugiserna på 1500-talet upptäckt N:s
mynning, dröjde det länge, innan denna visades
höra samman med den stora floden vid
Tim-buktu. Först Mungo Park uppnådde 1796
övre delen av N. och fann, att den flöt mot ö.,
samt befor 1805—06 också flodens nedre del
men dog, innan han nådde dess mynning.
Clappertons m. fl. expedition 1822—24
bidrog ytterligare till N :s utforskande, men
först 1830 fastställde Richard Lander, att N.
utmynnade i Beninbukten. Bland N:s
ut-forskare märkas vidare fransmännen R.
Cail-lié och L. G. Binger. Litt.: K. Niehoff,
»Ober-flächengestaltung, Niederschlag und Abfluss
des Nigers und seiner Nachbargebiete» (i
Mit-teilungen aus den Deutschen Schutzgebieten
1917). A-IW-n.
Nigerfrö, bot., se Guizotia.
Nigeria, britt, kolonialområde i Västafrika,
vid Guineabukten, nedre Niger och dess
biflod Benue, når i n. ö. Tsadsjön; 966,197 kvkm,
18,152,091 inv. (census 1921), häri medräknat
det med N. administrativt förenade britt,
mandatområdet Kamerun (se d. o.);
huvudstad: Lagos. N. består av kolonien N.
(staden Lagos med område; 3,804 kvkm,
225,098 inv.) och protektoratet N.,
administrativt uppdelat på Sydprovin
serna (232,228 kvkm, 8,160,358 inv.;
huvudort : Enugu) och Nordprovinserna
(714,070 kvkm, 10,332,365 inv.; huvudort:
Ka-duna). S. delen av britt. Kamerun ingår som
prov. Cameroons i Sydprovinserna, n. delarna
tillhöra Bornu och Adamaua i
Nordprovinserna.
Kustlandet tillhör Nigers och de smärre
kustflodernas deltaland, som genom sitt
utskjutande s. parti uppdelar Guineabukten i
Beninbukten och Biafrabukten. Kusten åt-
följes av långsmala strandsjöar
(Lagoslagu-nen m. fl.). Let inre N., en del av Sudan,
bildar ett platåland, genom förkastningar
uppdelat i smärre platåmassiv; det
uppbygges av gnejser, glimmer- och
hornblände-skiffrar, genomsatta av granit och
pegma-tit. Högst äro Bauchiplatån, som
kulminerar i sin branta sydrand, Murchison
moun-tains (omkr. 1,800 m ö. h.), och
Adamaua-platån, vars högsta delar ligga i Kamerun.
N:s huvudflod och tidigare huvudtrafikled är
Niger med sin stora biflod Benue; bland
kustfloderna märkas Ogun i v. och Cross river i
ö.; n. ö. delarna avvattnas till Tsadsjön.
Kustlandets klimat är tropiskt och mycket
osunt. Sydvästmonsunen medför stora
regnmängder, tilltagande från v. till ö.; torrtid
förekommer kring årsskiftet, i ö. föga
utpräglad. Medeltemp. är för Akassa i Nigerdeltat:
i april 26,6° C, i aug. 24,4°. Inlandets klimat
kännetecknas av mot n. avtagande regnmängd
samt större temperaturskillnad mellan vinter
och sommar (Kuka har i jan. 21,5° C, i april
Negerby i Nigeria.
XIV. 32
NIGERIA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
