Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nigeria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Nigeria
996
Landskapsbild från Nigers nedre lopp.
33,5°). Torrtiden blir mot n. alltmera
utpräglad (Kuka: okt.—mars) under inverkan av
den torra, från Sahara kommande
nordöst-passaden, här kallad harmattan. Innanför
kustens mangrovebälte utbreder sig den täta
tropiska regnskogen oeh längre in den
tropiska savannen med växling av skogsdungar
och grässlätter; floderna följas av
galleriskogar. I n. övergår savannen i torra
acacie-stäpper.
Befolkningen består av till språk, ras och
kultur skilda element men kan i stort sett
betraktas som Sudannegrer, i n. dock med ett
starkt hamitiskt inslag. Stammarna vid
kusten och i urskogarna äro fetischdyrkare,
folken i det inre muhammedaner. Bland
ur-skogsstammarna märkas efik, ibo och
framför allt bini, som fordom bildade det
mäktiga riket B e n i n (se d. o.). Innanför
Lagos bo de jordbrukande, tidigare
statbildande joruba (se d. o.), N:s driftigaste och
intelligentaste folk. Bland de mer el. mindre
hamitiserade folkslagen i det inre märkes
främst handelsfolket hausa (se d. o.), som
tidigare bildade de s. k. hausastaterna
(Kano, Katsina, Bauchi m. fl.) och vars språk
alltjämt är inre Sudans härskande
handels-språk. Andra statbildande folk voro kanuri
(se d. o.) i Bornu och nupe vid Niger. Ett
sent inkommet erövrarfolk, f u 1 b e (se d. o.),
grundläde de vidsträckta staterna Sokoto
och Gando. Befolkningen bor flerstädes
samlad i stora byar eller städer, ss. i
joruba-landet (Abeokuta, Ibadan, Ilorin) och
hausastaterna (Kano, Bauchi). Näringslivet har
under det brittiska väldet betydligt
utvecklats. Regeringen stimulerar genom
försöksstationer, distribution av utsäde m. m. de
infödda jordbrukarna till stegrad
produktion. Bomullsodlingen ligger h. o. h. i de
inföddas händer, då europeiska plantager ej
visat sig lönande. I Sydprovinserna utvecklas
även odlingen av kakao (mest innanför
Cala-bar) och kolanötter, i Nordprovinserna
betydande produktion av jordnötter. Eör inhemsk
förbrukning odlas i s. jams, maniok, batater
m. m., i n. majs, durra och hirs. Skogarna
lämna dels växtfetter, ss. palmolja, dels virke
(mahogny) och kautschuk. Boskapsskötseln
(nötkreatur, får, getter) är i Nordprovinserna,
där tsetseflugan ej förekommer, högt
uppdriven. Av stor vikt är numera även
bergsbru
ket. Rika tennmalmsfyndigheter exploateras
i trakten v. om Bauchi (Jos m. fl. platser).
Vid Enugu brytes stenkol (Udifältet), som
utnyttjas för driften av järnvägar och
elektriska kraftcentraler. Niger och Benue bilda
en viktig transportled till det inre; trafiken
ligger i regeringens och Nigerkompaniets
händer. Lagunerna oeh flodarmarna längs
kusten bilda en sammanhängande trafikled från
Dahomey till Calabar. Ett betydande
järnvägsnät (3,043 km 1930) har anlagts (jfr
kartskissen); huvudlinjerna utgå från Apapa
(vid Lagos) och Port Harcourt.
Automobil-vägar ha anlagts eller byggas. N :s
huvudhamnar äro Lagos, Forcados (i Nigerdeltat),
Port Harcourt och Calabar. Bland
handelsstäder i det inre märkas Kano, Zaria, Bauchi
och Yola. Exporten uppgick 1929 till 18,2
mill. pd st. (palmkärnor, palmolja, jordnötter,
tennmalm, hudar och skinn, råbomull,
trävirke), importen till 13,2 mill. pd st.
(textil-fabrikat m. m.).
Kolonien N. bildar en kronkoloni under
en av konungen utnämnd guvernör; denne
utövar även högsta myndigheten i
protektoratet och representeras där av
lieute-nant-governors för resp. Nord- och
Sydprovinserna. Vid guvernörens sida stå
verkställande och lagstiftande råd; det senare
utövar lagstiftningen för kolonien och
Sydprovinserna; för Nordprovinserna lagstiftas av
guvernören. Administration och rättsväsen
äro i de lägre instanserna anpassade efter de
inföddas lokala institutioner. I
Nordprovinserna har regeringen anlagt ett stort antal
muhammedanska skolor; i Sydprovinserna ges
undervisningen i missionsskolorna.
Historia. Kusten besöktes redan vid
1400-talets slut av portugiserna och blev sedan
centrum för slavhandeln på Västindien. Det
inre blev närmare känt genom Park,
Clapper-ton, Lander, Barth m. fl. upptäcktsresande
vid 1700-talets slut och 1800-talets början.
Den första britt, besittningen i N. var Lagos,
som ockuperades 1861 för att hindra
slavhandeln och varifrån ett protektorat
upprättades över kuststammarna; Lagos
räknades 1866—74 till Sierra Leone, sedan till
Guldkusten och blev 1886 kronkoloni. På
1860-talet började britt, köpmän driva
handel på Niger; 1879 bildades under ledning av
G. D. T. G o 1 d i e (se d. o.) ett
handelskom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
